Treenighetsläran

De borromeiska ringarna har använts för att gestalta treenigheten. Här i ett manuskript från 1200-talet, återfunnet i Chartres/Frankrike (Public Domain)

Treenighetsläran, är en teologisk teoribildning inom kristendomen som utvecklades kring uppfattningen att Gud är en, men samtidigt också Fader, Son och Ande – Gud är ”treenig” (äldre svenska ”trefaldig”).

I Bibeln finns ingen utvecklad lära om Guds treenighet men olika anknytningspunkter, främst dopbefallningen i Matteusevangeliet 28:19 – ”döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn”. Andra hänvisningar som tagit stöd i denna treenighetslära är att Jesus undervisade om Gud som Fader och Jesus kallades av lärjungarna för Guds son.

Kritik

”Guds son” var på Jesus tid en vanlig benämning för var och en som stod nära Gud och var troende. Faraonerna kallade sig också ”Guds son”, liksom många andra före Jesus. Utifrån ett människohistoriskt perspektiv är det därför förmätet att hävda en enda religion som den enda sanna. Som om andlighetens rätta ansikte skulle ha visat sig för människan först för 2000 år sedan! Inte ens judendomen är särskilt gammal utifrån detta perspektiv. Det finns bevis för att både egyptisk och grekisk mytologi har historier som beskriver en Kristusliknande gestalt många tusen år tidigare. Mot den bakgrunden finns det sannolikt fler gestalter hos andra folk, möjligen också i bortre Asien, som under årtusenden varit vägledande. (Tolv Sinnen s. 214 f)

Jesus ord ”Guds rike bor inom var och en av er” ger flera tolkningsmöjligheter. En sådan är att alla är Guds barn, Guds son, Guds dotter. Se Jesus syn på människan som den framställs i Lukasevangeliet 17:20 och Johannesevangeliet 18:36. (Tolv Sinnen s. 227). ”Älska din näste som du älskar dig själv (Jesus)

En svårighet för många kristna blev att förklara treenigheten. Ur detta uppstod unitarianismen. Vid tiden för Kristi födelse utvecklades en religiös rörelse som kring 1500 kom att kallas unitarism. Här accepterade man inte att Jesus var Gud utan särskilde på Gud och Jesus som en egen person. Vilket går i linje med hur Judendom och Islam betraktar Jesus. Under den medeltida inkvisitionen kom människor som hävdade misstro mot treenigheten (Gud-Jesus-ande) att brännas på bål. (12 Sinnen s. 23)

Referenser
Bibeln
B Peratt, 12 Sinnen
Matthew F. Smith, ‘Unitarians’ (short article) in Christianity: The Complete Guide, Continuum, (London 2005) ISBN 0-8264-5937-4.

 

Sekulär humanism

Sekulär humanism är i sin ursprungliga betydelse en religion. Detta står i motsats till den förvanskade form som återfinns på Wikipedia. Här beskrivs enbart den nyateism som efter 1952 successivt introducerades av Julian Huxley och som efter hans död 1975 realiserades av Paul Kurtz inom CSICOP dvs –antihumanism.

Sekulär humanism som begrepp användes inom Unitarianism redan under 1800-talet, en religiös rörelse som ville klargöra skiljelinjen mellan religionens sfär och vetenskapens sfär och samtidigt förklara hur de förhåller sig till varandra.

Definitionerna av sekulär humanism och religiös humanism kan ha sitt ursprung i och med publiceringen av ”Mänsklighetens religion” (The Religion of Humanity, 1875) av Octavius ?? Brooks Frothingham (1822-1895), son till den framstående unitariska prästen, Nathaniel Langdon Frothingham (1793-1870), pastor i First Unitarian Church of Boston, 1815-1850. I själva verket, hävdade man att humanismen var ”den nya religionen”.

Unitarianisterna kallade sig själva för ”religiösa sekulära humanister”. De ansåg att samhället behövde andlighet, mänskliga rättigheter men också sekularisering av religion och fri vetenskap vilket kan beskrivas som åtskillnad av tro och vetande. Trosföreställningar skulle inte påverka vetenskapens metod och arbete.
Rörelsen skulle verka för samförstånd, inte splittring.

Raymond Bennett Bragg (1902-1979), unitiarisk präst, tog på 1930-talet initiativ till att bilda den internationella Humaniströrelsen.

Ett Humanist Manifesto som publicerades 1933. undertecknades av 34 på sin tid berömda och inflytelserika personer, varav 15 tillhörde den unitaristiska kyrkan.

På 1950-talet sökte humanister och fick skattefri status som religiösa organisationer. Även Högsta domstolen i USA, talade 1961 i termer av sekulär humanism som en kristen religion. Från 1962-1980 var detta inte en kontroversiell fråga.

Men andra kristna riktningar ansåg att unitarianismen inte höll måttet då unitarianism inte accepterade treenighetsläran. Därför motsatte sig religiösa skeptiker Sekulär Humanism som ”etablering av religion”.

Unitarier har gått i spetsen för införandet av sekulär humanism i det moderna livet. Deras uppenbara samband med religion har gett dem en mantel av religiös fromhet som kan bedra. Det har skapat dem en ideologisk bro över vilken har färdats, från tyska och amerikanska filosofiska ”tankesmedjor” i samhällets huvudfåra och mynnat ut i den mest avantgardistiska sekularism. När sekulär humanism gör stora framsteg, vare sig i den politiska, sociala eller religiösa sfären, kan du vara säker på att det finns unitariska figurer som antingen arbetar ute i det fria eller bakom kulisserna för att åstadkomma dessa framsteg.

Truth Magazine Daniel H. King Lakeland, Florida
Guardian of Truth XXVIII: 14, pp. 419-422 July 19, 1984

Förändringen av innebörden i sekulär humanism ägde sedan främst rum inom Internationella Humanistunionen. 

Det ledde till att man kapade begrepp sekulär vilket nu blivit allmängiltigt som icke religiöst. Således ett slags bedrägeri.

Akronym

 Akronym (grekiska ἄκρος, akros, ytterst, och ὄνομα, onoma, namn) eller initialförkortning är en förkortning av ett namn eller ett mångordigt begrepp som bildas av begynnelsebokstäverna i flera ord eller ordled.

Antonovskys ”Sence of Coherense” är förkortat till Soc. På svenska har det blivit ”Känsla av sammanhang” med en tvivelaktig akronym KASAM då man gjort tre versaler av sammanhang. Detta är dock inte en akronym, utan kallas i stället teleskopord. Det innehåller mer än en av ordens begynnelsebokstäver, exempelvis Copco: Compagnie Pneumatique Commerciale, sista delen av företagsnamnet Atlas Copco.

Jag (BP) föreslår för ”Sence of Coherense” istället ”Betydelse av sammanhang” och akronymen BAS.

Andra exempel på akronymer är:

Saab: Svenska Aeroplanaktiebolaget

Laser: Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation

OSA: Om Svar Anhålles

UFO: Unidentified flying object

 

Salutogenes – hälsans ursprung

Antonovskys ”Sence of Coherense” (SOC) översätts ofta till ”Känsla av sammanhang” men här istället med ”Betydelse av sammanhang” (BAS) då begreppet omfattar mer än känsla./ BP

Salutogenes betyder hälsans ursprung (latin salus, hälsa och grekiska genesis, ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).

Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Antonovskys hade kommit fram till att människans upplevelse/uppfattning av sin hälsa-ohälsa påverkades på avgörande sätt av ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Viktiga faktorer är samhörighet och meningsfullhet. Upplevelse av förmåga och uppfattning om rimlig kontroll som ger trygghet. Men också uppfinningsrikedom, mod, välbefinnande och tacksamhet. Dessa faktorer har studerats av en rad forskare och deras efternamn kan man se i bilden ovan efter varje faktor. Faktorerna är strukturerade enligt Livskompassen (Peratt) vilket förenklat innebär att logik och tankar är till vänster och upplevelser och känslor är till höger.

Det rådande perspektivet i sjukvården kretsar kring patogenes, det vill säga hur och varför sjukdomar uppkommer. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som gör att man är vid god hälsa. Tonvikten läggs på hälsobringande faktorer.

Exempel på arbete med ungdomsvård

Antonovsky var gästforskare vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och inspirerade till att utveckla arbetet vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i en mer salutogen inriktning.[3]

Tidigare arbetade man i Lund utifrån ett patologiskt och problemorienterat perspektiv. Detta innebar att man fokuserade på det avvikande beteendet. I observationer och bemötande utgick man oftast från vad som inte fungerade. Dialogen med ungdomarna blev då negativt laddad och destruktiv för både ungdomar och personal.

Ungdomarna visste ganska väl vilka brister de hade och vad de inte kunde. Det bekräftades också genom observationer, samtal och tester.

Ungdomarna var inte själva  medvetna om sina talanger och förmågor eller visste vilket socialt stöd som fanns i deras närhet. Detta gjorde att ungdomarnas bilder av sig själva inte var speciellt nyanserade, vilket i sin tur ledde till att de ofta agerade med en negativ förväntan både på sig själva och på sin omgivning. Detta leder enligt systemteori (som ser mer till cirkulära orsakssammanhang än linjära) till att både omgivning och ungdomar får negativa förväntningar på varandra.

Insikten om det salutogena perspektivet och fokuseringen på olika ”hälsobringande” faktorer innebar möjligheter att koncentrera sig på ungdomarnas resurser. Ganska snabbt insåg behandlingspersonalen den positiva effekten av det salutogena synsättet. Eftersom ungdomarna ständigt fick nya positiva bilder av sig själva ändrades deras attityder både till sig själva och sin omgivning. Interaktionen med vuxna blev mer positiv, vilket gjorde att de blev mer mottagliga för förändringar.

Det centrala begreppet i den salutogena modellen är en betydelse av sammanhang (man använder här ”känsla av sammanhang” och KASAM) som innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Ingrid Claezon definierar i sin bok ”Mot alla odds” [4] dessa komponenter som:

”Begriplighet syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara, det vill säga är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning krävs det att den i alla fall ska gå att ordna och förklara.” ”Hanterbarhet handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll, vare sig det är egna eller andras, som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna”. ”Meningsfullhet är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig, värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAMs motivationskomponent. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet.”

Kritik av översättning av Sense of Coherense (SOC) till Känsla av sammanhang och akronymen KASAM

Peratt föreslår och har myntat ”Betydelse av sammanhang” (BAS) eftersom ”Känsla av sammanhang” begränsar Antonovskys begrepp till emotioner och dessutom med en meningslös förkortning som ser ut som en akronym (KASAM) som inte förmedlar något av begreppets innebörd.
Ju starkare Betydelse av sammanhang -BAS- desto bättre förmåga att hantera problemsituationer. Social kompetens, självförtroende, integritet och hur man hanterar stress (coping) med begriplighet, dvs logik, är också centrala för en BAS.

Historik

Antonovsky publicerade den salutogena modellen i Health, Stress and Coping år 1979. [2] Han utförde en undersökning på en grupp israeliska kvinnor där han fann att de judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger hade en förmåga att bevara sin hälsa trots alla de fasor som de hade genomlidit och på ett bättre sätt än kontrollgruppen av kvinnor som levt ett mer normalt liv.

Antonovsky intresserade sig mer för vad som gör/håller en individ i ett frisk/hälsosamt tillstånd, trots olika typer av kriser under sin livstid. ”Varför klarar vissa människor att hantera stress och lidande bättre än andra?” Hans resultat visade att kvinnor som hade utvecklat betydelse av sammanhang, byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar också hade gjort dem uthålliga och fysiskt och psykisk starka.

Begriplighet, hanterbarhet meningsfullhet och delaktighet
Med begriplighet menar man att tillvaron är meningsfull och har ett sammanhang. Förmågan att hantera krav och kriser innebär att kunna se lösningar för att inte bli offer för omständigheter.

Delaktighet innebär att individer ingår i ett positivt sammanhang. Meningsfullheten genererar motivation, vilket i sin tur resulterar i ett engagemang. Det ger styrka att handskas med problematik och klara av nödvändig förändring. Förmågan att hantera och lyckas med knepiga situationer ”programmerar” människan att klara av att möta svåra händelser använda sitt intellekt för att finna nya vägar och sätt, ha förmåga till att disciplinera sitt sinne och skapa lugn och samtidigt bibehålla sin moral och integritet. Här är barndomens framgångar och misslyckanden viktiga. [5]

I händelse av sjukdom fokuserar det salutogena perspektivet på tre grundläggande aspekter: problemlösning, generella motståndsresurser (GMR) och ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Generella motståndsresurser, GMR, är biologiska, materiella och psykosociala faktorer som ger styrka att hantera stress och hotbilder. Exempel på Generella motståndsresurser kan vara socialt stöd, kunskap, intelligens, en stark jagkänsla osv. Generella motståndsresurser har stor betydelse för upplevelsen av sammanhang. En människa med en stark BAS är självständig och kapabel att framgångsrikt hantera krissituationer.

Antonovsky anser att den mänskliga tillvaron är kantad av pressande krav (stressorer) och att de flesta människor klarar sig relativt väl trots en hög belastning av press vilket gör att stress inte behöver utlösas. Dessutom menar Antonovsky att det inte räcker med att främja hälsa endast genom att klara press och undvika stress. Det handlar om människans förmåga att hantera med- och motgångar och att finna lösningar som innebär att göra det bästa av tillvaron.

Förverkliga dig själv filosofier och litteratur

Ett litet urval av litteratur på temat att lyckas och att förverkliga sig själv är:

  • Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning : om kommunikation människor emellan – Carnegie Länk
  • Tänk rätt bli framgångsrik – Napoleon Hill Länk
  • Coacha Unga med Livskompassen – Börje Peratt Länk
  • Bäst när det gäller – Willi Railo Länk
  • Lars-Eric Uneståhl – Mental träning stort antal böcker Länk

Referenser:
1. Antonovsky, A. Health, stress, coping. San Fransisco: Jossey Bass. 1979.
2 . Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 1991.
3. Det salutogena perspektivet lägger tonvikt vid friskfaktorer, Vårdfokus nr 6, 1997-6. Länk
4. Claezon, I. Mot alla odds. Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin uppväxt.  Stockholm: Mareld. 1996.
5. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up of the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 244, 1–11. 1994.

Kärnvapenförbud

FN:s konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) som antogs 7 juli 2017,  bygger vidare på fördraget om ickespridning av kärnvapen (Non-Proliferation Treaty, NPT från 1968) som ger rätten att använda kärnenergi för fredliga ändamål. Not 1

Icke-spridningsfördragets syfte från 1968 innebar att acceptera de fem kärnvapennationerna som också är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd: USA, Storbritannien, Frankrike, Folkrepubliken Kina samt Ryssland. De tilläts således behålla sina kärnvapen men förband sig att inte överföra kärnvapenteknologi till andra stater och övriga länder som skrev på fördraget förband sig att inte utveckla sådan teknologi.

Den 5 mars 1970 hade USA, Storbritannien, Sovjetunionen och ytterligare 40 stater undertecknat fördraget. Folkrepubliken Kina tillkom 1992. Nordkorea undertecknade fördraget 1985 men sade upp det 2003 och deklarerade 2005 sig som kärnvapennation.  Indien och Pakistan som sedan dess har utvecklat kärnvapen, har inte undertecknat fördraget liksom Israel, som antas ha kärnvapen.

Konventionen antogs vid FN-förhandlingar den 7 juli 2017 i New York och förbjuder utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. Kärnvapenstater som ansluter sig innebär att man förbinder sig till en tidsplan för att avskaffa landets kärnvapen. [1]

Under FN-konferensen 2017 deltog 124 länder i omröstningen och 122 röstade ja. [2] Nederländerna var det enda Nato-land som deltog och den enda som röstade mot att konventionen skulle antas. Singapore lade ned sin röst.  [3] Inga kärnvapenstater deltog i konferensen. Den 20 september 2017 öppnades avtalet för signering, och det träder i kraft om minst 50 länder ratificerar det.

Sveriges regering har som neutral part varit drivande för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. Man röstade ja till konventionen men framhöll att den inte tillgodosåg svenska önskemål och Sverige har valt att avvakta med signering. [4]  Istället tillsatte man en enmansutredning av Lars-Erik Lundin som fick i uppdrag att se över vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om Sverige skriver under konventionen. Utredningen skulle b.la. analysera eventuella följder avseende Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och vilka möjligheter som finns att frånträda konventionen.[5] Utredningen presenterades i januari 2019 och avrådde från signering. [6]

Remiss av utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen [7]

Remissvar [8]

Elva remissinstanser som stöder utredarens förslag om att:
”Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form.”
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Inspektionen för strategiska produkter
Kungliga krigsvetenskapsakademien
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Strålsäkerhetsmyndigheten
Svenska Atlantkommittén
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Utrikespolitiska institutet

Sju remissinstanser som anser att Sverige bör skriva på och ratificera konventionen
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
Kristna fredsrörelsen
Röda korset
Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Svenska FN-förbundet
Svenska kyrkan
Svenska läkare mot kärnvapen

Vattenfall AB (”Vattenfall har inget att anföra i ärendet och ämnar därmed inte svara på remissen.”)

Noter

  1. Dirk Roland Haupt: Förhandla om kärnvapennedrustning – Skyldighet enligt 1968 års icke-spridningsfördrag; i: Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 219:e årgången (2015), andra häftet, sid 114-130

Referenser

  1. ”United Nations Conference to Negotiate a Legally Binding Instrument to Prohibit Nuclear Weapons, Leading Towards their Total Elimination, 27 April to 22 May 2015”
  2.  ”General Assembly, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” .
  3. ”Voting results, Draft treaty on the prohibition of nuclear weapons”.
  4. ”Sweden, Explanation of vote, 7 July 2017”.
  5. Regeringskansliet, Regeringen och (30 oktober 2017). ”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen” 
  6. Regeringskansliet, Regeringen och (18 januari 2019). ”Överlämnande av utredning om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen.”
  7. Remissinstanser för utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen (pdf 110 kB)
  8.  Remissinstanser för utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen (pdf 110 kB)

 

Unitarism eller unitarianism

Unitarism (Unitarianism), är en femhundraårig kristen teologisk rörelse uppkallad efter sin förståelse av Gud som en person, i  motsats till treenigheten som definierar Gud som tre samexisterande personer Fadern, Sonen (Jesus Kristus ) och Anden (Den Helige Ande). Unitarianism är tvärtom en strikt monoteism, och hävdar liksom flera andra religioner såsom Islam och Judendom att Jesus var en profet.

Unitarismen har avvisat flera påståenden inom den ortodoxa kristna läran och förutom treenigheten, läran om arvsynden, predestination och i modern tid den bibliska ofelbarheten.

Den unitariska rörelsen, uppstod i Polen-Litauen och Transsylvanien i mitten av femtonhundratalet. Bland anhängarna fanns ett betydande antal italienare. I England grundades den första unitariska kyrkan 1774 på Essex Street, London, där dagens brittiska unitariska huvudkontor fortfarande finns. Den första församlingen i Amerika grundades i Boston, där James Freeman började undervisa 1784.

Man drev i USA en kompromisslös linje mot slaveriet och spred att frihetens och demokratins budskap gäller alla.

Unitarismen inspirerade till förändring av förhållande mellan religion och vetenskap och grundade en ny humaniströrelse och betonande att man var sekulära humanister. Man kunde då vara troende men ville hålla isär tro och vetenskap. Nyateisterna har sedan förvanskat begreppet till att stå för ateistisk humanist.

Det finns idag cirka 800 000 unitarister i världen.

Bland de mest kända medlemmarna finner vi Charles Darwin den moderna evolutionslärans grundare, Charles Dickens brittisk samhällskritisk författare, Thomas Jefferson USA:s tredje president, Florence Nightingale förebilden av vård av sårade i fält som senare blev Röda Korset, Mary White Ovington amerikansk suffragett, Mary Wollstonecraft liberalfeminist, Ram Mohan Roy hinduisk reformist samt Albert Schweitzer tysk läkare och pacifist.

Kända unitarier i Norden

  • Klas Pontus Arnoldson (svensk nobelpristagare)
  • Edvard Grieg (norsk klassisk tonsättare)
  • Mary Westenholz (dansk agitator, moster till Karen Blixen)

Källor

Andrew M. Hill, ‘The Unitarian Path’, Lindsey Press (London 1994) ISBN 0-85319-046-1

Matthew F. Smith, ‘Unitarians’ (short article) in Christianity: The Complete Guide, Continuum, (London 2005) ISBN 0-8264-5937-4.

Unitarianism: its Origin and history, a course of Sixteen Lectures (Boston, 1895)

Länkar

Unitarism i Sverige länk

Facebook: Svenska Unitarer: https://www.facebook.com/groups/svenskaunitarer/

 

Djurviskare

Djurviskare är en människa som anses ha tillgång till en förmåga att via extrasensorisk perception kunna kommunicera med djur, antingen levande eller döda. Termen ”viskare” hänvisar till en medialitet som innebär att kunna uppfatta information via oberoende sinnen som därmed inte är beroende av fysiska sinnen för denna kommunikation.

En djurviskare kan naturligtvis kombinera sina fysiska sinnen med extrasensorisk kommunikation även om detta inte behövs:

– Jag upptäckte denna förmåga då jag var hemma hos ett par som oroade sig för sin katt. Vi satt i köket och katten var inte där. Jag fick då upp en inre bild av att katten var i ett rum dit den hade dragit sig undan då jag kom. Så sa jag att katten låg i vardagsrummet och vi gick dit och mycket riktigt den låg på golvet. Enligt ägarna betedde den sig mycket annorlunda och tillitsfullt mot mig som den aldrig annars gjorde mot främlingar. Jag ställde inom mig några frågor till katten om tillståndet och oviljan att gå ut. Fick då besked om att en stor grå katt hade inkräktat på kattens revir och skrämt denna katt att stanna inne. Enligt ägarna fanns ingen stor grå katt i grannskapet. När jag lämnade villan satt en sådan stor grå katt på förstukvistens trappa direkt utanför dörren och den sprang iväg då jag öppnade dörren. (Börje Peratt, anteckningar 2014)

Filmer om och med djurviskare

Buck Brannaman från Amerika är en känd hästviskare som har utvecklat en uppmärksammad, och framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. [1] Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff.

Nicholas Evans skrev bästsäljaren ”Mannen som kunde tala med hästar” om Buck som sedan filmatiserades med Robert Redford i huvudrollen. TRAILER

Emelie Cajsdotter i SVT-dokumentärserien Flocken (2019) om djurkommunikatören Emelie Cajsdotter som jobbar i Jordaniens kungliga stall. – ”De arabiska fullbloden där ses som andliga budbärare och i Emelies regi präglas stallet av icke-dominans och respekt för varje djur.” [2][3]

Sydafrikanskan Anna Breytenbach ägnar sitt liv åt att kommunicera med djur. Hon menar sig sända och ta emot detaljerade budskap genom bilder och tankar och anser sig på så vis hjälpa både människor och djur. [4][5]
The Animal communicator – Anna Breytenbach (Full documentary)

Referenser

1) Buck, dokumentärfilm om den riktiga hästviskaren. Länk
www.brannaman.com
2) Hästviskaren Emelie Cajsdotter hos kungens hästar. Länk. Kan ses till 5 november 2019 på SVT play.
3) Hästviskare – Telepatisk djurkommunikation II av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 30 aug 2016. Länk
4) Telepatisk kommunikation med djur – I av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 22 aug 2016. Länk
5) Hemsida https://www.animalspirit.org/