Renässansen

Renässansen uppstod under 1400- och 1500-talen som ett nyskapande men också återskapande av antikens ideal. Renässansen utgör även en epok i den västerländska filosofins historia som anses börja vid medeltidens slut och övergår till upplysningstiden. Begreppet ”renässans” betyder pånyttfödelse och tros ha myntats i Frankrike (rennaisance) men fick fotfäste främst i Norditalien och vars strömningar om fri tanke så småningom ledde till upplysningstiden. Här utvecklades också en humanistisk ideologi som framhöll öppenhet och tolerans och som frigjorde sig från överhetligt förtryck, ideologiskt men då främst religiöst. Bland annat innebar det inom vetenskapen en vilja att skilja på förnuft, saklighet och religiös tro. Renässansens filosofiska och vetenskapliga företrädare visade stort intresse för antikens grekiska representanter för vetenskap och filosofi. I Italien uppstod flera starka företrädare för detta intresse.

Viking

”Viking”- begreppet från fornordiskan, víking, antas härstamma från att nordmän slog sig samman, ofta i ett antal båtar och begav sig sjövägen ut på mer eller mindre äventyrlig upptäcktsfärd. Tack vare sina grundgående och mycket sjövärdiga skepp och båtar bemästrade man i stort sett alla slags vatten från havets sjögång till grunda vikar till åar och floder och dessa båtar benämndes följaktligen vikingskepp eller vikingaskepp.

En indikation på att ”viking” haft en inriktning på plundringståg och härnad är ett utdrag ur Egil Skallagrimssons saga: ”Björn var stor farman, tidtals var han i viking, tidtals på köpfärder.”[3] I Islänningasagorna användes ordet ”viking” i uttrycket ”dra i viking”. Med sina grundgående skepp kunde nordmännen ta sig djupt in mot strand och överraska byar och plundra dessa och även kidnappa särskilt kvinnor och barn.

Den uppländske författaren Jan Fridegård antyder i sin novelltrilogi Trägudars land hur huvudfiguren Holme rövades från ”andra sidan” (Polen, Baltikum, Finland ?) av vikingar till en ö i Mälaren. Detta är gestaltat av Börje Peratt i kortfilmen ”Barnet från havet” Vimeolänk.

På svenska runstenar finns ordet ”viking” nämnt från 900-talet och på danska runstenar från 1000-talet. Det används för såväl färder i öst som i väst. På en runsten i Uppland Bro kyrka (U 617) berättas det om en Assur, som skall ha varit ‘landvärnare mot vikingar’, som alltså härjade i Östersjön. I beteckningen ‘härfärd över havet’, används det på en av stenarna i Västra Strömonumentet i Skåne, daterad till slutet av 900-talet: ”Fader lät dessa runor hugga efter sin broder Asser, som fann döden nordpå i viking”. Ett annat exempel är Gårdstångastenen 2 om några som var ”vida kända i viking”. Det finns också några fall där ‘viking’ står i betydelsen ‘sjörövare’ eller ‘sjökrigare’. Ordet ”Viking” uppträder även som egennamn eller tillnamn på runinskrifter, till exempel på Tyke Vikings sten vid Växjö domkyrka. Detta tyder på att ordet kunde ha en positiv innebörd.
I isländska sagor används beteckningen norroenir menn (”norröna män”) för att beteckna Nordens befolkning. En sammanfattande term på svenska är nordmän. Genom den bevarade litteraturskatt som finns i de isländska handskrifterna från 1100- och 1200-talet samt från runstenarnas texter finns berättelser om människors liv under vikingatiden.

Referenser

1) Gunilla Larsson, 2007 Ship and Society : Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden Länk
2) Videodokumenterat av Börje Peratt vid genomförande i Roslagen.
3) Egil Skallagrimssons saga: Gunnlaug Ormstungas saga. Stockholm: Fabel. 1989. sid. 72. Libris 7668174. ISBN 91-7842-100-4
4) Larsson,_Mats_G1999″ class=”book”>Larsson, Mats G (1999). Svitjod – Resor till Sveriges ursprung. Atlantis. sid. 192. ISBN 91-7486-421-1

Humanistisk psykoterapi

Humanistisk psykoterapi har målet är att frigöra människan från oönskade emotionella reaktioner, korrigera inlärda missuppfattningar om vem man är och/eller vad man bör, och till sist att våga leva sitt liv i enlighet med sina innersta önskningar och mål för att nå självförverkligande.

En förändringsprocessen kan leda till:
1/ en stabil känsla av tillfredsställelse med hur ens liv utvecklas,
2/ en bestående känsla av meningsfullhet i ens vardag
3/ en varaktig psykisk balans och välmående.

Att uppnå sina önskningar och mål krävs ett medvetet, konsekvent arbete i en noggrant definierad riktning. I en terapeutisk process innebär det att klienten granskar olika sidor av sig själv för att kunna uppmärksamma vilka drag som trängts undan och varför vissa dominerar som kanske inte ens är konstruktiva.  Syftet är att finna och bruka de som är gynnsamma för ens utveckling och som ger en tillfredsställelse där man kan acceptera sig själv.

Humanistisk psykoterapi kännetecknas av två grundläggande egenskaper dels humanistisk människosyn och dels humanistiskt förhållningssätt. Humanistisk psykoterapi kan således ses som ett paraplybegrepp för olika, ibland helt skilda, terapeutiska tekniker som samtliga utgår från den humanistiska psykologins värderingar och teori och där terapeuten utövar ett humanistiska förhållningssätt som handlar om att ge klienten ett fokus av medkänsla och förståelse.

Psykologen Carl Rogers anses ha tagit fram de gemensamma förhållningssätten hos de humanistiska terapeuterna. Rogers har utarbetat, beskrivit och lanserat den nya terapeutiska hållningen inför patienter som han även kallade klienter. I motsats till den psykoanalytiska skolan har Rogers rekommenderat att bemöta patienterna direkt, aktivt och transparent, eller med andra ord: öppet, uppriktigt och med full acceptans, vilket så småningom har fått namnet ett klientorienterat eller humanistiskt förhållningssätt. I mångt och mycket påminner det om en medveten Coaching som blev populär på 2000-talet. Kritiken mot coaching är att många gav sig in i detta med stor tilltro till egen förmåga men utan psykologisk utbildning eller terapeutisk kompetens.

Maslows teoretiska och Rogers mer praktiskt inriktade insatser revolutionerade dåtidens psykoterapi och ledde till en explosion av nya arbetsmetoder. De länge helt dominerande psykoterapierna – behavioristisk beteendeterapi (BT) och freudiansk psykoanalys – fick på 1960-, 70-, och 80-talen en uppsjö av psykoterapeutiska nykomlingar.

Psykologerna upptäckte då tänkandets förändringskraft. Å andra sidan började man också arbeta med känslorna. En del behandlare introducerade hemuppgifter inriktade just på känsloupplevelser. Andra gick i Jungs spår och öppnade för drömanalys och för tolkning av sa kallade andliga erfarenheter. De flesta började se människor som helhetsprojekt med specifika mål och mening. Många upptäckte en väsentlig terapeutisk potential i människans nutids- och framtidsorientering. Begreppen ‘ansvar’ och ‘val’ blev enormt viktiga.

De nya metoderna utvecklades framför allt i USA och i Europa: Adler och senare Rogers började tidigt experimentera med grupper vilket senare inspirerade många andra, t ex inom gestaltterapi och transaktionsanalys. Den första kognitiva terapin skapades av psykolog Albert Ellis som då kallade sin metod rationell-terapi (RT). Först några år senare kom den hos oss mer kända kognitiv-terapin av Aaron Beck (KT). Båda ansatserna har resulterat i många kognitivterapi-varianter, inklusive kognitiv beteendeterapi (KBT).

Till de mest progressiva psykoterapeuter som på 60- och 70-talen utarbetade nya terapeutiska metoder i enlighet med den humanistiska psykologins principer hör utöver de redan nämnda: psykiater och psykolog Milton Erickson, psykolog Rollo May, psykiater Fritz Pearls, psykolog Laura Pearls, nyadlerianer Salvador Minuchin, Virginia Satir och Paul Watzlawick samt psykiater Ronald Laing.

Till de relativt nyaste psykoterapimetoderna, som har utvecklats i den humanistiska psykologins anda hör neurolingvistisk programering (NLP) och dialektisk beteendeterapi (DBT).
Många ser numera personlighetsutveckling som en väg inte bara till större välbefinnande men även till bättre hälsa.

Personlighetsteori

Personlighetsteori och modeller inom psykologin beskriver personlighetsdrag och hur dessa varierar mellan individer. Inom olika psykologiska traditioner så har många personlighetsteorier växt fram, det har även växt fram olika teorier som fokuserar på olika aspekter av personligheten.

I Personality Theories används följande för att karaktärisera delar av personlighetsteorin:

  • Struktur för personlighet (jaget, överjaget, självet, skuggan)
  • Motivation (varför beter man sig som man gör?)
  • Personlighetsutveckling
  • Psykopatologi
  • Psykisk hälsa
  • Förändringar i personligheten vid psykoterapi

Det finns teorier som är mer framstående än andra och som fortfarande är aktuella. Några personer som har presenterat personlighets-teorier är: Sigmund Freud, Carl Gustav Jung, Julian Rotter, Carl Rogers, Karen Horney med flera.

– ”På 1940-talet började Briggs och Meyers pröva ”självrapport frågor” som skulle leda till bedömningar av enskilda personlighetstyper och deras kognitiva stilar. De utökade en ”kognitiv stil teori” till att även omfatta typologiska konstruktioner från en personlighets teori (1985). Dessa ”typindikatorstest” har spår från Jungs inåtvända (introvert) och utåtriktade (extrovert) typologi och idag är detta etiketterande inte helt accepterat. Vi är situationsanpassade och kan vara extroverta ena situationen och introverta i den andra. Självrapportfrågor är också subjektiva och bygger på de uppfattningar man just i stunden väljer. Dylika test ger inte svar på hur och varför vi lyckas lösa olika slags problem och ger inte heller förklaringar till om vi använder olika slags begåvningar och emotioner. Test ger därför en begränsad förståelse av den helhet som en människa är. [1]”

Citatet hämtat från
1) Peratt, Börje (2011) Succébo sid 107

Beteendeterapi och KBT

Behaviorism som bas för psykologisk behandling: beteendeterapi och KBT

Inom den kliniska psykologin kom behaviorismen att tillämpas i form av beteendeterapi, en form av psykoterapi som  bygger på behavioristisk inlärningsteori.

Som psykoterapi är numera KBT (kognitiv beteendeterapi), baserad på antingen kognitiva eller behavioristiska principer eller vanligen på bådadera. Även ACT (acceptance and commitment therapy) och annan mindfulnessbaserad terapi, har Skinners form av beteendeanalys som en teoribakgrund.

Oberoende sinnen

Oberoende sinnen innebär möjligheten att varsebli utan att etablerade fysiska sinnen (syn, hörsel, smak, lukt, fysisk känsla) är inblandade. Oberoende sinnen presenterades i en protovetenskaplig publikation, Succébo – Fröet till framgång (2011). [1] Oberoende sinnen är också oberoende en medveten fysisk kropp. [2][3]

Sammantaget kallas dessa sinnen inom den parapsykologiska vetenskapen för Psi. Ett annat begrepp är transpersonell psykologi.

I Peratts modell presenteras de som oberoende sinnen och beskriv som fyra från den fysiska kroppen avskilda sinnen men som ändå kan samagera med och påverkar den fysiska kroppen. I Peratts modell är dessa oberoende och översinnliga sinnen grupperade från nio till tolv. 1-5 är fysiska sinnen, 6-8 är centrala kroppsliga sinnen, 9-12 är oberoende sinnen.

Oberoende sinnen

Det nionde sinnet är i denna modell Klarsinnet /Clairvoyance som här sammanfattar möjligheten av att se /Clairvoyance, höra Clairaudiance och uppleva /”Clairexperience ” på en översinnlig nivå. Här ingår  således klarsyn, klarhörande, telepati, synskhet /prekognition med visioner om framtiden och retrokognition att se bakåt i tiden. Det tionde är det Helande sinnet, vars uppgift är att läka och hela. Det elfte är det Mediala som gör det möjligt att stå i förbindelse med den ”andra sidan”. Det tolfte är det Sakrala som öppnar för möjligheten av gudomlig närhet och kontakt.

Dessa oberoende sinnen utgör en förutsättning för ett oberoende medvetande. Internationella studier diskuterar huruvida medvetendet är en ”hjärnprocess”. [4][5]

Oberoende sinnen kan betraktas som mystiska (esoteriska) eller påhittade.[6] Wikipedia avfärdar det som vanföreställningar. De som skriver sådan nedlåtande text kan betraktas som okunniga som saknar erfarenhet och kan beskrivas som fördomsfulla pseudoskeptiker.

Referenser

1) Peratt, B. Succébo – Fröet till Framgång (april 2011), Visam. Libris 12158205. ISBN 978-91-977880-1-4
2) Peratt, B. (2012) Tolv Sinnen, Visam, Libris 16092040. Enebyberg. ISBN 978-91-977880-2-1
3)Peratt, B. (2015) 2:a utökade upplagan, Tolv Sinnen 2:a, Visam. Enebyberg. ISBN 9789197788076
4) IS CONSCIOUSNESS A BRAIN PROCESS? Article first published online: 13 APR 2011
DOI: 10.1111/j.2044-8295.1956.tb00560.xBritish Journal of Psychology Volume 47, Issue 1, pages 44–50, February 1956 Länk
5) Consciousness: Research suggests it is independent of brain function. March 23, 2013. Examiner.com Länk
6) Sökning på Google visar att begreppet ”Oberoende sinnen” är relaterad till forskning och publikationer av Börje Peratt

 

Pandemilagen i Sverige

Pandemilagen enligt Regeringskansliet kallad Covid-19-lagen gör det enligt regeringen möjligt att införa effektivare smitt-skydds-åtgärder. Detta har ifrågasatts av ett stort antal medicinska experter. [1]

Regeringen har tagit beslut om en ny lag kallad Covid-19-lagen som är en tillfällig lag.
Den trädde i kraft 10 januari 2021 och gäller till 30 september 2021. [Därefter förlängd till årets slut 2021].

Regeringen vill hindra att sjukdomen covid-19 fortsätter att spridas. Detta beslut utifrån COVID 19 ifrågasätts [1-8]

Regeringen fortsätter:

”Lagen gör att regeringen kan besluta om fler åtgärder än tidigare.

Åtgärderna ska vara träff-säkra
Verksamheter har olika förutsättningar.
När vi gör något för att stoppa smitta ska det vara anpassat efter verksamheten.
Vi ska inte hindra verksamheter som kan fortsätta på ett smitt-säkert sätt.
Det är onödigt. [Källa 1]

Om det absolut behövs ska de däremot gå att begränsa.

Det gäller det här:

Allmänna sammankomster.
Alltså när många träffas på en allmän plats.
Till exempel demonstrationer, föreläsningar, teater och konserter.
Offentliga tillställningar.
Till exempel mässor och idrottsevenemang och marknader.
Platser för fritids-verksamhet för allmänheten.
Till exempel bad-hus.
Platser för kultur. Till exempel museer.
Handels-platser. Till exempel butiker och gallerior.
Kollektiv-trafik. Till exempel bussar och tåg.
Flyg inom Sverige.
Platser där människor träffas privat.
Till exempel förenings-lokaler.

Riksdagen måste godkänna

Vissa förslag från regeringen måste godkännas av riksdagen innan de blir beslutade.
Det kan vara om regeringen vill stänga ner en verksamhet.
Eller förbjuda att människor samlas på en allmän plats.”

Fortsätt läs här

Kritik

JO sågar regeringens förslag till pandemilag | Dagens Juridik
Justitieombudsmannen, JO, sågar regeringens förslag till en pandemilag så som den ser ut i sin nuvarande form, skriver TT. En anledning är att JO ifrågasätter behovet att låta den tillfälliga lagen gälla i ett år. Enligt JO krävs kontrollmekanismer som säkerställer dels riksdagens ställning i förhållande till regeringen, dels att åtgärderna inte blir för långtgående i de enskilda fallen. JO anser också att det måste klargöras vilka åtgärder som kan vidtas utan att avvakta ett riksdagsbeslut. ”Min uppfattning är att det aktuella lagförslaget, med hänsyn till dess breda tillämpningsområde och begränsade kontrollmekanismer, inte uppfyller de högt ställda krav som bör ställas på en lagreglering av det här slaget”, skriver chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning i remissvaret.
I remissvaret står att det är svårt för riksdagen att bedöma om konsekvenserna av de åtgärder som kan bli aktuella blir rimliga. OMNI

Kritik mot definitioner och användning av PCR test

1) Det är onödigt. (denna mening väcker undran. Vad är onödigt? Är pandemilagen onödig?

Varför kallas det pandemilag. Hur bevisar man att det är en pandemi. Enligt gängse vetenskaplig bedömning är det ingen pandemi. Med rådande definition har vi pandemi varje år då det kommer säsonginfluensa. Därmed är definitionen och begreppsanvändningen meningslös.

Varför kallas det Covid19 lag? Hur bevisar man att någon smittats med covid19? PCR testet är ofullkomligt för diagnos. Uppfinnaren och Nobelpristagare Kary Mullis har underkänt att PCRtestet används för denna typ av diagnostisk verksamhet och han men ar att man inte kan få ut något av värde. Det kan förklara osäkerheten och kritiken mot att ena testet få ett positivt utfall och direkt därpå ett negativt utfall.  [1-8]

Kritik mot nedstängningar

Alltfler rättsinstanser över hela världen förklarar nedstängningar av samhället, sk lockdown, eller som i i Sverige ”Pandemilag” lagstridiga och mot landets grundlag. Alltfler länder rapporterar om att covid19vaccin inte förhindrar smitta utan istället orsakar dödsfall, i Sverige rapporteras det som svår biverkning.

En tysk domstol i Thüringen har förklarat att COVID-19-nedstängning som införts av regeringen är författningsstridig. Thüringen som är ett förbundsland i centrala Tyskland, genomförde en lockdown våren 2020 vilket enligt domstolen var ett ”katastrofalt felaktigt politiskt beslut med dramatiska konsekvenser för nästan alla delar av människors liv”. LÄNK1, LÄNK2

“Tysk tingsrätt har förklarat att den strikta lockdown som infördes av regeringen i centralstaten Thüringen förra våren är författningsstridig, och domstolen frikände en person som anklagats för att ha brutit mot i praktiken en lagstridig lag.”

Det var ett ”katastrofalt felaktigt politiskt beslut med dramatiska konsekvenser för nästan alla delar av människors liv”, sade domstolen i motiveringen till sitt beslut.

Enligt domstolen saknade regeringen tillräckliga rättsliga grunder för att införa begränsningarna, eftersom det inte fanns någon “epidemisk situation av nationell betydelse” och hälso- och sjukvårdssystemet inte riskerade att kollapsa.

Med detta underkände också domstolen WHO‘s pandemibegrepp vilket ju används helt felaktigt av hälsomyndigheterna, medierna och politikerna världen över.

Nedstängningen av samhället som infördes i Thüringen representerade “de mest omfattande och vidsträckta begränsningarna av grundläggande rättigheter i Förbundsrepublikens historia”, sade domstolen medan den kallade åtgärderna en attack mot “grunden för vårt samhälle” som var “oproportionerligt.UK Human Rights Blogg

En sydafrikansk domstol har fastslagit att lockdown är irrationell och mot konstitutionen. Länk

Högsta domstolen i huvudstaden Pretoria bestämde att förordningarna inte var kopplade till att bromsa infektionsgraden eller begränsa spridningen. “Reglerna … i ett stort antal fall är inte rationellt kopplade till målen att sänka infektionshastigheten eller begränsa spridningen därav”, heter det i den skriftliga domen.

The High Court in Pretoria has declared Level 3 and 4 lockdown regulations to be unconstitutional and invalid.

Hösten 2020 bestämde en amerikansk federal domare att koronavirusrestriktioner i Pennsylvania var författningsstridig.
Pennsylvania-guvernör Tom Wolfs pandemibegränsningar som krävde att människor stannade hemma, satte storleksbegränsningar för sammankomster och beordrade ”icke-livsuppehållande” företag att stänga är okonstitutionella, fastslog den amerikanska distriktsdomaren William Stickman IV. Länkar:NBCPEnnsylvania, Heritage, Washington Post, GGIndia.

Nedstängningar i Kalifornien och Michigan förklaras också av domstol strida mot konstitutionen. Länk

Olaglig Pandemilag

Mot den bakgrund som beskrivs här är den svenska Pandemilagen irrationell, verkningslös mot smittspridning, försämrar folkhälsan, sänker svensk ekonomi och att betrakta som grundlagsstridig mot den svenska konstitutionen.

“Katastrofalt felaktigt politiskt beslut med dramatiska konsekvenser för nästan alla delar av människors liv”

Sveriges Regering har kränkt den “okränkbart garanterade mänskliga värdigheten”.

Källor

1) Otillförlitlig coronarapportering – Vad händer om människor upptäcker att de blivit lurade? Länk

Referenser

1) Investigating the impact of influenza on excess mortality in all ages in Italy during recent seasons (2013/14-2016/17 seasons). PUB MED DOI:10.1016/j.ijid.2019.08.003

2) Influenza epidemiology in Italy two years after the 2009-2010 pandemic: need to improve vaccination coverage. PUB MED. DOI:10.4161/hv.23235

3) Germany started work on coronavirus test LAST YEAR and had one ready by mid-January after predicting it would spread to Europe from China Länk

4) Video: How Dr. Wolfgang Wodarg Sees the Current Corona Pandemic. Global Research. Länk

5) FDA: Zika tests may produce false positives AAP News Melissa Jenco, News Content Editor January 19, 2017 Länk

6) False positive dengue NS1 antigen test in a traveller with an acute Zika virus infection imported into Switzerland LÄNK

7) ‘False Positive’ MERS Test: What It Means and Why It Matters. ABC NEWS. KATIE MOISSE 28 May 2014 Länk

8) Coronaviren sind nicht das Problem-bleiben Sie besonnen! Wollgang Wodarg  Länk

Immunförsvaret

Människokroppens medfödda immunförsvar består av endotelceller, granulocyter, makrofager, granulocyter och en del andra celltyper. Ofta räknas även magsäckens magsyra, hudens skydd, slemhinnor och luftvägar in i det medfödda immunförsvaret. Makrofagerna kan eliminera främmande smittoämnen och i kroppens interna kommunikation ”skicka efter fler” hjälpceller då det behövs. Makrofager signalerar också sitt behov av extrahjälp genom att utsöndra cytokiner, en form av signaler som flaggar om att en skada eller smitta behöver extra förstärkning. Makrofagerna har dessutom en fantastisk förmåga att bekämpa infektioner på grund av sin proteinstruktur omnämnd som TLR-receptorer. Den känner igen vanliga bakterier, virus och ämnen som inte hör hemma i våra kroppar och kan på så vis upptäcka riskerna och avfärda dem snabbt och effektivt.

Det adaptiva och ”upptränade” eller ”inlärda” immunförsvaret sköts av våra lymfocyter, vita blodkroppar med specialfunktioner specialiserade på att motverka virus. Immunförsvarets förmåga att reagera beror på om det känner igen viruset eller inte. Således om kroppen har utsatts för och klarat av virus stärker det immunförsvaret. Vid nya angrepp kan reaktionen och försvarets förmåga kräva uppemot en vecka, medan för immunförsvaret mer välbekanta virusangrepp kan ge en snabbare reaktion. Då det upptränade/upplärda immunförsvaret gentemot ett virus kan vara långsamt och segt tar det också längre tid att bekämpa en virusinfektion. Emedan en infektion av bakterier kan gå snabbare att lindra.

Människan har en oerhörd förmåga att stå emot sjukdomar och yttre påfrestningar. Kroppens immunförsvar är så storartat designad, att även de mest inbitna virus och bakterier kan elimineras.
– Genom att förstå hur det fungerar kan man hjälpa immunförsvaret och leva ett friskare liv (Zarah Öberg) [1]

”När vi föds har vi inget immunförsvar alls. Vi har legat skyddade i mammas mage, omhuldade av vatten och mammas näring och skydd. Immunförsvaret aktiveras först när barnet möter mammans vaginala och anala bakterieflora under förlossningen, då det medfödda (nativa) immunförsvaret sätts igång och ger oss det skydd vi behöver som bebis. Det är viktigt, inte bara att mammans bakterierflora är i balans och av bra stammar, utan även att barnet faktiskt utsätts för bakterierna och inte skyddas genom överdriven tvättning eller kejsarsnitt. Kejsarsnitt kan givetvis vara en utväg då en konventionell födsel inte är genomförbar. De brister som uppstår bör då korrigeras genom tillskott av probiotika under barnets första tid.
Under vårt liv utsätts vi för olika virus och bakterier som kräver mer skydd än det medfödda immunförsvaret kan ge oss. Därför har vi också det adaptiva immunförsvaret, ett immunförsvar som vi stärker och bygger upp genom att kroppen utmanas.”

Överdriven renlighet, nitiskt spritande av händer och vaccination bidrar med stor sannolikhet till ett försämrat immunförsvar då det adaptiva immunförsvaret inte ges möjlighet att stärkas. Många av våra sjukdomar, inte minst att utsättas för barnsjukdomar, är en viktig del i vår fysiologiska utveckling och kommer även att påverka vårt immunförsvar senare i livet.

Av detta skäl finns en omfattande kritik mot vaccineringsprogram som i praktiken minskar motståndskraften och sänker immunförsvaret. [2]

Kritik mot vaccin

Läkaren Sture Blomberg som gjort en djupdykning i vaccinationens historia har i en artikel Leicester-Modellen utrotade smittkopporna (del 2) skrivit bland annat följande:

År 1891-94 utbröt en ny epidemi i England. I det fullt vaccinerade gruv- och jordbruksdistriktet Mold i Flintshire, England, hade man då en 32 gånger högre mortalitet i smittkoppor än i Leicester [18]. Det väl-vaccinerade Birmingham hade 63 fall och 5 döda i smittkoppor per 10.000 medan Leicester endast hade 19 fall och 1 död. Det visade sig således att de ovaccinerade både var mindre mottagliga och hade ett lindrigare sjukdomsförlopp [19]. När sedan allt fler i Leicester med tiden förblev ovaccinerade (och inte bara barn under tio år) ökade skillnaderna ännu mera. Vid epidemin 1892-94 var mortaliteten 0,57 per 10.000 invånare men vid epidemin 1903-1904 endast 0,12 per 10.000 [20].

Läkaren C. Killick Millard, tillika Hälsominister i Leicester, berättade i en rapport att han  alltid tidigare trott att vaccination varit ett fullständigt skydd mot smittkoppor, om dock endast temporärt. I ljuset av de senaste 20 årens händelseförlopp hade han omprövat detta – den utgjorde inget skydd [21]. Han tillbakavisade att ovaccinerade skulle vara mera mottagliga för smittkoppor under en epidemi och framhöll att de i samtliga fall faktiskt smittats av vaccinerade vuxna [22]. Själva vaccinationen verkade inte heller så ofarlig som gjorts gällande. Även vid milda symptom var man fortfarande smittsam. Därför var det meningslöst med tvångsmässig vaccination, menade han [22]. Sex år senare, 1910, drog han slutsatsen att vaccination av nyfödda spelade en mindre roll för minskad smittspridning än vad som förespeglats. Att vara ovaccinerad utgjorde inte någon fara för samhället. Detta visades av att man inte haft något smittkoppsfall i Leicester på fem år [23]. Trettio år efter att det framgångsrika experimentet i Leicester startat fanns det emellertid de som fortfarande menade att de ”oskyddade idioterna” någon gång skulle drabbas av en ”katastrof”. I en artikel i New York Times 1914 ansåg man att detta kunde vara naturens sätt att ”sålla bort” de dumbommar, som inte hade förstånd nog för att leva i ett modernt samhälle [24].

Hur kunde de medicinska experterna ha så fel?

Trots att de flesta barnen i Leicester förblev ovaccinerade så inträffade inga nya utbrott. Hur kunde de medicinska experterna ha haft så fel? E. M. Crookshank [25], som författat boken History and Pathology of Vaccination och var Professor i jämförande patologi vid King’s College, London, uttryckte sig 1893 så här om vaccination: ”Tyvärr har vaccinationens betydelse förstorats upp i den medicinska utbildningen så till den milda grad att det knappast, ens under vår levnad, är möjligt att inse och erkänna dess futtighet, trots att ingenting skulle bidra mera till yrkets anseende och styrka vetenskapen om förhållandet mellan renlighet och sjukdomar… När smittkoppor hålls under kontroll genom rapportering och isolering kommer vaccinationen att försvinna och endast ha historiskt intresse” [26]. Detta uttalande skulle visa sig vara alltför optimistiskt. Vaccination fortgick nästan hundra år till och man har aldrig kommit till insikt om att smittkopps-vaccinationen varit onödig och skapat mycket lidande och död. Än idag framhålls den som ett föredömligt exempel och upprätthåller tron på vaccineringens stora betydelse för hälsan. (Se Blombergs artikel)

Referenser
1) En djupdykning i immunförsvaret – kroppens naturliga skyddssystem, Zarah Öberg 20 nov 2014 Kurera
2) Den vanligaste kritiken mot vaccinationer. Kurera.

Blombergs Referenser

[18] William Scott Tebb, MD, A Century of Vaccination and What i It Teaches, Swan Sonnenschein & Co., London 1898, pp. 93-94.

[19] J. W. Hodge, MD, ”Prophylaxis to be Realized Through the Attainment of Health, Not by the Propagation of Disease,” The St. Louis Medical and Surgical Journal, vol. LXXXIII, July 1902, p. 15.

[20] J.T. Biggs, Leicester: Sanitation Versus Vaccination, 1912, pp. 459-460.

[21] ibid., pp. 507.

[22] ibid., pp. 510-511. 

[23] ibid., pp. 406-407.

[24] ”Urges Necessity for Vaccination, Commissioner Goldwater’s Contention Indorsed by American Medicine, Canada’s Scourge Warns, England’s Neglect May Result in a Smallpox Disaster, Germany Keeps it Down.” New York Times, April 5, 1914.

[25] Edgar March Crookshank, M.B. London, 1884, Prof. of Comp. Path, and Bacteriol. King’s Coll.; Director of the Bacteriological Laboratory, King’s College, London.

[26] Edgar March Crookshank, History and Pathology of Vaccination Volume I: A Critical Inquiry, 1889, London, pp. 465-466.

Molotov-Ribbentrop­­-pakten

Sovjets utrikesminister Vyacheslav Molotov undertecknar det tyska-sovjetiska vänskapsfördraget i Moskva den 28 september 1939; bakom honom är Richard Schulze-Kossens (Ribbentrops adjutant), Boris Shaposhnikov (Generalstabschef der Roten Armee), Joachim von Ribbentrop, Joseph Stalin, Vladimir Pavlov (sovjetisk översättare). Alexey Shkvarzev (sovjetisk ambassadör i Berlin), står bredvid Molotov. PUBLIC DOMAIN

Molotov-Ribbentrop­­-pakten  avtalades mellan Hitlertyskland och Sovjet-Ryssland den 23 augusti 1939 då den tyska utrikesministern Joachim von Ribbentrop och Sovjets utrikesminister Vjatjeslav Molotov skrev under det historiska avtalet som delade upp Europa i en Nazitysk och en sovjetisk sfär. Ärkefienderna Stalin och Hitler hade ingått ett icke-aggressionsavtal. Endast en vecka senare invaderades Polen av Hitler, något som anses vara inledningen till Andra världskriget.

Ett hemligt tilläggsprotokoll som förnekades av Sovjet till dess upplösning 1989,  delade upp östra Europa så att Finland, Estland, Lettland samt östra Polen hamnade i den sovjetiska intressesfären, medan västra Polen och Litauen hamnade i den tyska. Avtalet korrigerades den 28 september 1939 då Sovjetunionen överlät området mellan Wisła och Bug till Tyskland i utbyte mot Litauen. Gränsen mellan Tyskland och Sovjetunionen enligt pakten stämde i stort med Curzonlinjen och blev också Polens gräns efter Andra världskriget. [1][2]

Det hemliga protokolltillägget till pakten (tysk version). PUBLIC DOMAIN

Efter kriget förnekade således sovjetrepresentanter existensen av dessa hemliga protokoll som kunde bevisa hur de baltiska republikernas tvångsanslöts till Sovjetunionen. Molotov kallade påståendet ett ”falsarium”.[3] Andrej Gromyko, Sovjetunionens utrikesminister under tre decennier, förnekade protokollets existens. [4][5] Officiellt förnekades protokollet ända till 18 augusti 1989, när en medlem i politbyrån, Alexander Nikolajevitj Jakovlev, erkände protokollets existens i en intervju i Pravda; detta efter att avtalstexten publicerats i veckotidningen Argumenty Fakti. Hemligstämpeln för dokumentet togs bort efter Sovjetunionens upplösning 1992.[6]

En marxistisk syn på detta skriver: Stalin undertecknade pakten med Hitler först sedan hans ärliga försök att säkra en antinazistisk allians med borgerliga västdemokratier hade misslyckats. Följaktligen ”fattade inte den sovjetiska regeringen det definitiva beslutet att söka efter ett närmande till Tyskland förrän i mitten av augusti 1939”. [7]

En högersyn skriver i SvD: Pakten handlade om non-aggression mellan dessa två diktaturer och Hitler fick Stalins hjälp att invadera våra grannländer Danmark och Norge samt de neutrala Nederländerna, Luxemburg och Belgien ända in i Frankrike. [8]

Ryssland under Putin förnekar fortfarande paktens innehåll och särskilt det hemliga tillägget (rapport i Sputnik).
The Molotov-Ribbentrop pact, inked by the USSR and Nazi Germany on August 23, 1939, is now used by Western ”experts” and mainstream media to accuse the Soviet Union of ”colluding” with Hitler and ”betraying” his would be French and British allies, but evidence suggests otherwise. [9]

Putin justifies Soviet-Nazi pact [?] Länk

Källor

1) ”Der deutsch-sowjetische Nichtangriffsvertrag mit geheimem Zusatzprotokoll” (på tyska). NS-Archiv
2) Five EU foreign ministers note Molotov-Ribbentrop pact anniversary Länk
3) Chuev, Felix: ”Molotov Remembers”
4) Robert Service Stalin ISBN 0-330-41913-7 s. 400-402
5) Simon Sebag Montefiore Stalin: den röde tsaren och hans hov ISBN 91-7263-686-6 s.
6) Cienciala, Anna: ”The Nazi-Soviet Pact of August 23, 1939” i Ideology, Politics and Diplomacy in East Central Europe, ISBN 1-58046-137-9
7) www.marxistarkiv.se/varldskrig/ohelig_allians-stalin-hitler.pdf
8) https://www.svd.se/stalins-och-hitlers-pakt-lever-an
9) https://sputniknews.com/politics/201508231026098760-molotov-ribbentrop-pact-untold-story/ © Sputnik / Mikhail Klimentiyev (länken tycks inte fungera)

Sammansvärjning

Sammansvärjning innebär att i sluten form samla personer för att få de medverkande att förbinda sig till en hemlig överenskommelse i syfte att eliminera en fiende.

Motiv för sammansvärjning

En sammansvärjning kan vara baserad på en olaglig eller otillåten handling eller en handling som blir kriminell till följd av hemliga illojala avtal.

En sammansvärjning kan också för de medverkande ses som en nödvändig väg för att avsätta en destruktiv maktkonstellation eller person.

Medel och mål för sammansvärjning

  • Undergräva fiendens organisation och styrkor där entrism kan vara en metod
  • Undergräva rådande maktförhållande genom förräderi och ryktesspridning.
  • Avsätta ett oönskat ledarskap genom avslöjanden av karaktärsbrister, (skelett i garderoben).
  • Överta makten genom en dold plan och agenda som innehåller olika aggressiva handlingar och även mord riktade mot dem som man vill eliminera.

Historiska hemliga sammansvärjningar som avslöjats har ofta handlat om att avsätta och ibland avrätta/mörda ledarskap.

Julius Cesar

Den 15 mars år 44 f.Kr. genomfördes världshistoriens mest kända mordkonspiration. Julius Caesar, den segerrike fältherren som utropats till diktator på livstid och nu förväntades anta kejsartitel hade till slut blivit alltför mäktig för de republikanskt sinnade politikerna, vilka beslöt att mörda honom. Enligt legenden fick han ta emot sammanlagt 23 hugg, ett från varje mördare. Länk

Synonymer: komplott, konspiration, intrig, ränksmideri, ränker, stämpling, kabal, hemlig plan, anslag, dolska planer, hemlig överenskommelse, hemliga anslag, intrigspel, maskopi, sammangaddning, ränk