Magkänsla

Magkänsla är en näst intill fysisk upplevelse av att något känns rätt eller inte stämmer. Men den är opålitlig. Det är naturligt att tolka sina ingivelser utifrån magkänslan, särskilt vid avgörande beslut då vi är i affekt. Men det finns också en risk med att låta sig styras av den (Ahlström 2010).
Magkänslan har ett samband med förhållandet till omgivningen och kan påverkas eller rentav förvrängas av grupptryck. Enligt Antonio Damasio, forskare i neurologi, är vi mindre riskbenägna när vi går efter vår ”magkänsla”. [1][2][3]

Enkelheten hos magkänslan är att den inte förmedlar annat än ja-nej, rätt-fel. Detta ambivalenta ställningstagande åt ena eller andra hållet har visat sig vara lätt att påverka i gruppsammanhang och kan därför bli förvrängt och missvisande.

Små grupptryckspåverkande signaler i omgivningen kan vara avgörande. Då är det sällan intuition som styr utan den bedrägliga magkänslan som påverkas av grupptryck och hysteri.

Studier av hur chefer och ledare tar beslut, har visat att få gör någon grundlig undersökning före ett beslut och ännu färre en utredning. Samma sak gäller vid rekrytering.
Då man enbart går på meriter och bortser från intervjuns påverkan på magkänslan gör man bättre rekryteringar. Ofta baseras beslut annars på sympatiförhållanden.
Vad som är socialt och politiskt korrekt påverkar också. Även politiker tillstår att ett beslut ”måste kännas rätt”. Nämndemän i juryer har förklarat att de går på magkänsla istället för fakta och bevis när de bedömer vittnens och anklagades trovärdighet. Då tror man kanske att man går på ”sunt förnuft” eller en ärlig ståndpunkt, men istället har man blivit ett flockdjur som okritiskt följer alla andra. Det finns således många olika faktorer som påverkar ”det fria valet”, inte minst i sociala sammanhang. [4]

Referenser

1) Peratt, B. Tolv Sinnen, Visam. Enebyberg. ISBN 978-91-977880-2-1
2) Ahlström, K. (2010) Magkänslans anatomi. Bokförlaget Bonnier Existens
3) Damasio, A. (2002) Känslan av att leva: Kroppens och känslornas betydelse för medvetenheten, Natur och Kultur. ISBN 91-27-09191-0
4) Ask, K. (2006) Polisutredares känslor och motivation kan påverka utredningen. Göteborgs Universitet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: