Transpersonell psykologi

Transpersonell psykologi antas ha myntats av en av Freuds elever Roberto Assagioli. [1] Men även Carl Gustav Jung [2] utforskade det andliga och bidrog med begreppet kollektivt omedvetande. Dessa båda fick betydelse för utvecklingen av en psykologi som kom att avvika från dåtidens två framträdande akademiska skolor; behaviorism och Freuds psykoanalys, vars inriktningar grundades i naturvetenskapligt synsätt och inte accepterade paranormala fenomen.

I  diskussioner, oftast brevledes,  mellan Assagioli, Freud och Jung utkristalliserades efterhand skillnader som ledde till att både Assagioli och Jung bröt med Freud. Enligt Assagioli står Jungs analytisk psykologi nära Assagiolis psykosyntes. [3]

Idéer för en humanistisk psykologi och embryo till transpersonell psykologi initierades då Jung 1929 formulerade begreppet ”die überpersonliche” (bortanför eller högre än det personliga). Freud avfärdade detta. Både Assagioli och Jung ansåg att den andliga nivån hade stor betydelse för mänsklig existens. [3] Assagiolis modell över medvetandets struktur som tillstår förekomsten av transpersonella upplevelser kan i denna kontext ses som ett första steg mot en transpersonell psykologi. [4]

Assagioli delade med Jung insikten om att psykiska symtom kan utlösas av andliga dynamik. Sådana medvetandefenomen kan upplevas som förvirrande och skrämmande. Begreppet ”spiritual emergency” (själslig nödsituation) myntades av Christina och Stanislav Grof. Med rätt bemötande och insikt kan sådana upplevelser innebära ett genombrott mot en mer expanderad världsbild. [3,4]

Den transpersonella psykologin grundades officiellt 1969 i Kalifornien i och med  att Abraham Maslow, Stanislav Grof [5] och Christina Grof [6] och Anthony Sutich 1969 gav ut första numret av ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP). [7]

Termen skulle kunna översättas till medvetandeutvidgande psykologi och rör förändrade medvetandetillstånd. JTP beskriver transpersonell psykologi som ”studiet av mänsklighetens högsta potential, och erkännandet, förståelsen och insikten av förenande, andliga och transcendenta medvetandetillstånd”

Akademiska skolor förknippade med transpersonell perspektiv inkluderar humanistisk psykologi, trans, antropologi och nära döden-studier (NDU). Sammansmältningen av de gränsöverskridande åskådningarna fick därmed en passande förstavelse: trans- (tvärs-, över-, utanför, genom) och har även en dubbelbetydelse som står för översinnliga upplevelser.

De som återvänt från en Nära döden-upplevelse (NDU) vittnar om att med stängda ögon kan vi ändå se, med ett annat sinne, oberoende den fysiska kroppens sinnen. Det skulle förklara möjligheten av transpersonella upplevelser och slutsatsen blir att det biologiska livets fysiska sinnen begränsar medvetandet. Oberoende sinnen ligger på en annan nivå oftast svåråtkomlig för det biologiska livet. Jag föreslår en ny kategorisering av sinnen och riktar blicken mot en forskning som vill pröva denna protovetenskapliga teoribildning. (Börje Peratt, Tolv Sinnen, 2012) [8]

Transpersonell psykologi fokuserar på sinnet, utvidgat medvetandetillstånd och mänsklig potential. Ett sådant är utanför kroppen-upplevelse (UKU) som kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [9]

Psykologen Kersti Wistrand har forskat i förändrade medvetandetillstånd vid graviditet och förlossning (Psykologiska institutionen Stockholms universitet, 1990). 13 kvinnor som haft komplicerade förlossningar intervjuades. Det rörde sig ibland om Ut ur kroppen-upplevelser (UKU), och även om episoder där kvinnorna upplevde tunneln och ljuset (möjligen NDU). De kunde känna att de fick ta del av all kunskap som fanns och förstod livets mening. Hon menar att transpersonell psykologi är en riktning som integrerar andliga och transcendenta aspekter av det mänskliga medvetandet. [10][11]

Filosofen Ken Wilber [12] ville sammanföra den västerländska psykologin med den tusenåriga kunskapen i de österländska andliga traditionerna.
Han studerade William James verk och såg honom som en av föregångarna inom forskningen om andliga upplevelser ur ett transpersonellt psykologiskt perspektiv. Wilber skriver i No Boundary [12]:

-”William James, en av Amerikas främsta psykologer, betonade gång på gång att vårt normala, vakna medvetandetillstånd endast är en sorts medvetenhet, medan det runtom och avskilt från denna av den tunnaste hinna ligger potentiella former av medvetenhet som är helt och hållet annorlunda.
Det är som om vårt vardagliga medvetande inte är annat än en obetydlig ö, omgärdad av en oändlig ocean av ett annat, häpnadsväckande och icke kartlagt medvetande, vars vågor oupphörligt slår mot vårt normala medvetandes bankar. Och fullständigt spontant kan de bryta igenom och överskölja vår ö av medvetenhet med vetskap om ett väldigt, till stor del outforskat men påtagligt verkligt land av ett nytt och annorlunda medvetande, en medvetenhet av ett nytt slag.”

Roberto Assagioli menade att människan förutom ett omedvetet även har ett övermedvetet plan, för högre, andliga egenskaper. Han drog slutsatsen att människan förutom det personliga självet och jaget även har ett andligt själv, som befinner sig på en djupare eller högre nivå. I boken Transpersonal Development (1991) finner vi en ambition att bryta sig loss från begränsande vetenskapliga föreställningar som han ansåg låg i Freuds teoribildning. [4]

Rollo May tyckte inte om denna utveckling inom Humanistisk psykologi. [13] Han menade att den uteslöt frågor som rör ondska och andra psykologiska problem från agendan. [14] Men May fick mothugg av Assagioli. ”Psykologi är läran om själen och själen är i grunden god!” Rollo May svarade: ”Om vi erkänner vår depression öppet och fritt, får de andra omkring oss en upplevelse av frihet istället för att delta i depressionen.” [15] Det gick att urskilja två läger. Det ena var inriktat på att avhjälpa sjukdomstillstånd, det andra fokuserade på det friska och starka.

Forskning rörande transpersonell psykologi och sensorisk perception är fortfarande 2015 begränsad och reducerad på vetenskapliga institutioner. Sverige har endast två professurer på området. Trots att det finns överväldigande bevis för behovet av ett forskningsområde som kan ge nya insikter om mänskligheten och livets förmågor.

Medan parapsykologin lutar mer åt den traditionella vetenskapliga epistemologin (laboratorieexperiment, statistik, forskning på kognitiva tillstånd), tenderar transpersonell psykologi att vara mer närbesläktad med humaniora och hermeneutiska discipliner (humanism, existentialism, fenomenologi, antropologi), även om den också inkluderat moment från experimentell och statistisk forskning.

Transpersonell psykologi är en akademisk disciplin, inte en religiös eller andlig rörelse och många av områdets ledande författare, bland andra Sovatsky [16] har pekat på problematiska aspekter av New age-hermeneutik.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) var en svensk vetenskapsman såväl inom naturvetenskap som humanistisk vetenskap, med inriktning på transpersonell psykologi (även om det begreppet inte fanns då). Han var också filosof, bibeltolkare, teosof och teolog. Swedenborg betraktas som ett universalgeni och hans innovationer och politiska aktiviteter har imponerat på omvärlden, men hans andliga själsresor och samtal med änglar har ifrågasatts och diskuterats av bland annat Immanuel Kant (1724-1804). Samtidigt har Swedenborg uppvisat bevittnade exempel på prekognition och remote viewing som kritikerna inte kunnat förklara.

British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till American Psychological Association (APA) grundade en Transpersonell psykologi-sektion 1996. [17]

Källor

1) Assagioli, R. (1965) ”Psykosyntes : grundläggande principer och tekniker”. Mareld Böcker | Utg. 2006
Psychosynthesis: A Collection of Basic Writings by Roberto Assagioli ISBN 0-9678570-0-7 (English)
2) Jung, C.G. (1968) The Archetypes and the Collective Unconscious, Routledge,  ISBN9780415051392
3) Roberto Assagioli C. G. Jung and Psychosynthesis
4) Assagioli, R. (1991) Transpersonal Development: The Dimension Beyond Psychosynthesis. Thorsons Pub;ASIN: 1855382911.
5) Stanislav Grof & Christina Grof (1990) – The Stormy Search For The Self: A Guide To Personal Growth Through Transformative Crisis
6) Christina Grof (1994) – The Thirst For Wholeness: Attachment, Addiction And The Spiritual Path,
7) ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP, 1969).
8) Peratt, Börje, (2012 sec edit 2015) 12 Sinnen, Visam
9) Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Llewellyn Publications, Minnesota USA.
10) Kersti Wistrand, Den transpersonella psykologin, Länk
11) Kersti Wistrand & Jan Pilotti,(1982) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Natur och Kultur
12) Ken Wilber, NO BOUNDARY, A selected excerptation Länk
13) Hartelius, Glenn; Caplan, Mariana; Rardin, Mary Anne. ”Transpersonal Psychology: Defining the Past, Divining the Future”. The Humanistic Psychologist, 35(2), 1–26, 2007
14) Aanstoos Serlin & Greening, T. (2000). History of Division 32 (Humanistic Psychology) of the American Psychological Association. In D. Dewsbury (Ed.), ”Unification through Division: Histories of the divisions of the American Psychological Association”, Vol. V. Washington, D.C.: American Psychological Association.
15) Lukoff, David; Lu, Francis. A transpersonal-integrative approach to spiritually oriented psychotherapy. In Sperry, Len (Ed); Shafranske, Edward P. (Ed), (2005). Spiritually oriented psychotherapy., (pp. 177-205). Washington, DC, US: American Psychological Association, ix, 368 pp.
16) Stuart Sovatsky (1998-10-01) Word from the Soul: Time, East/West Spirituality, and Psychotherapeutic Narrative (Suny Series in Transpersonal and Humanistic Psychology)
17) Walsh, R. & Vaughan, F. (1993) ”On transpersonal definitions”. Journal of Transpersonal Psychology. Vol. 25, No2, pp. 199-207

 

Annonser

Förbön

Förbön innebär att be, inom sig eller högt be för en eller flera människors väl och ve. Det kan göras sekulärt utan inblandning av religion eller tro på Gud och det kan göras i religiösa sammanhang. Individer och grupper kan således utanför kyrkan utföra medveten förbön.
Den kristna kyrkan genomför ibland förbön i mässan, vilken då kan rikta sig till andra människor, länder, företeelser eller naturen.
Det finns även aktiva förbönsgrupper som tar emot ”uppdrag”. Not 1

Vetenskapliga studier på Förbön

I en förstudie blev 150 hjärtpatienters tillstånd mellan 50 och 100 procent bättre, säger hjärtspecialisten Mitch Krucoff. [2]

En studie av förbön riktad till hjärtpatienter som ingick i ett strikt utformat naturvetenskapligt forskningsupplägg visade att de som fått förbön behövde mindre medicin och drabbades av färre komplikationer. Fler överlevde i den gruppen än bland dem som inte fått förbön.

En studie av hjärtspecialisten Randolph Byrd (1988) pågick i 10 månader och rörde 393 hjärtsjuka patienter vid ett sjukhus i San Francisco. Studien var ett dubbelblindtest baserat på ett slumpmässigt urval, vilket är det bästa tänkbara upplägget för att ge signifikanta (statistiskt säkerställda) resultat. Patienterna var indelade i en experimentgrupp som fick förbön och en kontrollgrupp som inte fick förbön. Varken patienterna själva eller sjukvårdspersonalen visste vilken grupp de tillhörde. Experimentgrupperna tilldelades en patient och en ”förbönscirkel” med mellan 3 och 7 deltagare. Förbönsgrupperna var geografiskt utspridda och vars uppgift var att be dagligen. Alla förbönsgrupper befann sig utanför sjukhuset. Varje bönecirkel fick endast sin patients förnamn och lite om dennes tillstånd. De uppmanades att rikta bönen till ”snabbt tillfrisknande, inga komplikationer eller död”. Konstaterades då några skillnader i resultat för de olika grupperna? Kontrollgruppens patienter (de som inte fick förbön) behövde fem gånger så mycket antibiotika som förbönspatienterna. Lungödem var tre gånger vanligare bland kontrollgruppens patienter. Ingen förbönspatient, men däremot tolv kontrollgruppspatienter, behövde mekanisk andningshjälp under försökstiden. Dubbelt så många kontrollgruppspatienter fick nya hjärtattacker. Färre förbönspatienter dog. Placeboeffekten var under kontroll, eftersom studien var vetenskapligt utformad för att eliminera dess påverkan på resultatet. Om samma resultat hade uppnåtts med hjälp av ny medicin eller kirurgi skulle det ha betraktats som ett medicinskt genombrott. Vad denna medicinska studie ”bevisar” är detsamma som man inom religioner och kulturer praktiserat till vardags sedan urminnes tider. Tron på möjligheten att med goda tankar/känslor kunna bistå sig själv och andra går ibland under begreppet ”helande energi”. [1]

Hjärtläkaren Larry Dossey opponerar sig mot försöken att förstå medvetande som en energi: -”Den metaforen är absolut fruktansvärd! Medvetande beter sig inte som energi! Det är helt oberoende av rumslig avgränsning. Man kan också bromsa och begränsa alla former av känd energi. Medvetande kan däremot inte bromsas”, fortsätter Dossey: -”Människor har försökt. Om man ber (förbön) i ett blyinkapslat utrymme, så går bönen ändå igenom.” (Tolv Sinnen, sid 200). [1] (Länk artikel)

Kritik
När ”healing” tycks visa sig ha effekt, menar somliga skeptiker eller kanske snarare pseudoskeptiker att det handlar om placebo och positiv effekt av uppmärksamhet. Men placebo förklarar inte att healing genom förbön tycks ha effekt på individer som inte ens vet om att de blivit föremål för förbön. Naturligtvis finns det pseudoskeptiker som inte accepterar studier som ger evidens för oberoende sinnens processer trots att studierna är utförda med strikta naturvetenskapliga metoder.

National Geographic visade en dokumentär med yrkesskeptikern Joe Nickell där han påstår att de som vet med sig att de får förbön blir så stressade att de riskerar att dö av hjärtattack. Men så var nu inte fallet, ingen visste att de fick förbön. Men då Joe Nickell inte kan bevisa sin tes förvandlar han fakta så att det passar fördomen (bias). Mediakanaler som anser sig vara seriösa såsom NG och även SVT borde stå fria från fördomar och förtal som hånar sanningssökande vetenskap. [1] sid 201 f

Pingstkyrkan har använt förbön som exorcism för att driva ut satan ur människor som påstår sig ha parapsykologiska förmågor. [3] Not

Not

Filadelfiakyrkan om Förbön, Länk

Skarpnäckskyrkan Förbön, Länk

Källa
1) Peratt, B (2012 andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Gud hör bön – nu är det bevisat AB Länk
3) Wistrand, K (2016) Sierskan från Lappland, Humanism & Kunskap  Länk

Politisk korrekthet (PK)

Politisk korrekthet,  är en ofta nedsättande beteckning på en inställning där man är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar.

PK-samhälle innebär en samhällsdebatt präglad av politisk korrekthet (PK).[1][2] Det är en beteckning på en anpassad kommunikation eller en hycklande dialog där PK domineras av extra lyhördhet för vad som anses vara korrekt inställning och där PK är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar och att följa den dominerande trenden i samhällsdebatten.

Frågeställningar och påståenden om PK:

  • Med PK följer brist på källgranskning och kritik av uppenbara brister, istället är det förutfattade meningar och fördomar som tillåts dominera åsiktsbildning.
  • PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle. Konformism och försiktighet är viktigt.
  • PK skiljer sig åt i olika politiska sammanhang. PK inom högerkretsar är inte samma som PK inom vänsterkretsar.
  • PK kan vara bra, det kan skydda utsatta grupper och underlätta försök att förbättra situationen för dem. Fördomar och hätska uppfattningar kan motverkas.

Exempel på PK diskussion i Debattartikel AB 2016:

PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar, där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt. Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.

Här tänker kanske läsaren att författaren är en högextremist med flyktingfientliga åsikter. Eller är ute i grumliga vatten. Eller är ett uttryck för strukturell rasism.

Dessa ryggmärgsframkallade uppfattningar har bidragit till att vidmakthålla en grad av problemförnekande som de flesta i dag torde se som otroligt naiv. Man har ”löst” problem genom enkla slogans som ”invandring gynnar Sverige” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kan förknippas med, eller uppfattas gynna, partiet. Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet sammanfattar PK – och svenska värderingar. LÄNK AB

Av politisk korrekthet följer också dess motsats politisk inkorrekthet.
Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 kritiserade den republikanske kandidaten Donald Trump begreppet PK vid flera tillfällen, till exempel för att ursäkta sina påståenden om att mexikaner skickade våldtäktsmän till USA.[3] Hans argument var att han inte hade tid att vara politiskt korrekt.

PK som slagträ
Att beskylla debattmotståndare för att vara PK har blivit ett omvänt sätt att använda begreppet. Då ställer man sig vid sidan om och utgår från att man själv är politisk inkorrekt och beskyller andra för att inte ha modet att tänka själva.

Forskning om PK

Det finns en oro för att PK-normer ska strypa samhällsdebatten. Men forskningen visar att det också kan vara tvärtom: både män och kvinnor kan bli mer kreativa om gruppen tillåts diskutera korrekta och inkorrekta beteenden. I ett experiment på ett amerikanskt universitet fick studentgrupper i uppdrag att komma på affärsidéer för en ny verksamhet.

Deltagarna i dessa grupper uppgav i efterhand att de varit mer uppmärksamma på respektfullt beteende i sina diskussioner av affärsidéerna.

En jämförelse av antalet affärsidéer visade att grupperna som påmints om PK-normen kom på nästan dubbelt så många idéer som de andra grupperna. Fler vågade uttrycka sina tankar när de förväntade sig att diskussionen skulle vara respektfull. Snarare än att förtrycka åsikter ledde alltså PK till en större kreativitet och att fler åsikter kom till tals. Både kvinnor och män uttryckte fler idéer. [4]

Kritik mot studien: att kalla normalt hyfs och social kompetens för PK minskar trovärdigheten för studiens hypotes, upplägg och slutsats. Man har helt enkelt inte forskat i PK utan i socialt uppförande.

Referenser
1) ”Politiskt korrekt”. Nationalencyklopedin.
2) ”Politisk korrekt”. Svenska Akademiens Ordlista.
3) Political correctness: how the right invented a phantom enemy” (på en-GB). The Guardian. 30 november 2016.

4) Creativity from Constraint? How the Political Correctness Norm Influences Creativity in Mixed-sex Work Groups, SAGE Journals LÄNK

Neofascism – Nyfascism

Neofascism, fascistinspirerad politisk rörelse som uppstod i Europa decennierna efter fascismens nederlag under andra världskriget.

Liksom tidigare fascistiska rörelser innebär neofascism extrem nationalism, motståndare till liberal individualism, attack mot marxistiska och andra vänsterideologier, hyllar rasism och främlingsfientliga övergrepp och främjar populistiska högerextrema ideologiska och politiska inriktningar. I motsats till ursprungsfascisterna har emellertid neofascister flyttat rasistproblematiken från vänster och judar till icke-europeiska invandrare och särskilt muslimer. Man framhärdar inte militär erövring av andra stater utan gör stora ansträngningar för att framstå som demokratiska och ”mainstream”. National Front i Frankrike leddes fram till 2011 av Jean-Marie Le Pen och senare av sin dotter, Marine Le Pen, och Liberal-Demokratiska Partiet i Ryssland, som leddes av Vladimir Zhirinovsky, benämns ofta som neofascistiska.

Fastän fascismen i stor utsträckning diskrediterades i Europa i slutet av andra världskriget grundades fascistinspirerade rörelser i flera europeiska länder i slutet av 1940-talet. Liknande grupper skapades också utanför Europa, främst i Latinamerika, Mellanöstern och Sydafrika. I likhet med sina fascistiska föregångare föreslog de tidiga ”neofascisterna” militant nationalism och auktoritära värderingar och porträtterade sig som beskyddare av traditionell nationell kultur och religion och förhärligade våld och militärt hjältemod.

Neofascistiska partier skiljer sig dock från tidigare fascistiska rörelser i flera viktiga avseenden, många av dem har att göra med de djupa politiska, ekonomiska och sociala förändringarna som ägde rum i Europa under de första decennierna efter krigets slut. Emedan fascisterna anklagade bolsjevikernas, liberalerna och judarna för landets problem kom neofascisters att fokusera på folk från Mellanöstern och icke-europeiska invandrare från Asien och Afrika. Istället för ”lebensraum” kämpade de för ”stadsutrymme”, som i Tyskland innebar konflikter över statligt subventionerade bostäder tillägnade invandrare. Med ökande urbanisering kom också ett skifte i valbaserna för fascistorienterade rörelser och betydelsen av lantlig romantik (”blod och jord”) försvann ur neofascistisk politisk retorik. Slutligen minskade den gradvisa acceptansen bland västeuropeiska myndigheter och man krävde att neofascistpartier skulle göra en insats för att visa sig som demokratisk och ”mainstream”. Några neofascister inkluderade även ord som ”demokratiska” och ”Liberal” i namngivningen av deras rörelser. De flesta neofascister övergav de tidigare fascistiska partiernas yttre tecken, såsom paramilitära uniformer och romerska saluter, och många uttryckte sig fördömande av fascistisk politik eller förnekade att deras partier var fascistiska.

Notera denna omvandling, 1996 varnade Roger Eatwell:

”Akta dig för män och kvinnor som bär smarta italienska kostymer: färgen är nu grå, materialet är skuren för att passa tiden, men målet är fortfarande makt. … Fascism är på rörelse igen, även om dess mest sofistikerade former har lärt sig att klä sig för att passa tiden.

På liknande sätt beskrev historikern Richard Wolin dessa rörelser som ”design-fascism ”. [1]

Utveckling efter år 2000

Under 2000-talet har höger och neofascistiska rörelser i Västeuropa ökat i popularitet delvis på grund av en stor tillströmning av muslimska invandrare och genom fortsatt ilska mot Europeiska unionen (EU) i Storbritannien. I Tyskland vann 2017 det högerextrema partiet ”Alternativ för Tyskland” (Alternativ für Deutschland; AfD), som hade antagit en öppen anti-islamisk plattform, nästan 13 procent i riksdagsvalet och det följande året blev man det näst mest populära politiska partiet i Tyskland, efter kristdemokraterna.

Samtidigt ledde en våg av högerpopulism i USA 2016 till det oväntade valet av den republikanska presidentkandidaten Donald J. Trumps. Hans kampanj riktade ett fientligt fokus mot muslimska och mexikanska invandrare. Trump lovade att avbryta invandring från muslimska länder på grund av hotet om terrorism; Att bygga en mur längs landets södra gräns för att förhindra illegal invandring av mexikaner och att utvisa alla 11 miljoner papperslösa invandrare i landet, varav majoriteten var från Latinamerika. Bland Trumps anhängare var vita supremacister (Altright) – Ku Klux Klan-självbeskrivna såsom ”vita nationalister”, och neo-nazister, ingen av dessa mötte något motstånd eller kritik från Trump tvärtom han twittrade med symboler som visade att han stod på deras sida. [2] Faktum är att medlemmarna i dessa grupper blev mer utåtriktade när Trumps kampanj fick fart och framför allt efter valet i november, med viss rättfärdigad tro att deras idéer äntligen fick en plats inom den ordinarie politiska diskursen. I omedelbar efterdyning av Trumps val och under det första åren av hans presidentskap rapporterades kraftigt ökade hatbrott mot minoriteter, inklusive Latinamerikaner, Muslimer och judar.

Efter slutet av andra världskriget hade fascismens ledare antagit olika termer för att beskriva sig som ”inte alls fascistiska eller neofascistiska,” men som visade egenskaper från historiska fascistiska rörelser och regimer. Bland de etiketter som tillämpades om dem blev ”kvasi-fascistiska”, ”proto-fascistiska”, ”semi-fascistiska” och ”gräns-fascistiska”. Forskare var överens om att Trump själv sannolikt inte var en fascist eller neofascist. Ändå var Trump utan tvekan en gränsfascist, i den mån som hans beteende och attityder liknade de historiska fascistiska ledarnas i vissa avseenden. Dessa likheter innefattade förakt för demokratiska värderingar och rättsstatsprincipen, demagogi, appellerande till rasism, kvinnoförakt, incitament till mobbing och våld, attacker på pressens legitimitet och etablerade institutioner och exploatering av offer för syndabockretorik. Länk

Sverige
Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), förbjuden i Finland, är en uttalad nazistisk rörelse med också neofascistisk profil. [3]

Sverigedemokraterna har kritiserats för en fascistisk bakgrund. Forskning och Framsteg har intervjuat forskare inom ämnen som statsvetenskap, sociologi och historia och ställt följande fråga: I debatten kallas ibland Sverigedemokraterna för fascister/nyfascister. Är det en rimlig benämning – eller finns det bättre? Den sammanvävda slutsatsen menar att SD inte är fascistiskt även om de i vissa sammanhang anses befinna sig i gränslandet. Ett utsnitt av dessa intervjuer nedan: [4]

– SD är i mina ögon ett nationalistiskt, främlingsfientligt och rasistiskt parti, men till skillnad från fascistpartier har partiet inte antytt annat än att de vill verka inom demokratins ram, med demokratiska metoder (Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet)

– Enligt min uppfattning finns det inte fog för att kalla SD något som innefattar fascism. Partiets program har inte ett innehåll som är förenligt med något så när stringenta definitioner av fascism. (Anders Widfeldt, som är statsvetare vid University of Aberdeen och forskar om högerextrema rörelser i Europa)

Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, är expert på högerextremism. Hon har bland annat skrivit böckerna Hakkorset och Wasakärven, Nazismen i Sverige och Med sökarljuset på vitmaktrörelsen. – ”SD är enligt min uppfattning en ideologisk blandform av en rad olika strömningar som tillsammans skapade SD. En del är fascister, via Nysvenska rörelsen, en del är högerradikala via Sveriges Nationella Förbund. Så vi har en ärkereaktionär strömning, samt populister i form av alla de lokala och regionala populistpartier som de åt upp under 1990-talet. Dessutom finns en ursprunglig gren som kom från besvikna avhoppare från S och C och slutligen senare avhoppade från KD och M. Dessa skapade något vi egentligen inte har en bra term för ännu, menar Heléne Lööw.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, är kritisk till fascismetiketten: – ”Nej, fascister är inte en rimlig benämning. Det är bättre att beskriva partiet som främlingsfientligt, nationalistiskt, konservativt och populistiskt.”

Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet, författare till boken Gillar vi olika? och expert på högerextrema partier:
– ”Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti, inte ett fascistiskt. Det är oseriöst att låtsas som om nationalism och fascism är synonymer. Det är olyckligt om betydelsen av begrepp som fascism och rasism devalveras. Menar man allvar med att Sverigedemokraterna är ett nyfascistiskt parti – och därmed per definition ett hot mot demokratin i Sverige – borde den logiska följden vara att det blir Säpos, inte de övriga partiernas, uppdrag att bekämpa dem.” [4]

Källor och referenser

1) Neofascism-The postwar period to the end of the 20th century Länk
2) Extremhögern – Trump – Tjänarinnans berättelse Länk
3) Finland förbjuder Nordiska Motståndsrörelsen! Humanism & Kunskap Länk
4) Fascister eller inte – vad anser forskarna?. Forskning & Framsteg Länk

Rasism

Ordet ras är etiopiskt och betyder ‘hövding, furste’. Det kommer av det arabiska رأس (som uttalas ”ras”) och betyder ‘huvud; hövding, ledare.
Rasism är en (politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa rasteorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den egna rasen fri från främmande raselement. [1]

”Den vedervärdiga rasismen!”

När människor utsätts för regelrätt rasism och under organiserad form sorterar det under ”Brott mot mänskligheten”. [2]

Diskussionen om huruvida man kan lagstifta mot rasism på nätet har förts inom den svenska riksdagen arkiverat som 2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden. Länk Justitieminister Beatrice Ask har där besvarat en fråga om vilka initiativ hon avser att ta mot nätrasismen.

Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse.

Historik

Under 1900-talet gick starka strömningar i västvärlden som gav stöd för segregation och ideal om rasåtskillnad. Detta har dels sitt ursprung i fördomar och hat mot utpekade minoriteter dels i motiv som rättfärdigade ekonomisk och politisk makt över andra där utsatta etniska grupper kom att utnyttjas. Detta hade också en historisk bakgrund i förslavande av människor såsom i USA av främst afrikanska folkslag som rövades från den Afrikanska kontinenten för att säljas som slavar i Nordamerika. [3][4] Vissa folkslag som ansågs underlägsna förlorade mänskliga rättigheter och den påstådda överlägsna rasen gavs rätten att förslava hela folk. [5]

Institutionaliserad rasism

Med Hitler och Mussolini infördes i Tyskand och Italien på 1930-talet en institutionaliserad rasism som innebar att utpekade folkgrupper med etnisk tillhörighet i judendom och andra minoriteter blev fritt villebråd, förlorade medborgerliga rättigheter, fängslades, bestals på sina egendomar, torterades och mördades i organiserade avrättningsanläggningar. I Tyskland och i det av Nazityskland annekterade Europa bedrevs en slakt på judar som fick namnet Förintelsen.

I USA har institutionaliserad rasism funnits sedan kolonialtiden där rasismen legaliserade slaveri vilket formellt upphörde efter det amerikanska inbördeskriget som slutade 9 april 1865 då Nord besegrade Syd. Juridiskt eller socialt sanktionerade privilegier och rättigheter gavs till vita amerikaner men nekades för alla andra folkslag och människor av icke vit etnisk tillhörighet

Europeiska amerikaner – särskilt vita anglosaxiska protestanter – har genom amerikansk historia beviljats exklusiva privilegier i frågor som gäller utbildning, invandring, rösträtt, medborgarskap, markförvärv och straffprocess. Icke-protestantiska invandrare från Europa, särskilt irländare, italienare och poler, drabbades också av främlingsfientlighet och andra former av diskriminering i det amerikanska samhället fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Kampen mot denna institutionaliserade och i USA utbredda rasism tog sig många olika uttryck och fick den övergripande termen medborgarrättsrörelse.

Rasismen i Sverige

Rasismen går långt tillbaka i tiden och har drabbat ”resanden” (romer) och minoritetsfolk som samer och även judar under århundraden. Synsättet om underlägsna raser fann även stöd i pseudovetenskap.

Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut och verksamheten förlades till Uppsala Universitet. Socialdemokraterna som då var i regeringsställning anklagas för att ha instiftat det men det var ett tvärpolitiskt riksdagsbeslut som både Hjalmar Branting (S) och högerledaren Arvid Lindman deltog i.  En av de drivande personerna inför skapandet av institutet var Herman Lundborg (1868-1943). [6] Han blev också institutets förste föreståndare. LÄNK Uppsala Universitet

I sin bok ”Rasbiologi och rashygien” (1914) skriver Herman Lundborg, professor i rasbiologi följande:

”Vårt folk är av kanske renare germanskt ursprung än något annat folk i världen. Utseendet vittnar också härom. Svensken är mestadels lång och välväxt, med blont hår, hög panna och ljusa ögon. Dessutom är han långskallig (dolikocefal).” [7]

Redan på 1890-talet genomfördes en stor undersökning av 45 000 svenska beväringar (unga män i militärtjänst) vilket ledde till resultat som inte alls gav stöd för Lundbergs påstående, tvärtom.

Enligt undersökningarna var endast 10 procent av Sveriges befolkning ”av rent nordisk typ”, det vill säga blonda, blåögda, längre än 170 cm och långskalliga ”med skallindex intill 75”. En övervägande majoritet hade några av dessa drag, men de flesta – alltså 90 procent av befolkningen – kunde också ha bruna ögon, mörkt hår, runda skallar eller kort växt.

Lundborg skulle under de kommande åren upprepa sina påståenden i en rad publikationer, trots att alla fakta han förde fram motbevisade hans eget påstående.

Arthur Engberg blev ecklesiastikminister 1932 och som politiskt ansvarig för Rasbiologiska institutet ville han lägga ned det.  I samband med Lundbergs pensionering utlystes hans tjänst.

En internationell sakkunniggrupp, medicinska fakulteten i Uppsala, Rasbiologiska institutets styrelse och universitetskanslern ställde sig bakom en kandidat som kunde efterträda i Lundbergs anda, men regeringen utsåg Gunnar Dahlberg (1893-1956) som hade  kommit fram till att rasbiologin som vetenskap var ohållbar. Dessutom var han övertygad antinazist. Framstående personligheter som den liberale tidningsmannen Herbert Tingsten och  nationalekonomen och socialdemokratiske politikern Gunnar Myrdal övertygade justitieminister Östen Undén (S) om att verka för att Dahlberg skulle få tjänsten.

Institutets verksamhet övergick från rasbiologi till forskning inom medicinsk genetik och socialmedicin. 1958 upphörde Statens institut för rasbiologi. Forskningen flyttades till Institutionen för medicinsk genetik. LÄNK Uppsala Universitet

Terminologisk och epistemologisk förvirring

Vissa även vetenskapliga perspektiv utvidgar rasism, till att förutom etnicitet och hudfärg också inkorporera intolerans mot enskilda individer och olika grupper på grund av kultur eller religion. Detta öppnar dörren för inte bara förvirring utan även för hyckleri och vanföreställning.

Rasistkortet!

Konflikter behöver inte vara grundade i rasism utan i olika intressen. ”En sådan trivial händelse som att en domare kan anklagas för att vara rasist kan vändas tillbaka mot den som anklagat domaren.” [8] En fotbollsdomare som råkade ut för motsvarande anklagelse slog tillbaka innebar i praktiken att ”laget framstod som rasister.” Länk
Denna typ av omvänt utnyttjande av ”rasistkortet” medför att begreppet rasism antingen breddas eller riskerar att urholkas. [9][10]

Konflikt och kritik

Mänskliga rättigheter erbjuder oss att välja tro och ideologi och symboler i samband med det. Ett problem kan vara att rättfärdiga sig med förklaringar som inte stämmer. Exempelvis att påstå att ett visst klädesplagg är påskrivet av Guds heliga skrift. När det inte stämmer uppstår en problematik som rör trovärdighet och förtroende.

En demokrati av västerländska mått förutsätter öppenhet och erkännande av individen. I denna kamp för mänskliga rättigheter ingår kvinnans frigörelse och barnens rätt till att förverkliga sina drömmar.

Sharia som hot mot kvinnor och barns rättigheter
Med kulturer särskilt från muslimska länder har vi fått in uttryck som inte stämmer med vad jämställdhetsrörelsen och humanismen kämpat för. [11] – Barn på dagis, ”fritis” och i skola ska möta levande ansikten inte täckta.

– ”Denna heltäckande slöja är inte bara diskriminerande utan också psykiskt och fysiskt skadlig och strider därmed både mot de mänskliga rättigheterna formulerade i EKMR och Barnkonventionen.
Om nu till och med muslimska länder vågar gå emot det som sharia påbjuder och förbjuda vissa sharialagar varför vågar då inte skolverket med DO i ryggen gå emot sharia när det gäller en sådan diskriminerande och psykiskt/fysiskt skadlig sedvänja som heltäckande slöja?” (Studie: Jämförelser mellan värdegrunderna i det svenska samhället och sharialagen)

Dessa klädesplagg hävdas ibland ha religiös bakgrund men det finns inget i religiösa texter som ställer sådana krav. I koranen sägs: ”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan var synligt; låt dem därför fästa slöjan (khimār) så att den täcker barmen”. Barmen är inte hals, huvud, hår, ansikte. [12] Det är således en kulturell pålaga som kan hänvisas till patriarkatets och mannens kontroll av kvinnan. (Sara Mohammad: Jag blev tvingad att bära slöja och jag hatade den. Länk)

Bevis för sådana inskränkande krav på kvinnan är att även västerländska kvinnor som besöker ett muslimskt konservativt och shariastyrt land (exempelvis Iran) påtvingas sådana plagg och riskerar att bestraffas om de inte lyder. Andra bevis för detta är kvinnor som flyr från sådana länder (exempelvis Saudiarabien) för att söka frihet riskerar att fångas in torteras och dödas. [13][14]
Att kritisera dessa plagg påstås av de som försvarar plagget och rätten att bära det för att vara rasistiskt. Om man då har rest till ett land där plagget inte är välkommet inom vård och utbildning så handlar det om att följa de lagar och regler som finns där och så finns ju ett talesätt som ”Att ta seden dit man kommer”. Det håller inte att hänvisa till religionsfrihet. Det finns varken i koranen eller i andra islamska religiös texter stöd för ansiktstäckande slöja. En muslimsk professor i Kanada uttalade sig så här: ”Om muslimer, eller någon annan, inte gillar att bo i ett land med kristna eller i en demokrati borde de dra tillbaka till helvetet de kom från.”[15] Andra menar att slöjan är symbol för ett kvinnoförtryck. Varför ska det vara mer rätt att tvinga på plagget om man reser till ett shariastyrt land? [16]

Allt fler länder förbjuder nu ansiktstäckande klädsel på allmän plats eftersom de vill förhindra ökad främlingsfientlighet och konflikter, våld och ärekränkningar.
Ett problem från muslimskt håll är att muslimska män anser sig ha rätt att våldta ”lättklädda” kvinnor. [17] Ett sådant påstående kan rent av betraktas som rasistiskt. [18][19][20][21]

Sverige har blivit ett land där rasism blivit ett missbrukat skällsord och bara rädslan över att bli beskylld för att vara rasist gör att människor undviker att dra gränser för ickedemokratiska och ickehumana yttringar eller ens att diskutera dem. [22]

Referenser

1) ”Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.” 1938, nr 163, s. 3
2) Minnesdag för Förintelsens offer Länk
3) Morgan, Marcyliena (2002-07-04). Language, Discourse and Power in African American Culture. p. 20. ISBN 9780521001496. LÄNK
4) Maggie Montesinos Sale (1997). The slumbering volcano: American slave ship revolts and the production of rebellious masculinity. p.264. Duke University Press, 1997. ISBN 0-8223-1992-6
5) Lothrop Stoddard (1922). The Revolt Against Civilization: The Menace of the Under Man. New York: Charles Scribner’s Sons.
6) ”Käraste Herman” av Maja Hagerman, recension (2018) av Kersti Wistrand, HK, Länk
7) Dan Korn, (2015) Socialdemokraterna avvecklade rasbiologin, Dagens samhälle Länk
8) Advokat prickas för att ha anklagat domare för rasism, SVT Nyheter Länk
9) Att vi ständigt viftar med rasistkortet är skadligt, medger MP-politiker. Länk
10) Rasistkortet dödar alla diskussioner SvD Länk
11) Allt fler fransmän vill förbjuda slöja och burka: ”I Frankrike finns en stark tradition av att religioner är en privat sak” YLE, Länk
12) Det här gäller för burka, niqab och hijab i Sverige och världen, Expressen Länk
13) Kvinnor som flyr ska tystas till varje pris | Jenny Nordberg | SvD LÄNK
14) Saudiska kvinnor på flykt stoppas på vägen – Nyheter (Ekot) | LÄNK
15) Ledare: Se de kvinnor som väljer bort slöjan LÄNK
16) Canadian Muslim professor: ‘If you want sharia law, go back to the hellhole country you came from’ Länk
17) “All White Women are Sluts and Deserve to be Raped”: The West Adopts Islam’s Perspective? Länk
18) Våldtäkt och sexualbrott BRÅ LÄNK
19) Grundlösa påståenden om muslimer och våldtäkter, Expressen Länk
20) Muslim Migration and Rape Statistics in Europe Länk
21) Sweden rape: Most convicted attackers foreign-born, says TV – BBC Länk
22) Rasism föds ur fördomar och rädsla Länk

Feminism

Feminism, franska féminisme, av latin feʹmina ‘kvinna’. Feminismen som ideologisk frihetsrörelse kan ha sin start i slutet av 1770-talet och i opposition mot den franska revolutionens slagord Frihet, jämlikhet, broderskap som uteslöt kvinnans rätt till frihet, jämlikhet och samhörighet. Not

Feminismen har under åren utvecklats till en ideologi för kvinnans rätt till att leva ett liv på sina villkor och att utveckla sina talanger och förmågor i ett fritt samhälle. Detta har sitt ursprung i en orättvis begränsning av kvinnans möjligheter till bildning, yrkeskarriär och skapande. Kritiken handlar också om begränsade förutsättningarna för att forma sina egna tankar och trosföreställningar och rätten till sin kropp och sin andlighet.

Oppositionen mot ett kvinnoinskränkande mansvälde och ifrågasättande av mannens kulturellt och religiöst instiftade överhöghet över kvinnan har uttryckts på många olika håll och av författare, filosofer och ideologer.

Kvinnans värde, från 1600-talet är en text skriven av den engelske författaren William Page och kan vara det första feministiska dokumentet på engelska. Skriften stöder förstärkningen av kvinnans fri- och rättigheter med bibelcitat.

I Europa blev mansväldet ideologiskt formulerat i och med 1700-talets upplysningsperiod där tanken om alla mäns lika värde uteslöt kvinnan. Upplysningsfilosofen Rousseau förespråkade i Émile eller om uppfostran (1762) en inskränkande uppfostran för flickor och betonande att kvinnans uppgift var att behaga mannen, ta hand om barn och hem.

Ett känt motto som helt utesluter kvinnan är Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité), med  ursprung i den franska revolutionen (1789-1794) och sedan 1946 inskrivet i franska konstitutionen.

Mary Wollstonecraft blev uppmärksammad med, för sin tid, den utmanande texten: Till försvar av kvinnans rättigheter (1792). Wollstonecraft ansåg att kvinnan inte alls var skapad till mannens behag utan hade samma rätt som mannen att utveckla sin person och sina förmågor.  Hon utgick från att både man och kvinna är varelser av förnuft och hon hävdade att det är omoraliskt att neka kvinnan möjlighet att utveckla sitt intellekt och sina begåvningar.

1:a vågen

Feminismens utveckling beskrivs i termen av vågor, den första från mitten av 1800-talet. I Sverige var Fredrika Bremer, Sophie Adlersparre och Ellen Key tre tidiga kvinnorättsaktivister. En viktig uppgift för denna våg var att ge kvinnan rösträtt i politiska val.

Det engelska paret Taylor Harriet  och John Stuart Mill kom att få stor betydelse i västvärlden för sina texter om kvinnans rättigheter.

Kvinnornas befrielse (1851) och Om äktenskapet;  (1831) av Taylor Harriet [1] menade att det inte fanns något som kunde motivera att man stängde kvinnor utanför arbete. Moderskapet motiverade inte heller en särbehandling på arbetsmarknaden. Taylor Harriet blev änka och gifte sig med John Stuart Mill som slöt upp bakom sin hustrus frihetskamp. Han jämställde kvinnoförtrycket med rasism och bidrog med ett av liberalfeminismens viktigaste verk i skriften Förtrycket av kvinnorna (1869). [2] Mill avfärdade kvinnoförtrycket som ”en sedvänja som bara kunde försvaras om den överensstämde med vad som var förnuftigt,” och han menade att samhället gick miste om 50 procent av sin kapacitet genom att neka kvinnorna tillträde till samma rättigheter som männen. Kvinnor skulle ha rätt till anställning och utbildning, till politisk rösträtt och rätt att inneha politiska ämbeten. Mill ansåg ändock liksom Wollstonecraft att det fanns olika uppgifter för män och kvinnor. Kvinnan skulle ha möjlighet att utbilda sig till ett yrke men om hon valde att gifta sig kunde rollen som mor och husmor vara hennes yrke.

I dåtida Persien (idag Iran) uppstod Bahá’í rörelsen av grundarna Báb (bábí-tron från 1844) och Bahá’u’lláh (bahá’í från 1850-talet) som krävde absolut  jämlikhet. Lika rättigheter för kvinnor och män tillsammans med fri och obligatorisk skolundervisning för alla flickor och pojkar i den muslimska världen omfattade även rätten att få klä sig sekulärt och att få gifta sig med den man ville. Poeten Tahareh, eller Táhiri som hon också kallades, slöt sig till bábí-rörelsen och började visa sig utan slöja (1848) och debatterade med Irans ledare om kvinnans ställning. Hon led martyrdöden 1852, två år efter Báb.

Vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892 stadgades Feminism som samlande begrepp för kvinnorörelsen: Målsättning blev att kvinnor ska ha samma möjligheter som män och där feminismen ska verka för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

Suffragettrörelsen hade sin stora utbredning i början av 1900-talet i framför allt Storbritannien. Rörelsen kom att i desperation efter ständiga förnedringar och motgångar att utmana männens förnekande av deras rösträtt i en gatudemonstration som slogs ned med våld.

Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare. År 1921 genomfördes det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Länk Riksarkivet

Rösträtt för kvinnan hade då redan införts i hela Norden, i Finland 1906, Norge 1913 och Danmark och Island 1915. I Tyskland  i november 1918. I Storbritannien för kvinnor över 30 år, 1918 och för kvinnor över 21 år först 1928.

Männen i Sverige stred i början av 1900-talet för en allmän manlig rösträtt utan krav på inkomst och förmögenhet, men varför gjorde män och kvinnor inte från början gemensam sak när kvinnorna önska det? Länk

2:a vågen

Det andra könet av Simone de Beauvoirs gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln syftar på att mannen är normen medan kvinnan kommer i andra hand. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv. Mansväldet låser enligt Beauvoir in kvinnan i en könsroll och till egenskaper som männen inte vill ha. Beauvoirs feministiska tänkande baserade sig på marxismen vilket lockade särskilt kvinnor i vänsterrörelsen och det uppstod en radikal minoritet som förespråkade ett system grundat på kvinnans behov och som uteslöt männen. Fokus låg på frågor som våldtäkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering av homosexuella kvinnor.

Majoriteten av kvinnorörelsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligheten till preventivmedel och rätt till lika lön. Kvinnodominerade yrken var oftast underbetalda gentemot mansdominerade och facken fick en ny roll att uppgradera kvinnors lönesättning. En amerikansk svart kvinna tjänade i genomsnitt 40 procent av vad männen gjorde. De vita kvinnorna tjänade 60 procent.[9] I spåren av denna situation har den svarta feminismen och den post-koloniala feminismen vuxit fram i USA.

År 1960 introducerades p-pillret. Trots motstånd från den katolska kyrkan och en del regeringar blev metoden populär och många kvinnor fick möjlighet att själva kontrollera fortplantningen, vilket inom feminismen ansågs vara en viktig rättighet och symbol för ägande av sin egen kropp.

3:dje vågen

Den tredje vågen anses ha startat kring 1990-talet med ursprung i USA i punk-subkulturens förgrundsband Riot Grrrl-feminist och därefter Anita Hills tv-vittnesmål 1991 mot Clarence Thomas som hon beskyllde för att sexuellt trakasserat henne. En helt igenom manlig grupp nominerade honom till USA: s högsta domstol. Uttrycket ”tredje vågen” krediteras dock Rebecca Walker, som kommenterade Clarence Thomas utnämning till Högsta domstolen med en artikel i Ms Magazine, ”Becoming the Third Wave” (1992) [3]

Så jag skriver detta som en vädjan till alla kvinnor, särskilt kvinnor i min generation: Låt Thomas utnämning leda till att påminna dig, som det gjorde mig, om att kampen är långt ifrån över. Låt detta avfärdande av en kvinnas erfarenhet röra dig till ilska. Vänd den ilskan till politisk makt. Rösta inte på dem om de inte arbetar för oss. Ha inte sex med dem, bryt inte bröd med dem, sköt inte om dem inte om de inte prioriterar vår frihet att kontrollera våra kroppar och våra liv. Jag är inte en feministisk feminist. Jag är den tredje vågen. (Rebecca Walker) [4]

4:de vågen

Den fjärde vågen påbörjades 2012 då Laura Bates skapar Everyday Sexism Project för kvinnor för att bland annat rapportera om sexistiska kränkningar. Något förenklat kan man säga att det ledde fram till #metoo kampanjen 2017, och rapporteringarna om Hollywoodproducenten Weinstein och anklagelser om våldtäkt och sexuella kränkningar. Timeline [5]

Kritik mot feminism

Louise Persson går i sin bok Klassisk feminism (2010) till angrepp mot den feministiska rörelsen som hon anser ha förvridit jämställdhetsrörelsen: ”och ställer frågan varför de som säger sig värna dessa ideal idag i själva verket kommit väldigt långt ifrån dem… hon drar sig inte för att slakta flera av feminismens heliga kor, och menar att rörelsen tappat både karta och kompass.” [6]

Niklas Elert har analyserat frågeställningar och sammanfattar det enligt följande: Kvinnans rätt till sin egen kropp och fria vilja måste alltid vara det centrala för att hon inte skall förslavas, argumenterar Persson, också i ljuset av förment beklagliga konsekvenser. Ur denna princip följer, menar hon, med andra ord inte bara rätten till abort och rätten att ”säga nej”, utan även rätten att hyra ut sin kropp till sexuella tjänster.

Kommentar gällande sex

RFSU menar att den nya sexköpslagen har gjort det mer problematiskt för kvinnan än för mannen. [7] I Sverige är de förbjudet att köpa sex men inte att sälja vilket anses motsägelsefullt. Det finns kvinnor som anser att de har rätt att sälja sin tjänst och som skattar för det.

Dagens feminister har enligt Louise Persson frångått denna självägandets princip:

”Detta till förmån för föreställningen att kvinnor skall befrias från patriarkatets förtryck, inte som individer utan som ett kollektiv. Inte minst har det kollektivistiska synsättet och den så kallade könsmaktsförståelsen bidragit till att cementera snarare än försvaga forna dagars könsroller. I den radikalfeministiska diskursen är kvinnan ett offer lika mycket som någonsin förr.”

”Förr ansågs inte kvinnor kunna hantera frihet och förnekades rättigheter av ’naturliga’ skäl, nu anses kvinnor inte kunna hantera frihet och bör ges särskilt skydd av ’sociala’ skäl.”

Louise Persson menar vidare att könsmaktsförståelsens svepande antagande om män som kollektivt ansvariga för våld mot kvinnor både är ovetenskapligt och farligt. Det ignorerar individuella faktorer som missbruk och social utsatthet, cementerar könsroller, och står i motsatsförhållande till ett rättssystem där såväl män som kvinnor bedöms som individer. Det sistnämnda är enligt Louise Persson extra bekymmersamt då radikalfeminismen haft en tydlig påverkan på såväl politiken som juridiken på senare år.[8]

Humanism och feminism

Humanistisk psykologi och humanismens påverkan på utformningen av mänskliga rättigheter och kravet på respekt och jämlikhet antas vara en förutsättning för ett samhälle i fred och samverkan. [10]

I den stund människans rätt till sitt eget liv riskerar att omintetgöras äger människan rätt till att vidta åtgärder för att förändra och förbättra omständigheterna och påverka situationen oavsett det rör hot mot mänskliga rättigheterna, livet eller miljön som sådan. [9]

Denna skrivning utgår från att kvinnor och män som eftersträvar jämlikhet, jämställdhet, fred och frihet på jorden har konventioner om mänskliga rättigheter på sin sida att inte acceptera ett mansvälde som förkunnar att kvinnor är underställda och lydare till män.

Not
Peratt B (2011) Frihet, jämlikhet, samhörighet eller solidaritet. Liberté, égalité, solidarité! Artikel: ”Inför lagstadgad jämställdhet och riv patriarkatet Länk

Länkar
1) Feministbiblioteket Länk
2) Harriet Taylor Mill, John Stuart Mill, Förtrycket av kvinnorna / Kvinnornas befrielse, ISBN: 9789188248985
3) The Third Wave, English Wikipedia Länk
4) Walker, Rebecca (January 1992). ”Becoming the Third Wave” (PDF). Ms.: 39–41. ISSN 0047-8318. OCLC 194419734. Länk
5) Timeline fjärde vågen Engelsk wikipedia Länk
6) Louise Persson,(2010) Klassisk feminism, Hydra Förlag, Utgivningsdatum: 20100426, 9789186185084
7) RFSU: 4 anledningar till varför lagen mot sexköp inte funkar, Metro Länk
8) Niklas Elert recension Länk
9) Humanistiska manifestet, Stockholmsdeklarationen 2012 Paragraf 10, Länk
10) Kersti Wistrand, (2014) Feminism en kamp för humanism, Humanism & Kunskap