Jean Piaget

Jean William Fritz Piaget, född 9 augusti 1896 i Neuchâtel, död 16 september 1980 i Genève, var en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, biolog och utvecklingspsykolog.

Han tog doktorsexamen i biologi vid universitetet i Neuchâtel men blev intresserad av psykologi och särskilt psykoanalys, som vid denna tidpunkt var en ny vetenskap. Under en tjänst vid en skola i Frankrike, blev han intresserad av intelligens, hur den utvecklas från barn till vuxen. Det ledde till hans första experiment i utvecklingspsykologi. Piaget tog examen i psykologi, genetik och vetenskapshistoria och kom att fördjupa sig i kunskapsteori.

Jean Piaget gifte sig 1923 med sin före detta student Valentine Châtenay och paret fick tre barn, Jacqueline (född 1925), Lucienne (född 1927) och Laurent (född 1931). Det var genom att studera dessa barn som han kom fram till sin teori om ”Barnets själsliga utveckling”, egentligen studier av kunskapsprocesser för att kunna utvärdera barnets intellektuella mognad och utveckling av intelligenser. Mot denna bakgrund kom man att titulera honom barnpsykolog.

Genetisk epistemologi.

Barns kognitiva utveckling genomgår enligt Piaget biologiskt betingade faser som kan placeras in i ett åldersschema. Han namngav den genetisk epistemologi.

  1. Den sensomotoriska fasen som varar från 0 till ca 2 år
  2. Den för-operationella fasen från 2 till ca 6/7 år
  3. Den konkret-operationella fasen från 6/7 till ca 11/12 år
  4. Den formal-operationella fasen från 11/12 år till ca 15 år

Dessa faser ska förstås så att barn inte kan tillgodogöra sig kunskap som är för avancerad för deras biologiska utveckling.

Piagets bidrag till biologin bestod i att lägga fram en teori om hur varelser anpassar sig till miljön för att överleva. Denna teori kunde han även tillämpa i sin åskådning om barns språkliga utveckling och utveckling av intelligens.

Piaget använder begreppen assimilation och ackommodation  (1970, 1972). Assimilation innebär att ny information kan införlivas med befintliga strukturer, till exempel grundantaganden, tidigare erfarenheter, iakttagelser, tankar eller minnen. När vi på detta sätt känner igen ny information kan vi bekräfta den i en inre dialog med oss själva, konstatera att den stämmer. Resultatet blir att den nya informationen införlivas som en påbyggnad på tidigare kunskap.

Ett annat sätt att lära är med hjälp av ackommodation. Ackommodation kan vara mer krävande än assimilation. Den nya informationen i form av varseblivning stämmer inte alls och kan därför inte heller införlivas med den befintliga strukturen. Det uppstår en kognitiv konflikt som ställer krav på individen att antingen förändra en uppfattning om verkligheten eller förneka denna verklighet.

Kritik mot Piagets teori

Jean Piaget fick stort inflytande för sin teoribildning inom pedagogik och kunskapsteori. Synsättet har blivit kritiserat av Lev Vygotsky då han bland annat anser att det begränsar barnets naturliga nyfikenhet om viss kunskap ses som alltför logiskt komplicerad för dem. De som företräder Vygotskys pedagogik menar i motsats till Piaget att barnet bör få mer logiskt komplicerade uppgifter än vad det klarat dittills för att barnet ska utvecklas maximalt.

Referenser

  • Intelligensens psykologi (La psychologie de l’intelligence)  Natur och kultur, 1951
  • Barnets själsliga utveckling (Six études de psychologie) Gleerup, 1968
  • Strukturalismen (Le structuralisme) Prisma, 1972
  • Psykologi och undervisning (Psychologie et pédagogie)  Aldus/Bonnier, 1972
  • Språk och tanke hos barnet (Le langage et la pensée chez l’enfant) Gleerup, 1973
  • Sociologiska förklaringar (L’explication en sociologie) Studentlitteratur, 1974
  • Framtidens skola – att förstå är att upptäcka (Où va l’éducation) Forum, 1976)

Externa länkar

  • Jean Piaget i Libris
  • Piaget, J. (1970) Genetic epistemology. New York: Columbia University Press.
  • Piaget, J. (1972) Psykologi och undervisning. Stockholm: Bonniers.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s