Kärnvapenförbud

FN:s konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) som antogs 7 juli 2017,  bygger vidare på fördraget om ickespridning av kärnvapen (Non-Proliferation Treaty, NPT från 1968) som ger rätten att använda kärnenergi för fredliga ändamål. Not 1

Icke-spridningsfördragets syfte från 1968 innebar att acceptera de fem kärnvapennationerna som också är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd: USA, Storbritannien, Frankrike, Folkrepubliken Kina samt Ryssland. De tilläts således behålla sina kärnvapen men förband sig att inte överföra kärnvapenteknologi till andra stater och övriga länder som skrev på fördraget förband sig att inte utveckla sådan teknologi.

Den 5 mars 1970 hade USA, Storbritannien, Sovjetunionen och ytterligare 40 stater undertecknat fördraget. Folkrepubliken Kina tillkom 1992. Nordkorea undertecknade fördraget 1985 men sade upp det 2003 och deklarerade 2005 sig som kärnvapennation.  Indien och Pakistan som sedan dess har utvecklat kärnvapen, har inte undertecknat fördraget liksom Israel, som antas ha kärnvapen.

Konventionen antogs vid FN-förhandlingar den 7 juli 2017 i New York och förbjuder utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. Kärnvapenstater som ansluter sig innebär att man förbinder sig till en tidsplan för att avskaffa landets kärnvapen. [1]

Under FN-konferensen 2017 deltog 124 länder i omröstningen och 122 röstade ja. [2] Nederländerna var det enda Nato-land som deltog och den enda som röstade mot att konventionen skulle antas. Singapore lade ned sin röst.  [3] Inga kärnvapenstater deltog i konferensen. Den 20 september 2017 öppnades avtalet för signering, och det träder i kraft om minst 50 länder ratificerar det.

Sveriges regering har som neutral part varit drivande för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. Man röstade ja till konventionen men framhöll att den inte tillgodosåg svenska önskemål och Sverige har valt att avvakta med signering. [4]  Istället tillsatte man en enmansutredning av Lars-Erik Lundin som fick i uppdrag att se över vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om Sverige skriver under konventionen. Utredningen skulle b.la. analysera eventuella följder avseende Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och vilka möjligheter som finns att frånträda konventionen.[5] Utredningen presenterades i januari 2019 och avrådde från signering. [6]

Remiss av utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen [7]

Remissvar [8]

Elva remissinstanser som stöder utredarens förslag om att:
”Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form.”
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Inspektionen för strategiska produkter
Kungliga krigsvetenskapsakademien
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Strålsäkerhetsmyndigheten
Svenska Atlantkommittén
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Utrikespolitiska institutet

Sju remissinstanser som anser att Sverige bör skriva på och ratificera konventionen
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
Kristna fredsrörelsen
Röda korset
Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Svenska FN-förbundet
Svenska kyrkan
Svenska läkare mot kärnvapen

Vattenfall AB (”Vattenfall har inget att anföra i ärendet och ämnar därmed inte svara på remissen.”)

Noter

  1. Dirk Roland Haupt: Förhandla om kärnvapennedrustning – Skyldighet enligt 1968 års icke-spridningsfördrag; i: Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 219:e årgången (2015), andra häftet, sid 114-130

Referenser

  1. ”United Nations Conference to Negotiate a Legally Binding Instrument to Prohibit Nuclear Weapons, Leading Towards their Total Elimination, 27 April to 22 May 2015”
  2.  ”General Assembly, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” .
  3. ”Voting results, Draft treaty on the prohibition of nuclear weapons”.
  4. ”Sweden, Explanation of vote, 7 July 2017”.
  5. Regeringskansliet, Regeringen och (30 oktober 2017). ”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen” 
  6. Regeringskansliet, Regeringen och (18 januari 2019). ”Överlämnande av utredning om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen.”
  7. Remissinstanser för utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen (pdf 110 kB)
  8.  Remissinstanser för utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen (pdf 110 kB)

 

Annonser

Unitarism eller unitarianism

Unitarism (Unitarianism), är en femhundraårig kristen teologisk rörelse uppkallad efter sin förståelse av Gud som en person, i  motsats till treenigheten som definierar Gud som tre samexisterande personer Fadern, Sonen (Jesus Kristus ) och Anden (Den Helige Ande). Unitarianism är tvärtom en strikt monoteism, och hävdar liksom flera andra religioner såsom Islam och Judendom att Jesus var en profet.

Unitarismen har avvisat flera påståenden inom den ortodoxa kristna läran och förutom treenigheten, läran om arvsynden, predestination och i modern tid den bibliska ofelbarheten.

Den unitariska rörelsen, uppstod i Polen-Litauen och Transsylvanien i mitten av femtonhundratalet. Bland anhängarna fanns ett betydande antal italienare. I England grundades den första unitariska kyrkan 1774 på Essex Street, London, där dagens brittiska unitariska huvudkontor fortfarande finns. Den första församlingen i Amerika grundades i Boston, där James Freeman började undervisa 1784.

Man drev i USA en kompromisslös linje mot slaveriet och spred att frihetens och demokratins budskap gäller alla.

Unitarismen inspirerade till förändring av förhållande mellan religion och vetenskap och grundade en ny humaniströrelse och betonande att man var sekulära humanister. Man kunde då vara troende men ville hålla isär tro och vetenskap. Nyateisterna har sedan förvanskat begreppet till att stå för ateistisk humanist.

Det finns idag cirka 800 000 unitarister i världen.

Bland de mest kända medlemmarna finner vi Charles Darwin den moderna evolutionslärans grundare, Charles Dickens brittisk samhällskritisk författare, Thomas Jefferson USA:s tredje president, Florence Nightingale förebilden av vård av sårade i fält som senare blev Röda Korset, Mary White Ovington amerikansk suffragett, Mary Wollstonecraft liberalfeminist, Ram Mohan Roy hinduisk reformist samt Albert Schweitzer tysk läkare och pacifist.

Kända unitarier i Norden

  • Klas Pontus Arnoldson (svensk nobelpristagare)
  • Edvard Grieg (norsk klassisk tonsättare)
  • Mary Westenholz (dansk agitator, moster till Karen Blixen)

Källor

Andrew M. Hill, ‘The Unitarian Path’, Lindsey Press (London 1994) ISBN 0-85319-046-1

Matthew F. Smith, ‘Unitarians’ (short article) in Christianity: The Complete Guide, Continuum, (London 2005) ISBN 0-8264-5937-4.

Unitarianism: its Origin and history, a course of Sixteen Lectures (Boston, 1895)

Länkar

Unitarism i Sverige länk

 

 

Djurviskare

Djurviskare är en människa som anses ha tillgång till en förmåga att via extrasensorisk perception kunna kommunicera med djur, antingen levande eller döda. Termen ”viskare” hänvisar till en medialitet som innebär att kunna uppfatta information via oberoende sinnen som därmed inte är beroende av fysiska sinnen för denna kommunikation.

En djurviskare kan naturligtvis kombinera sina fysiska sinnen med extrasensorisk kommunikation även om detta inte behövs:

– Jag upptäckte denna förmåga då jag var hemma hos ett par som oroade sig för sin katt. Vi satt i köket och katten var inte där. Jag fick då upp en inre bild av att katten var i ett rum dit den hade dragit sig undan då jag kom. Så sa jag att katten låg i vardagsrummet och vi gick dit och mycket riktigt den låg på golvet. Enligt ägarna betedde den sig mycket annorlunda och tillitsfullt mot mig som den aldrig annars gjorde mot främlingar. Jag ställde inom mig några frågor till katten om tillståndet och oviljan att gå ut. Fick då besked om att en stor grå katt hade inkräktat på kattens revir och skrämt denna katt att stanna inne. Enligt ägarna fanns ingen stor grå katt i grannskapet. När jag lämnade villan satt en sådan stor grå katt på förstukvistens trappa direkt utanför dörren och den sprang iväg då jag öppnade dörren. (Börje Peratt, anteckningar 2014)

Filmer om och med djurviskare

Buck Brannaman från Amerika är en känd hästviskare som har utvecklat en uppmärksammad, och framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. [1] Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff.

Nicholas Evans skrev bästsäljaren ”Mannen som kunde tala med hästar” om Buck som sedan filmatiserades med Robert Redford i huvudrollen. TRAILER

Emelie Cajsdotter i SVT-dokumentärserien Flocken (2019) om djurkommunikatören Emelie Cajsdotter som jobbar i Jordaniens kungliga stall. – ”De arabiska fullbloden där ses som andliga budbärare och i Emelies regi präglas stallet av icke-dominans och respekt för varje djur.” [2][3]

Sydafrikanskan Anna Breytenbach ägnar sitt liv åt att kommunicera med djur. Hon menar sig sända och ta emot detaljerade budskap genom bilder och tankar och anser sig på så vis hjälpa både människor och djur. [4][5]
The Animal communicator – Anna Breytenbach (Full documentary)

Referenser

1) Buck, dokumentärfilm om den riktiga hästviskaren. Länk
www.brannaman.com
2) Hästviskaren Emelie Cajsdotter hos kungens hästar. Länk. Kan ses till 5 november 2019 på SVT play.
3) Hästviskare – Telepatisk djurkommunikation II av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 30 aug 2016. Länk
4) Telepatisk kommunikation med djur – I av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 22 aug 2016. Länk
5) Hemsida https://www.animalspirit.org/

Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Báb

Báb (uttalas [baːb]), Siyyid ’Alí Muḥammad Shírází, född 20 oktober 1819 i Shiraz i Iran och avrättad genom arkebusering 9 juli 1850 i Tabriz, Iran för påstådd uppvigling och brott mot islams lagar.  Báb anses vara upphovet till bahá’í-tron som sedan genomfördes av Bahá’u’lláh. [1]

På kvällen 22 maj 1844 ska Báb ha fått en gudomlig uppenbarelse, med innebörden att han var en budbärare utvald av Gud, och att en ny tid för mänskligheten var inne; den universella sanningens tidsålder.[2] Hans lära kom att benämnas babísm.[3]

Referenser

1) Looklex Encyklopedia: Báb av Tore Kjeilen.

2) Abdu’l-Bahá, Brown, E.G. (1988 års upplaga) A Traveler’s Narrative, sid 3

3) Mírzá Habíbu’lláh Afnán (2008) The Genesis of the Bábi-Bahá’í Faiths in Shíráz and Fárs. Leiden (Nederländerna): Brill.

Skeptisk om skeptiker – Skeptical about Skeptics

Skeptisk om skeptiker – Skeptical about Skeptics är en  webbsida organiserad av The Association for Skeptical Investigation (Föreningen för skeptisk undersökning) för att främja äkta skepticism – i en anda av utredning och tvivel – inom vetenskapen.
Detta inkluderar en öppen utredning av hittills och till synes oförklarliga fenomen och samtidigt utmanas pseudoskepticismens företrädare och organisationer vars dogmatiska antaganden inte håller vid en vetenskapligt skeptisk undersökning. Link1

– ”Genuin skepticism är vetenskapens ideal. Tyvärr har vissa självutnämnda grindvakter proklamerat tabu mot vissa psykiska fenomen, trots många lovande bevislinjer. Även om de kallar sig skeptiker, är de i sann mening fundamentalister som attackerar varje utmaning till deras tro. Även om det innebär att motsätta sig grundläggande vetenskapliga principerna som att uppmärksamma och acceptera bevis och att hålla ett öppet sinne. De utgår från att psykiska fenomen inte kan existera, och förnekar relevant forskning. De är pseudoskeptiker. Not 1

Skeptisk om skeptiker undersöker pseudoskeptikernas illa underbyggda attacker mot artiklar av välkända forskare och tänkare och avslöjar deras felaktiga kritik och den dolda agendan i metoderna som de använder. Vi lyfter fram kontroverser inom specifika forskningsområden och sätter ljus på ökända pseudoskeptiker och skeptiska organisationer.
Vi är pro-science, och vi är för en öppen upplysning.” [Citat Webbsida: Link2]

I USA representeras pseudoskeptikerna av CSICOP [1]

I Sverige representeras pseudoskeptikerna av Föreningen Vetenskap och Folkbildning [2] samt dess syster organisation med det förvillande namnet Förbundet Humanisterna eg Förbundet antihumanisterna. [3] Desutom har denna skeptikerrörelse trängt djupt in i Svenska Kungliga Vetenskapsakademien. [4]

Källa

Hemsida: http://www.skepticalaboutskeptics.org/
Representanter: http://www.skepticalaboutskeptics.org/skeptical-investigations/associates-and-advisors/

Not 1). Skeptisk om (pseudo) skeptiker. Artikel i Utforskaren Länk3

Referenser

1) Skeptiker-hydran: CSICOP under förfall

2) Näthat toppen på isberget Del 10 – Vetenskap och Folkbildning

3) Rädda Humanismen

4) Näthat toppen på isberget Del 9 – Vetenskapsakademin nyateismens forum

 

 

Remote viewing

Remote viewing (RV) innebär att söka visuella intryck från en avlägsen plats eller ett osynligt mål, genom att använda extrasensorisk perception (ESP) eller ”se” med ett inre sinne.

Det kan jämföras med mediala människor som Uri Geller och  Saida som utifrån starka bevis anses ha en naturlig förmåga att utöva klarsyn (clair voyance) och att utan föregående kunskap eller användande av normala fysiska sinnen inhämta information och beskriva platser geografiskt och utseendemässigt med signifikativa detaljer där man även kan plocka upp namn på vägskyltar.

RV som en metod att definitionsmässigt lära sig se på avstånd oberoende av tid och tum [oberoende medvetande] har utvecklats vid Stanford Research Institut (SRI) under sjuttiotalet i USA i Kalifornien. Det togs fram som ett av CIA initierat projekt.

Begreppet Remote Viewing (fjärrsyn) myntades vid en sammankomst hos American Society for Psychical Research (ASPR) på Manhattan i New York den 8 december 1971.

Forskningen fick namnet Projekt Stargate och utfördes av Russel Targ och Harald Puthoff vid SRI International. Tekniken kom att användas av USAs säkerhetstjänst, ”the CIA Electronic Reading Room” för att samla information. Detta har offentliggjorts i en rapport av AIR. Dr. Doc Hambone har sammanfattat  uppgifter om detta i Remote Viewing/Mind Control Web.

Vid denna tid bedrev Sovjetunionens rymdprogram forskning på fjärrsyn med möjliga operativa tillämpningar . 1967 testade ryssarna möjligheten till telepatisk kommunikation med kosmonauter i bana involverade kodade telepatiska meddelanden som framgångsrikt sändes mellan Moskva och Leningrad. beskriven i boken “Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain”. CIA hade upptäckt att Sovjetunionens underrättelsetjänster KGB och GRU, satsade förhållandevis stora resurser på att utveckla Psykotroniska operativa applikationer att sättas in mot fienden. Not 1

År 1971 gjordes försök i USA under Apollo 14 projektet. Studien tycktes visa att individer i vaket tillstånd telepatiskt kunde påverka och inplantera bilder och koncept hos sovande personer. För att få ekonomiska resurser att forska vidare var det nödvändigt att informera National Security Council (NSC) att Sovjet bedrev forskning i dessa kontroversiella ämnen och argumentera för nödvändigheten för USA att satsa resurser. Här myntades begreppet “Psychic Warfare Gap” och med kongressens godkännande startades en forskning  där man engagerade den exceptionellt medialt begåvade Ingo Swann.

Under åren 1972 fram till 1986 var doktorerna Hal Puthoff och Russel Targ ledare för forskningen. Från 1986 till 1995 leddes arbetet av Dr. Edwin C. May. Den franske forskaren René Warcolier hade under nittonhundratjugotalet gjort framgångsrika försök med distansexperiment som nu låg till grund för Stargate Project. Dr Janet Mitchell beskrev i sin bok – “Out of Body Experiences” – att dessa experiment var utformade för att utröna – om en person kunde lokalisera en del av sitt medvetande till en plats utanför kroppen. Det första av en rad sådana experiment påbörjades den 22 februari 1972. Se Ut ur kroppen upplevelse.

Experiment för att klargöra huruvida fjärrsyn fungerade genomfördes vid Stanford Research Institute där försökspersonerna i vaket tillstånd fick arbeta med mål som doldes i igenklistrade kuvert av sändaren och som var okända för mottagarna. För att förhindra möjligheten av medvetet eller omedvetet fusk valdes ett mål ut slumpvis utanför laboratoriet på väg till målområdet. Sändaren strövade runt i målområdet under en förutbestämd tid samtidigt som mottagarna ”fjärrsynarna” nedtecknade sina förnimmelser från målområdet.

Försökspersoner som deltog vid de första årens experiment var förutom Ingo Swann, polisen Pat Price och Uri Geller som knöts till SRI efter det att Mossad i en rapport understrukit Uri Gellers stora kapacitet som medium (psychic).

Efter ett förslag från Jacques Vallée att använda en adress som fokus utvecklade Swann en metod som utgick från kartkoordinater, longituder och latituder, vilket kom att ge namn åt hela projektet, Project SCANATE, SCANning med co-ordinATE.

Vid jakten på förövarna av nine eleven anger flera källor med mediala förmågor att de har kontaktats av amerikanska regeringstjänstemän inom den hemliga nationella säkerhetsbyrån.
En oberoende källa ansluten till Washington Post bekräftade några av de uppgifter som tidigare lämnats till STARstream Research (SSR) och STARpod.org.

Kort efter att al Qaida genomfört attackerna mot Förenta staterna den 11 september 2001, kontaktade USAs och Storbritanniens underrättelsetjänster personer som är kända för sina ”extraordinära mänskliga prestanda”. Bland dem var Uri Geller, som tidigare arbetat med CIA, och Chris Robinson, som hade lämnat förvarningar om terrorhändelser till brittiska myndigheter. I samband med det tog dessa mediala fram porträtt av ledaren Usama Bin Laden som visade sig vara i stort sett samstämmiga med foton. Källa Not 2


Torbjörn Sassersson
medverkade 2003 i ett svenskt remote viewing experiment.[1] En för honom okänd bild placerade på väggen i ett rum som var insynsskyddat och låst och vars adress han inte kände till. Han fick en vecka på sig att lokalisera bilden vilket han lyckades med. Resultatet påvisade en särskild mental teknik. [2] Filmaren Johan Halleröd dokumenterade ett annat test för TV-serien ”Det Stora Grå” (TV4, 2009). Här samverkade Sassersson med Tuss Bennegård (psychic reader). Även om enstaka ledord uppvisade en smärre risk för misstolkning så fanns andra tydliga samband. Nyckelsatsen ”människa mot djur” var en anmärkningsvärd träff då bilden visade en haj som simmar mot en kanotist. [3] Resultatet indikerar remote viewing.
Filmaren intervjuar också skeptiker som enbart utifrån fördomar avfärdade resultatet. Christer Sturmark kallade fenomenet ohederligt. Den sortens okunnigt avfärdande kallas pseudoskepticism ett begrepp myntat av den som startade skeptikerröreslen men som hoppade av densamme då han fann att de aktiva drevs av fördomar och bias.

Detta pseudikerns förhållningssätt är notoriskt i skeptikerrörelsen. Det är förutbestämt att den som påvisar någon form av medialitet anklagas för bedrägeri. Denna inskränkthet är pseudoskeptisk, den bortser från bevis och vägrar acceptera fakta. [4]

Organisationen Skeptical about Skeptics har granskat fenomenet pseudoskepticism LINK

Källor

Not 1) Remote viewing, fjärrsyn Vetapedia Länk
Not 2) http://www.starpod.us/2011/05/04/were-psychic-spies-from-us-national-security-agency-targeting-osama-bin-laden/#.XNvhV6ZS9TY

Referenser

1) Arrangerat och filmat av Nordisk Film och visat i TV4 Plus (Sjuan) 2004.
2) http://www.sri.com/about/remoteview.html. Edwin May som tog över forskningsprojektet mot slutet av perioden 1972-1995 kallade remote viewing (RV) för anomalous (avvikande) cognition (http://www.lfr.org/lfr/csl/).
3) http://www.youtube.com/watch?v=mHNbxPsNr24&feature
4) Peratt, B. Tolv Sinnen 2:a Uppl 2015, sid 69-70