Dr Judy Mikovits

Dr Judy Mikovits i dokumentärfilmen Plandemic

Dr Judy Mikovits är en amerikansk forskare född 1957 som 1984 blev uppmärksammad för sina studier och sina artiklar om sambandet mellan HIV och AIDS. Hon är Medicine Doktor och kom med sina slutsatser att utmana några ur det amerikanska etablissemanget bland annat Dr Anthony Fauci som krävde en kopia på en vetenskaplig artikel  om just sambandet mellan HIV/AIDS för att sedan stoppa den och låta en associerad, Robert Gallo få skriva om den och ta äran. NOT 1

Dr Mikovits menar att Fauci med denna fördröjning av det bevisade sambandet mellan HIV och AIDS påskyndade och förvärrade förloppet av AIDS epidemin som ledde till miljontals människors död (Plandemic).

Mikovits menar också att Fauci är ansvarig för att ha premierat felmedicinering av AIDs-sjuka vilket orsakade svår skada och många dödsfall bland dessa patienter. NOT 2

Konflikten med Fauci och därmed med etablissemanget ledde till att Mikovits diskrediterades som forskare. Wikipedia som är språkrör för det medicinska etablissemanget framställer Dr Mikovits som vaccinmotståndare vilket hon inte anser sig vara. Som immunvirolog anser hon bra vaccin vara en del av uppbyggnaden av immunförsvar.

Judy Mikovits har med Kent Hickenlively skrivit boken Plague of Corruption (2020) vilket skulle kunna översättas med “Korruptionspest” i brist på bättre. [1] Här beskrivs hur Mikovits förföljdes och bestraffades av dr Fauci och associerade som hade makten att få polisen att göra en husrannsakan hos Mikovits och kasta henne i fängelse på vad som sedan kom att beskrivas som åtalbart förtal. [2] Jämför med behandlingen av Erik Enby och Dan Larhammars agerande för att försöka via husrannsakan få Enby i fängelse. NOT 3

Mikovits kastades 2011, utan rättegång, i fängelse och för att få komma ut belades hon med en 5-årig munkavle för att inte avslöja bakgrunden till de övergrepp hon utsatts för. [2]

Dr Mikovits vill i boken Korruptionspest [1] och i videon Plandemic visa upp hur amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA), folkhälsomyndigheten, Nationella Hälsoinstitutet och Dr Faucis eget National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) agerat med starka egenintressen. Bland annat äger de patenten för både vaccin och sjukdomar som de ska skydda människor från. Detta samband är av amerikansk press framställt som intressekonflikt (jäv).[3]

Påstående: Coronaviruset covid 19 är tillverkat i labbet i Fort Detrick i USA under överinseende av Dr Fauci. [1] Därefter fortsatt utvecklat på ett högrisklab i Wuhan i Kina med fortsatt ekonomiskt stöd med två gånger 3,7 miljoner dollar från NIAID, där Dr Fauci är chef [1B] vilket lett till Wuhangate. [1C]

”Dr Fauci vid National Institute for Allergic and Infectious Diseases (NIAID), kommer att tillgodogöra sig 50% av alla royalties från ett potentiellt vaccin mot coronavirus,” enligt Robert F. Kennedy Jr., son till Robert och brorson till John F. Kennedy. Länk

Journalisten Fabio Giuseppe Carlo Carisio har i en serie artiklar numrerade Wuhangate 1-8 utvecklat vilka som är inblandade i framtagningen av corona covid 19 och vaccin företrädesvis via amerikanska intressen. [1C] LÄNK

Som vi har visat i sensaste två reportagen Wuhangate 4 och 5, att inom ramen för PREDICT 2-projektet finansierat av USAID, genomfördes forskning om Coronavirus och vaccin över hela världen där [amerikanska hälsomyndigheter och organisationer] OMS, CDC och NIAID var globala partners.

BIOGRAFI
1980 fick Mikovits sin BA-examen i kemi från University of Virginia. Hon var vid Upjohn Pharmaceuticals i Kalamazoo, Michigan från 1986 till 1987 för att fungera som laboratorietekniker men fann oegentligheter i utvecklingen av bovina tillväxthormonprodukt. [2]  1988 arbetade hon som laboratorietekniker vid National Cancer Institute (NCI) i Frederick, Maryland under Francis Ruscetti, som senare fungerade som hennes doktorandledare och 1991 fick hon en doktorsexamen i biokemi från George Washington University. Hennes doktorsavhandling blev ”Negativ reglering av HIV-uttryck i monocyter.” År 1996 anställdes Mikovits som forskare vid Ruscettis laboratorium för leukocytbiologi vid NCI.

I maj 2001 lämnade Mikovits NCI för att arbeta på EpiGenX Biosciences i Santa Barbara, Kalifornien, ett läkemedelsföretag. 2006 blev hon forskningsdirektör för Whittemore Peterson Institute i Las Vegas, NV. Efter att hon publicerade ett papper 2009, blev hon inblandad i kontrovers och lämnade sin anställning Whittemore Peterson Institute (WPI) 2011.

Den 18 november 2011 arresterades hon i sitt hem i Ventura County, Kalifornien, och fängslades i fem dagar baserat på WPI: s anklagelser om att hon stal labb-böcker, en dator och annat material. [4] Hon hölls tillfälligt fängslad i enlighet med det fallet och hennes advokat sade att anklagelserna saknade grund. [5] Anklagelserna som väckts mot Mikovits ogiltigförklarades. [6] Washington Post rapporterade senare att Whittemore-familjens begått kriminella handlingar och åsidosatt lagen och fick därför problem att fullfölja fallet.  Harvey Whittemore WPI, sändes till fängelse under 2014 för att ha åsidosatt lagstiftningen om kampanjfinansiering avseende den amerikanska senatorn Harry Reids 2007. Ytterligare olagligheter från WPI resulterade i ytterligare bestraffningar. [7] Detta bekräftar bilden av att ett demoraliserat ledarskap i WPI utsatte Dr Mikovits  för olaglig konspiration.

Mikovits fortsatte efter detta som forskare och deltog tillsammans med två andra forskargrupper i en större studie från 2012. Den forskningsgrupp hon ingick i kom fram till att ett virus kunde ha samband med så kallad sömnsjuka Chronic Fatigue Syndrome. [8]

KÄLLOR
1) Judy Mikovits; Kent Heckenliverly (2019). Plague of Corruption. Skyhorse Publishing. pp. 128–130. ISBN 978-1510752245.
1B) Regeneration International,   Murder Most Foul: The Perps Behind COVID-19
1C) Gospa News, 8 mars 2020, WUHANGATE – 7. av Fabio Giuseppe Carlo Carisio, Bio-Weapons Dossier. Pentagon & Fauci 28 Us Labs’ Secrets. Dangerous Tests with CoronaVirus
2) lba, Davey (2012-07-23). ”Virus Conspiracists Elevate a New Champion”. New York Times.
3) Fauci and Birx BOTH Have Big-Money Bill Gates Conflicts of Interest, Länk 26 mars 2020. News Break,
Fauci: US Poised to Produce a COVID-19 Vaccine LÄNK
4) Cohen, Jon (December 2, 2011). ”Dispute Over Lab Notebooks Lands Researcher in Jail”. Science. 334 (6060): 1189–1190. Bibcode:2011Sci…334.1189C. doi:10.1126/science.334.6060.1189. PMID 22144589. Retrieved May 8, 2020.
5) Cohen, Jon (2011-11-19). ”Controversial CFS Researcher Arrested and Jailed”. ScienceInsider. Archived from the original on 2011-12-01
6) Cohen, Jon (2012-06-13). ”Criminal Charges Dropped Against Chronic Fatigue Syndrome Researcher Judy Mikovits”. Science. Last November, the district attorney in Washoe County, Nevada, filed a criminal complaint against Mikovits that charged the virologist with illegally stealing property from her former employer, the Whittemore Peterson Institute for Neuro-Immune Disease (WPI) in Reno, Nevada.
7) McAndrew, Siobhan (2016-05-03). ”New lawsuit goes after the Whittemore family’s Lake Tahoe house”. Reno Gazette Journal.
8] Lombardi VC, Ruscetti FW, Das Gupta J, et al. (October 2009). ”Detection of an Infectious Retrovirus, XMRV, in Blood Cells of Patients with Chronic Fatigue Syndrome”. Science. 326 (5952): 585–89. Bibcode:2009Sci…326..585L. doi:10.1126/science.1179052.

NOT
1) Robert Gallo är känd för att vara en av grundarna samt direktör för Institute of Human Virology vid University of Maryland School of Medicine i Baltimore, Maryland. Positionen har han innehaft sedan 1996 då organisationen skapades. Gallo är även en av skaparna av det biokemiinriktade teknikföretaget Profectus BioScience.
2) Långfilmen Dallas Buyers Club (2013) baserad på verkliga händelser beskriver vad som kan ses som maktens övergrepp mot hälsofrihet. LÄNK
3) Läkaren som vägrade ge upp LÄNK

Propaganda

Propaganda (av latinets propagare, ‘fortplanta’, ‘utbreda’), är ett retoriskt grepp som via upprepningar och omfattande spridning av ett ensidigt budskap avser att övertyga en målgrupp om en åsikt och ofta ett handlingssätt. Det förekommer inom politik och religion och kan även användas av en stat, en stats ledare som ”samhällsinformation” för att övertyga om en viss uppfattning, förändring eller ett beteende. Att staten är avsändare säkerställer inte att budskapet är sant eller av godo för befolkningen eller landet som helhet.

Propaganda är nödvändigt inför och under krig dels för att motivera den egna befolkningen om rättfärdigandet av den egna krigföringen dels för att höja stridsmoralen.

Propaganda förekommer också i samband med politiska val och vid tillsättning av vissa tjänster. Den som sänder budskapet är som regel part i målet men det förekommer också ofta att lobbyister,  PR-byråer och reklammänniskor anlitas för att sprida ett visst budskap. Syftet är således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt.

Termen propaganda avser framför allt attityder och ideologiska budskap. Ordet har en starkt laddad innebörd.
När det gäller varor och tjänster är begreppet reklam mer tillämpbart och när det gäller människor eller organisationer handlar det om PR (Public Relation). Marknadsföring omfattar såväl varor som tjänster. Samhällsinformation kan ibland få formen av reklam eller propaganda (vit propaganda) men ska då bygga på fakta och uppsåtet ska vara ärligt och av godo.

Propaganda kan klassificeras utifrån källan den kommer ifrån:

Vit propaganda har en tydligt och korrekt angiven källa.
Svart propaganda framställs som om den kommer från en vänskapligt inställd källa men kommer i själva verket från en motståndare.
Grå propaganda utger sig för att ha en neutral källa men kommer i själva verket från en fiende eller motståndare.

Napoleonesisk propaganda

Napoleon använde propaganda i ett brett spektrum av media inklusive teater, konst, tidningar och bulletiner för att ”främja den exakta bilden han önskade.” [1] Napoleons bulletiner från slagfältet publicerades i tidningar och lästes väl i hela landet. [2] Han använde dessa publikationer för att överdriva sina segrar och sprider sin förhärliga tolkning av dessa framgångar i hela Frankrike.  Napoleon framställde också pamfletter och brev som om de vore skrivna av fienden i avsikt att förvilla fienden och dess befolkning. [3] (Svart propaganda)

Lögnen som vapen

I Hitlers propaganda lanserades lögnen som det viktigaste vapnet. Ju större lögn desto bättre effekt eftersom folket inte skulle kunna tro om att man ljög om något så stort.

Hitlers egna ord ur Mein Kampf där han förklarar varför det är mer effektivt att ljuga stort än litet. [4]

”Allt detta är inspirerat av en princip – som är helt sann i sig själv – att den stora lögnen har en alldeles egen kraft för att skapa trovärdighet; det är alltid lättare att lura folkets breda massor via djupare känslolager än via det medvetna och viljestyrda, i sin primitiva enkelhet faller de nämligen oftare offer för den stora lögnen än för den lilla. Själva ljuger de ofta i det lilla, men skulle skämmas över att hemfalla åt storskaliga lögner.

Därför skulle de aldrig ens kunna få in i sin skalle att fabricera sådana kolossala osanningar och de kan inte heller tänka sig att någon skulle ha fräckheten att snedvrida sanningen så oförskämt. Till och med när det framgår tydligt av fakta att det handlar om en lögn kommer de fortfarande att tvivla och fortsätta tro att det kan finnas en annan förklaring.” (Hitler i Mein Kampf) [4]

I modern tid har främst Donald Trump utnyttjat lögnen i vilsledandet av den amerikanska befolkningen. Enligt Politifact är 95-96% av hans uttalanden från nästan sanna till halvsanningar och till falska och ofantligt falska påståenden. Politifact Trump

Referenser

1) Hanley, Wayne (2005). The Genesis of Napoleonic Propaganda 1796-1799. New York: Columbia University Press. ISBN 0-231-12456-2.
2) Censer, Jack R. and Lynn Hunt (2001). Liberty, Equality, Fraternity: Exploring the French Revolution. University Park: Pennsylvania State University Press. ISBN 0-271-02087-3.
3) Napoleon: a biography through the propaganda paintings Länk
4) ”The Rise of Adolf Hitler: Hitler’s Book ”Mein Kampf”” (på engelska). The History Place. 1996. Arkiverad från originalet den 26 juni 2011.

Mediepandemi

Mediepandemi är en masskommunikation då medierna över hela världen, press, radio, TV och nätet och alla samtidigt och oupphörligen basunerar ut en hotbild som är kraftigt överdriven.
Vid en mer inhemsk nationell företeelse beskrivs det som propaganda där lögnen är det viktigaste vapnet. Ju större lögn desto mer slagkraftig.

Den norske publikationen E24 hade i augusti 2009 en artikel ”Svineinfluensaen er en mediepandemi”, möjligen myntades begrepp här av Haakon B Schröder. Länk [1]

 Svineinfluensan är en mediepandemi! 

“Svininfluensa har spridit sig i norska medier på allvar. En snabb sökning i nyhetsarkivtexten visar att svininfluensa har nämnts över 25 000 gånger hittills i år [aug 2009] … och då ingår inte TV. En irriterad Kommunikationsexpert Tonje Haugsgjerd Allern från PR-operatörerna hoppas att norrmän är på väg att avslöja vad hon kallar media-svininfluensahysteri. – Jag tror att folk blir trötta på allt krångel. Du bör ta svininfluensan på allvar, men för de flesta av oss är viruset som en vanlig säsongsinfluensa, säger Tonje Haugsgjerd Allern och tillägger: – Media säljer på vår rädsla, och därför bombarderar medierna nyhetsbilden med svininfluensa. PR-rådgivare Trond Albert Skjelbred; – Det är oerhört fokuserat. Sjukdomen har passat bra för mediaförsäljning. Det enda positiva som har kommit ut ur den stora täckningen är att norrmän har blivit bättre på att tvätta händerna. PR-rådgivare Haakon B. Schrøder i Playroom är också trött på influensan. Schrøder är irriterad över att svininfluensan får så stor uppmärksamhet. Det är en media-pandemi.”

Vad är då syftet med en mediepandemi?

Om vi tar Svininfluensan och Corona Covid 19 som exempel, så är det WHO, världsorganisationen som utför rekommendationer och länders folkhälsomyndigheter accepterar WHO som auktoritet. Det kan tyckas något märkligt då WHO har en rad skandaler bakom sig som sänkt förtroendet och visar på beslut som går läkemedelsindustrins ärenden. [2][3]

När WHO 2009 angående Svininfluensan H1N1 rekommenderade global vaccinering hade man konsulter från läkemedelsbolaget GlaxoSmith&Kline (GSK) som centrala rådgivare. Samma företag som tog fram det skadliga vaccinet Pandemrix och som även försökte muta sig in i Kina för att sälja in sina produkter där.
SR: Brittiskt läkemedelsbolag i kinesisk muthärva
SvD: Läkemedelsjätte anklagas för mutor
The Guardian: Rapport fördömer svininfluensa-experternas band till stora läkemedelsbolag. [4] Länk

svdkriswho-1.jpg

Forskarsamhället hyser således allt större misstänksamhet mot WHO ändå styr denna institution över staters politik och medverkar till folkhälsomyndigheters och politikers beslut.

Kritik mot medier

Det är  anmärkningsvärt att trots alla bevis för att WHO är korrupt och bedriver en bedräglig påverkan så hyser ändå en stor del av den oinsatta befolkningen förtroende för denna organisations desinformation. Det kan förklaras av en omfattande propaganda som sprids av medlöpande medier och myndigheter. [5]

Propagandastrategin vid coronaviruset har tecken som vi känner igen från rapporteringen av svininfluensan.

  • Enstaka fall får en orimlig uppmärksamhet.
  • Enstaka fall basuneras ut som svårartade och att människor dör under stort lidande.
  • Enstaka fall blandas ihop med andra smittor och andra underliggande sjukdomar och man får det att låta mer än vad det är.

Mediepandemins kommunikation och retorik

Förenkling
Budskapet är kraftigt förenklat och lätt att fatta och ta till sig. Exempel på tekniker som leder till ett förenklat budskap:

  • Rationalisering: Fördelaktiga generaliseringar kan skyla tvivelaktiga fakta, gärna med vaga och trevliga fraser. ”Stanna inne – minska smittspridningen”
  • Överdriven förenkling: Ett överdrivet förenklat svar till en svår och komplicerad fråga. ”Åldringar är riskgrupp och bör inte gå ut”
  • Slogan: En kort och kärnfull fras, gärna parad med lättsam förenkling och etikett. Om en idé kan formuleras i en slogan ska det göras, eftersom en god slogan fortplantar och förevigar sig själv. ”Sjukdomen dödar”
  • Ensidighet: Budskapet visar bara den ena sidan av en sak, inte båda/alla. Antal döda uppmärksammas eller överdrivs men inte: Låg dödlighet/ knappt märkbar sjukdom.
  • Selektering: Vissa fakta är utvalda, andra är bortvalda, för att stödja det budskap man vill föra fram. Smittar ja – men låg smittrisk
  • Slutenhet: Stora delar av budskapet ingår i samma mönster som leder till ett slutligt mål, det önskade budskapet. Isolera dig!
  • Polarisering: En bild av att debatten är svart eller vit målas upp, inga nyanser kan anas. Avsikten är: Hot Hot Hot – rädsla rädsla rädsla!

Förklädnad
Olika tekniker används för att skyla över mindre önskvärda fakta, resonemang eller möjliga slutsatser. Exempel på tekniker som leder till ett förklätt budskap:

  • Lögner/halvsanningar: Undvikande av källhänvisningar eller vagt formulerade ”sanningar” om vissa fakta. Dödssiffror: statistik baserade på direkta mätfel.
  • Vädjan till rädsla (skrämselpropaganda): När någon eller något vädjar till rädsla söker detta frammana stöd genom att skapa fruktan hos befolkningen. Om ni inte stannar hemma kommer många fler att dö. Mot detta står att ju fler som smittas desto snabbare uppstår en naturlig flockimmunitet. Och med en smitta som  de allra flesta klarar sig ifrån utan att känna av den så stärks folkhälsan utan utbredda svåra lidanden.
  • Vädja till auktoritetstro: Visa auktoriteter som ansluter sig till saken.
  • De drabbades perspektiv: Hänvisning till grupper allmänheten anses ha sympati för. Grupperna – ”åldringar”, ”de stackars barnen”, ”utsatta kvinnor”.

Källor

1) Svineinfluensaen er en mediepandemi! E24, Tommy H. Brakstad, 9 augusti 2009
2) Can We Trust the WHO?, F. William Engdahl, Global Research, April 03, 2020
3) (Baserad på ref. 1.) Kan vi lita på WHO och Folkhälsomyndigheten? Länk
4) Report condemns swine flu experts’ ties to big pharma, , The Guardian Länk
5) WHO Scientists Corruption Scandals Appear Endemic, Printable version By F. William Engdahl, 11 January 2009

Flockimmunitet

Flockimmunitet (engelska: herd immunity) växer fram som ett gemensamt ”immunförsvar” när en tillräckligt stor andel av populationen har blivit immuna mot en sjukdom och därigenom skyddas även icke-immuna individer vars risk för att smittas reduceras. Flockimmunitet är endast applicerbart på smittsamma sjukdomar, alltså sådana som kan överföras från en individ till en annan.[1]

Naturlig immunitet uppstår genom att en sjuk person återhämtar sig och blir frisk. Artificiella metoder som avses skydda mot smitta är till exempel vaccination.

När ett större antal når immunitet och en viss tröskelnivå har nåtts, kan flockimmuniteten bidra till att smittan gradvis utrotas från populationen. Om detta sker globalt (ibland med hjälp av vaccinering), kan det resultera i att antalet smittade går ner till noll, alltså att sjukdomen är utrotad. Denna metod användes för att utrota smittkoppor – det sista kända fallet diagnostiserades 1977.

Vaccination mot influensor och virus kan även vara kontraproduktiva. Flera studier visar att återupprepade vaccinationer mot säsonginfluensor kan bryta ned det personliga immunskyddet [2] [3] och därmed påverkas även flockimmuniteten negativt. [4][5]

Historik

Flockimmunitet kom att betraktas som ett naturligt förekommande fenomen på 1930-talet. då AW Hedrich publicerade forskning om mässlingars epidemiologi i Baltimore och noterade att efter att många barn hade blivit immun mot mässlingar minskade antalet nya infektioner tillfälligt, inklusive bland mottagliga barn. [6] (Mot påståendet om mottagliga barn står att att en människa kan drabbas av en smitta utan att få några yttre tecken på sjukdom).

På 1950-talet var det brukligt i Sverige att när barn fick mässlingen (0,01% risk för dödlighet, dvs lägre dödlighet än för säsonginfluensa) hade man ”mässlingparty” så att alla skulle få det samtidigt och sedan bli immuna för resten av livet. Tyskland har fortsatt denna avslappnade attityd till mässlingen.

Idag har det istället i Sverige blivit mycket vanligt att vaccinera sig mot mässling (MPR vaccin) vilket därmed antas minska det naturliga immunförsvaret och på sikt riskerar att hota flockimmuniteten. De som har en naturlig mässlingimmunitet (genom att ha blivit smittad och återställd) tycks gå säkrare än de som är vaccinerade. [7]

Kritik

”Kritiken mot vaccinationer handlar främst om att kroppen kan må bra av att få bilda eget immunförsvar någon gång, och inte enbart bekämpa försvagade virus. Då tror man att den är bättre rustad. Men också på sistone så har ju ”sömnsjukeproblemen” efter svininfleunsavaccinationerna aktualiserat att biverkningar kan vara nog så allvarliga. Vacciner måste uppenbarligen testas mycket noga innan de används.” (Prof R. Hahn)

Mässlingparty som går ut på att människor som smittats umgås med ickesmittade för att skapa immunitet, har åter dykt upp i modern tid och orsakat ramaskri främst hos vaccinförespråkare. LÄNK I SVT artikeln påstås att en av tjugo smittade (5%) riskerar lunginflammation alternativt hjärnhinneinflammation. Det är något högre än de siffror som bekräftats från USA (ca 4,5%).[8] Man tar inte upp risker med dessa vaccin, bland annat att mässlingsavaccin påstås kunna orsaka autism. [9]

En balanserad kritik framhåller att viss vaccin är lämplig emedan annan är olämplig och kontraproduktiv såsom återupprepade vaccin mot säsonginfluensor. De senare är direkt hälsovådliga. Och flera vacciner kan ha allvarliga biverkningar. [10]
I täten för vaccinförespråkare går vaccinationsindustrin, folkhälsomyndigheten men även ”skeptikerrörelsen” eller kanske mer adekvat, antihumanismens pseudoskeptikerrörelse som har ett oetiskt förhållande till läkemedelsindustrin. Wikipedia är en del av denna rörelse varför Wikipedia också förespråkar vaccin. Mot skeptikerrörelsen stå Skeptisk om skeptiker.

Referenser

1) “Immunization Coverage.” World Health Organization: Media Centre, World Health Organization, July 2017,  Länk.
2) Upprepad influensavaccinering hälsovådlig. Artikel Humanism & KUnskap med referenser Länk
3) The Impact of Prior Season Vaccination on Subsequent Influenza Vaccine Effectiveness to Prevent Influenza-related Hospitalizations Over 4 Influenza Seasons in Canada Clinical Infectious Diseases, Volume 69, Issue 6, 15 September 2019, Pages 970–979, Länk
4) Wu Nicholas C. et al. “A Structural Explanation for the Low Effectiveness of the Seasonal Influenza H3N2 Vaccine.” Ed. Palese Peter. PLoS Pathogens 1310 (2017): e1006682 PMC. Web. 8 Jan. 2018. 10.1371/journal.ppat.1006682 [PMC free article]
5) Self-boosting vaccines and their implications for herd immunity Länk
6) Hinman, A. R.; Orenstein, W. A.; Papania, M. J. (1 May 2004). ”Evolution of measles elimination strategies in the United States”. The Journal of Infectious Diseases. 189 (Suppl 1): S17–22. doi:10.1086/377694. PMID 15106084.
7) Vaccination-Induced Herd Immunity: Successes and Challenges LÄNK, The Journal of allergy and clinical immunology. This work was supported by grants from the National Institutes of Health, Allergy and Infectious Diseases (R56AI106006 and U19 AI109761 CETR) and the Wellcome Trust [203268/Z/16/Z].
8) https://www.cdc.gov/measles/cases-outbreaks.html
9) Kontroversen om sambandet mellan mässlingsvaccin och autism: om den osäkra kunskapens problem och konsekvenser för allmänhet, media och experter Länk
10) Upprepad influensavaccinering hälsovådlig Länk

 

Gruppmentalitet – Grupptänk

Grupptänkande definieras som ”en psykologisk drivkraft för konsensus som till varje pris undertrycker oenighet och bedömning av alternativ i sammanhängande beslutsfattande grupper.”

William Whyte myntade begreppet ”grupptänk” 1952 och hänvisade till faran för vad han kallade ”rationaliserad överensstämmelse” (Whyte [1952] 2012). Ändå utvecklades den inte som en omfattande förklarande teori förrän 1972, då den amerikanska psykologen Irving Janis publicerade sina magnum opus Victims of Groupthink: A Psychological Study of Foreign Policy Decisions and Fiascoes. Grupptänkande, uppkallat efter Orwels ‘dubblettänk’ och ‘krimetänk’, är ett psykologiskt fenomen som uppstår när aktörer i små eller stora grupper avstår sina personliga motiv för att uppnå konsensus och sammanhållning (Janis 1972: 9). [1]

Janis identifierade åtta symtom på grupptänk, som inkluderade onåbarhet, självcensur och press.

Janis ansåg att grupptänkande låg bakom sådana politiska ”fiaskon” som invasionen av Grisbukten, misslyckandet med att förbereda sig för attacken mot Pearl Harbor, upptrappningen av Vietnamkriget och Watergate-skandalen. [2]

Invasionen i Irak betraktas idag som ett fiasko orsakat av hysteri och grupptänk. [3][4]

Vissa psykologer tror att masshysteri är en form av grupptänkande. I fall av masshysteri utvecklar hela gruppen (befolkningen) utifrån en vanlig rädsla en orimlig hotspiral som leder till panik.

Referenser

1) Victims of Groupthink: A Psychological Study of Foreign Policy Decisions and Fiascoes, Irving L. Janis. 1972

2) Mass Hysteria Is a Dangerous Form of Groupthink, Lisa Fritscher Updated on November 25, 2019, Verywell mind, Länk

3) Unknown Knowns: A Groupthink Model on the U.S. Decision to go to War In Iraq

4) De nya ”axelmakternas” angreppskrig mot Irak, Börje Peratt 23 juni, 2003 Länk4

Masspsykos eller masshysteri

Masspsykos eller masshysteri [1] även inom sociologi och psykologi känd som masspsykogen sjukdom, kollektiv hysteri, grupphysteri eller kollektivt tvångsmässigt beteende är ett fenomen som överför kollektiva illusioner av hot, vare sig verkliga eller imaginära, genom en befolkning i samhället som ett resultat av rykten och överdrivna slutsatser orsakade av orimlig rädsla och panik. Masshysteri har också beskrivits som en farlig form av ”gruppmentalitet” eller ”grupptänk” [2]
I fall av masshysteri utvecklar hela gruppen (befolkningen) utifrån en vanlig rädsla, en orimlig hotspiral som leder till panik.[2]

”Gruppmedlemmarna matar varandras känslomässiga reaktioner, vilket får paniken att eskalera.” [2]

Masshysteri beskrivs också som att en population förenas i en kollektiv personlighet präglad av fördomar om exempelvis en folkgrupp (länk) eller av religiös fanatism, alternativt nationell idealism av politisk eller vidskeplig övertro på exempelvis hot. [3]

En av de farligaste formerna av masshysteri är krigshysterin som under världskrigen förblindade människors uppfattning och tillintetgjorde såväl medkänsla som sunt omdöme. Hitlers och Mussolinis förmåga att dupera är belägg för antagandet om suggestionens masspåverkan. [4]

Reaktionerna på coronaviruset kan också vara en form av masshysteri och där paniken har drabbat beslutsfattare med åtgärder som inte står i proportion till vare sig antalet smittade eller döda. [5][6][7] Samtidigt har det skrämt upp befolkningen som inte förmår att reagera med sunt förnuft utan dras med i en rädsla för smitta och ond bråd död trots att risken för att drabbas av svåra sjukdomsreaktioner kan vara minimal. 90-95% upplever knappt ens förkylning.

Referenser
1) A condition affecting a group of persons, characterized by excitement or anxiety, irrational behavior or beliefs, or inexplicable symptoms of illness. Dictionary
2) Mass Hysteria Is a Dangerous Form of Groupthink, Lisa Fritscher November 25, 2019 Länk
3) Individual Psychology and Collective Psychology, Maurice Halbwach, American Sociological Review Vol. 3, No. 5 (Oct., 1938), pp. 615-623 Länk
4) Hitler’s Hysteria: War Neurosis and Mass Psychology in Ernst Weiß’s Der Augenzeuge, Norman Ächtler, 19 may 2009, Länk
5) Toilet paper, canned food: What explains coronavirus panic buying, Al Jazzeera 13 mars 2020. Länk
6) Coronavirus Mass Hysteria, Steven F. Hotze M.D. | March 10, 2020, Intellectual Takeout Länk
7) Dr. Drew Pinsky: Coronavirus Panic Must Stop, Press Needs to Be Held Accountable for Hurting People, Mars 10 2020, Real Clear Politics Länk

Personlighet

Personlighet, i engelskan personality [ˌpɜːsəˈnæləti], är ett begrepp inom psykologin i betydelsen av att individen är som ett mentalt och emotionellt reaktionssystem där olika drag kommer till uttryck med olika egenskaper inför olika situationer och på olika områden. Såväl psykologiska som sociala, och kulturella som andliga uttryck kan bilda en identitet, en sammansatt personlighet. Andras uppfattning om en enskild människas personlighet bedöms oftast av handlingar och gillande eller fördomar om dessa handlingar. Professionella psykologiska bedömningar grundar sig ofta i teorier om mänskligt psyke och beteende.

Henrik Sjöbring lanserade 1958 ett system som fått betydelse för personlighetsbeskrivning inom psykiatrin. [1]
Hans så kallade konstitutionsfaktorer (Sjöbrings konstitutionsteori) benämndes:

  • Kapacitet (intelligens)
  • Validitet (psykisk energi)
  • Stabilitet (jämvikt i grundstämningen)
  • Soliditet (fasthet, tröghet, tenacitet)

Kapacitet avser även begåvning. Validitet innebär här initiativförmåga och energi. Stabilitet står för ett balanserat humör alternativt humörsvängningar med tätt återkommande perioder av snabbt växlande humörförändringar. Sjöbring beskrev det bland annat som lindrig grad av manodepressivitet alternativt en inåtvänd läggning. Med ett fjärde begrepp Soliditet avser Sjöbring en persons förmåga till saklighet och hur känslosamhet påverkar. En person som har brister i något avseende angående dessa fyra faktorer kan enligt Sjöbring också diagnosticeras utifrån någon eller flera av dessa olika begrepp som energifattig, trött, orkeslös alternativt obalanserad i tanke och känsla.

Joseph Schumpeter, tysk ekonom, presenterade 1912 teorin om ”Entreprenörerna” (1934). Handlingsmänniskor som är av största betydelse för att vitalisera affärs- och näringslivet. De präglas av förmåga att finna nya produkter, satsa på nya varor, effektivisera organisationer, förhandla fram lösningar och skapa nya marknader.[2] Schumpeter myntade även ”Skapandets förstörelse”, där han avser innovationer som förändrar tillvaron och som kan slå ut yrken och ”gamla” tekniker.[3] Exempel på tekniska förändringar är robotteknik och datorer som radikalt påverkar arbetssitutioner.

Börje Peratt har genom instrumentet Livskompassen diskuterat Schumpeters modell och förslår den innovativa personligheten som är förutsättningen för en Entreprenör. Schumpeters förslag till den initiativtagande personligheten, Handlingsmänniskan stämmer istället in på Livskompassens Kämpen som har mycket energi och behöver agera ut detta fysiskt men utan planer och riktning riskerar det bli kontraproduktivt.
Administratören (Livskompassens Försvarare) kan tycka att Handlingsmänniskan arbetar ostrukturerat och planlöst. Administratören som drivs av struktur och ordning blir ofta den som tar över företaget från Entreprenören för att styra upp och skapa ordning. I samband med det riskerar kreativitet och framtidsplaner att får stryka på foten då administratören vilar på gamla lagrar och bygger en borg kring sin egen förträfflighet. Nokias förfall ett exempel. [4][5]

Personlighet kan även beskrivas som karaktär vilken omfattar moral, viljestyrka och förmåga och kan värderas i termer av god, sålunda i positiv betydelse och med beundransvärda egenskaper, alternativt opålitlig och sålunda då med i sammanhanget inte godkända eller accepterade egenskaper.

Salutogenes – hälsans ursprung antas inte enbart ha genetiska orsaker utan kan kopplas till personlighet. I den refererade artikeln är forskning och egenskaper upplagda enligt Livskompassen/Peratt.

I anslutning till detta följer beskrivning av personlighet i typer (personlighetstypologi) och tron på möjligheten till personlighetsutveckling och Tankens kraft.

Särskilt under den freudianska skolan kom Freud och hans närmaste att utveckla sina egna teorier om begrepp och förutsättningar för att beskriva personligheter.
Se Personlighetstyper enligt Jung.

Femfaktorteorin, eller Big-Five-teorin, är en personlighetsteori (med rötter i Jung) som utgår från att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är miljö- eller situationsberoende. [6]

  • Öppenhet – att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
  • Samvetsgrannhet – en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
  • Utåtriktad – energi, positiva känslor, självsäkerhet, och en tendens att söka stimulans och andras sällskap.
  • Empatisk (vänlighet, inkännande) – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
  • Neuroticism – tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet.

Rorschachtest är ett så kallat perceptuellt kognitivt personlighetstest som utvecklades av den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach i början av 1900-talet. Testet består av en serie bilder med nonfigurativa, symmetriska bläckplumpar, där testpersonen får i uppgift att berätta om vad bilderna föreställer. Analysen utgår från hur försökspersonen uppfattar och tolkar bilden vilket påstås kunna ge information om hur personen hanterar information och interagerar med omvärlden.[7] Trots stark kritik används det än idag tillhör de teorier som genomgått många studier som också anses validera metoden. [8]

Reflektion
Det finns olika synpunkter och teorier som rör människans förmåga att förändra sig och utveckla sin personlighet. Freud menade att det inte var möjligt delvis därför att hon var omedveten om vad som triggade igång henne (länk) emedan Adler ansåg det omöjligt att fastställa en personlighet (länk) och Jung ansåg att människans mål var att nå fram till sin optimala personlighet genom individuation.

Under många år verksam som ledarskapsutbildare och coach har jag kommit fram till att personligheten hos en människa kan ha många uttryck och kan variera från en situation till en annan och ibland från dag till dag. Det som pågår inom människan kommer inte alltid fram och därför kan man prata om inre och yttre personligheter och hur uttrycken kommer fram kan påverkas av droger, brist på sömn, akuta hot osv.
Man kan därför se personligheten som en källa till potentialer. Hur dessa växer fram och leder till identitet och karaktär är ingen självklar väg. Somliga utvecklas under svårigheter och motstånd andra behöver trygghet och uppskattning och ibland behövs både ock. (Länk)

Referenser
1) Sjöbring, Henrik (1913). Den individualpsykologiska frågeställningen inom psykiatrien. Uppsala
2) Schumpeter, Joseph (1911/1912) Theorie der wirtschaftlichen entwicklung, Leipzig
3) Antologi (2008) Schumpeter: Om skapande förstörelse och entreprenörskap, Norstedts
4) Merita Vilen, Risto Rumpunen (2014), Nokias magnifika magplask
5) Nokias 7 dödssynder – som vände framgång till katastrof Länk
6) Costa, P.T.Jr. och McCrae, R.R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources
7) Erard, R. E. (2012). ”Expert Testimony Using the Rorschach Performance Assessment System in Psychological Injury Cases”. Psychological Injury and Law, 5, 122-134.
8) Mihura, J. L., Meyer, G. J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). ”The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the Comprehensive System.”. Psychological Bulletin, 139, 548-605..