Vetenskap

Vetenskap, begreppets etymologiska innebörd rör att veta och att skapa, dvs att skapa vetande. Vetskap står för inhämtad kunskap emedan vetenskap då går ut på att bringa fram underlag för kunskap. Ordet vetenskap anses stamma från lågtyskans wetenskap, och högtyskans wissenschaft, som initialt betydde kännedom, kunskap. Det engelska ordet science, samt många andra språks ord för ”vetenskap”, kommer från latinets scientia, ett substantiv format ur verbet scire, ”att veta”.

Metoderna för att skapa vetande
Människan har i alla tider utvecklat kunskap genom att pröva sig fram, det man å ena sidan kallar ”trial and error” och å andra sidan empiri som byggs upp av ”försök igen”. Det senare tar tillvara framgången i varje försök som enligt hjärnforskning leder till att hjärna kan utveckla nya trådar som möjliggör kvaliteter och förmåga att öka förståelse. Misslyckande (trial and error) anses inom sådan forskning inte ge någon påverkan i hjärnan vilket skulle kunna resultera i att man gör om samma misstag gång på gång.

Empiri
Att noga beskriva resultaten av att pröva sig fram bygger en empiri av kunskaper som gäller all slags verksamhet.
En vetenskaplig teori är således empirisk, och alltid öppen för falsifiering/förändring om nya bevis läggs fram. Därför presenteras aldrig en vetenskaplig teori som helt säker. Vetenskapsfilosofen Karl Popper drar en skarp gräns mellan sanning och säkerhet – han skriver att vetenskaplig kunskap ”innehåller sökandet efter sanning”, men att det ”inte är sökandet efter säkerhet … All mänsklig kunskap är osäker.

Ett sätt att söka kunskap är att dissekera organismer för att se olika organ och bilda sig en uppfattning om samband och hur de fungerar. (Naturvetenskapens biologi)

En annan sätt är att avbilda, mäta, väga och analysera förlopp och tillstånd. På detta sätt skapas vetande om funktioner och påverkan av tillstånd och förflyttningar. (Naturvetenskapen fysik, matematik, kemi)

Ett tredje sätt är att pröva effekter av olika insatser för att dra slutsats om möjliga konsekvenser och resultat. (Aktionsforskning)

En fjärde metod är att följa individer och grupper i olika miljöer för att få kunskap om hur de lever, förhåller sig till och påverkar varandra och sin miljö. (Samhällsvetenskap, etnologi)

En femte metod är att undersöka upplevelser och reaktioner hos individer för att bilda sig en uppfattning om hur dessa upplevelser och reaktioner samverkar med och påverkar medvetande, kropp, hälsa och prestationsförmåga. (Humaniora, psykologi).

Kvalitativ forskning kan genomföras på en enskild individ eller en liten grupp som den franske utvecklingspsykologen Jean Piaget gjorde på sina egna barn för att komma fram till hur människan utvecklas från barn till vuxen.

Anekdotisk bevisföring är problematisk då den bygger på vittnesmål som kan ha upplevt eller sett något men saknar godtagbart materiellt bevis för det.

One Case Validation är ett bevis för att något existerar och det räcker med ett enda bevis som kan förevisas.

Akademisk indelning
Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras.

Diskussion
Det finns således flera metoder att skapa vetande och därför kan man se att de som vill inskränka vetenskap till, kliniska experiment, mätmetoder och reproducerbarhet står för en uppfattning som inte gynnar vetenskap.
Naturvetenskapens fokus på kvantitativa mätningar gör det omöjligt att känna igen viktiga, kvalitativa aspekter av världen.

Kritik mot Wikipedia gäller även kritik mot pseudoskeptisk hållning anförd i Sverige av antihumanismens representanter organiserade i föreningen Vetenskap & Folkbildning och Förbundet Humanisterna.

Vetenskap är sådan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, privatforskning, med mera) som har publicerats i vetenskapliga publikationer. Vanliga publikationskriterier innefattar då att arbetet granskats av oberoende referenter och/eller av en opponent vid annan akademisk institution.(Wikipedia)

Med detta som utgångspunkt blir Wikipedias inskränkta beskrivningar exempel på  fyrkantighet och pseudoskeptiska antaganden som man anser sig vilja bestrida men som man framhäver som sanningar. Här omnämns som exempel på påstådda pseudovetenskaper inom naturvetenskapen såsom astrologi, akupunktur och homeopati, och samtidigt ger man exempel på samhällsvetenskapliga påstådda pseudovetenskaper som parapsykologi och socialdarwinism.

Man ska också veta att de som ligger bakom denna Wikipediatext (VoF associerade administratörer) har förhindrat vetenskapliga studier på flera av de ämnen såsom homeopati och akupunktur som man beskyller för pseudovetenskap bland annat genom att förskingra Osherdonationen och stjäla en fond avsedd för studier i homeopati. [1][2][3]

I denna Vetamera-artikel tas inte sådan begränsande ställning. Akupunktur bygger på mångtusenårig empiri och är en skolmedicin med ursprung i Kina den har också väl förankrade validerade resultat i flera internationella studier. I Sverige är man också nästa lika illa sedd som homeopati. [4] Parapsykologi undersöker fenomen som pseudoskeptiker försöker förneka oavsett om det finns bevis som för länge sedan accepterats genom naturvetenskapliga kriterier. [5]

Vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend anser att det inte finns några undantagslösa metodologiska regler att använda till vetenskaplig forskning, och att idén att vetenskapen skulle kunna arbeta efter universella, fasta regler är orealistisk och motsägelsefull. Feyeraband menar att vetenskap ska ses som en ideologi liksom religion, magi och mytologi, och han anser att vetenskapens dominansroll i samhället är auktoritär och omotiverad.

Fysikern Richard Feynman beskrev vetenskap på följande sätt:

”Provet för all kunskap är experiment. Experiment är den enda domaren av vetenskaplig sanning. Men vad är källan av kunskap? Varifrån kommer lagarna som ska bli prövade? Experiment, själva, hjälper till att producera dessa lagar, som om de ger oss ledtrådar. Men det behövs även fantasi för att skapa dessa ledtrådar från den stora generaliseringen – att gissa de underbara, enkla, men mycket underliga mönstren bakom allt, och att sedan experimentera för att se igen om vi gjorde rätt gissning.”[6]

Feynman observerade även att ”det finns en växande gräns med ignorans… saker måste läras endast för att glömmas bort igen, eller, mer sannolikt, för att bli rättade.

Historikern Jacques Barzun kallade vetenskap ”en tro lika fanatisk som någon i historien”, och varnade för användandet av vetenskaplig tankegång.[7] Många moderna tänkare, som Carolyn Merchant, Theodor Adorno och E. F. Schumacher anser att 1600-talets vetenskapliga revolution skiftade vetenskapens fokus från att förstå naturen, till att manipulera den, och att denna fokus inte kan leda någon annanstans än till manipulation av människor. Vetenskapens fokus på kvantitativa mätningar har lett till att kritiker påstår att det gör det omöjligt att känna igen viktiga, kvalitativa aspekter av världen som de således missar eller missförstår.[7]

Skräpvetenskap används också som en nedsättande beteckning på forskning som drivs av att söka nå ett på förhand uppsatt resultat, som implicerar att forskaren har en egen agenda, exempelvis ideologisk eller politisk, som färgar experiment, metoder och tolkning av resultat, vilka därmed inte blir reproducerbara. Exempel på det är en råttstudie som påstod handla om ”nära-döden-upplevelse”.[8] Men som i praktiken handlade om att klocka hjärndöden då en råtta avlivas. Råttstudier handlar inte om NDU

Källor

1) KI:s mörkläggning av bedrägeriet mot Osher Centrum bör också få extern utredning om Osherdonationens förskingring Länk1 Länk2
2) Stölden av Zetterlingska fonden LÄNK
3) Fortsatt debatt om Kungliga Vetenskapsakademiens val av Dan Larhammar som ny preses Länk
4) Akupunktur Forskning: Länk 1, Länk 2
5) Parapsykologi Vetapedia The 9 Most Convincing Parapsychology Studies Ever Conducted LINK
6) Feynman, Leighton, Sands. ”The Feynman Lectures On Physics”, California Institute of Technology, 1964.
7) Capra, Fritjof. Uncommon Wisdom. sid. 213. ISBN 0-671-47322-0
8) Electrical signatures of consciousness in the dying brain Link

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s