Yttrandefrihet

Yttrandefrihet är reglerat i demokratiers grundlag och innebär en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.

FN:s deklaration formulerar friheten på följande sätt:

”Var och en har rätt till […] yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser”.

En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om civila och politiska rättigheter (se Artikel 19). Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer. [1][2]

Yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för ett demokratiskt statsskick. I alla rättsstater, även de som klassas som demokratiska, finns det dock begränsningar för yttrandefriheten som varierande mellan olika länder. Till exempel har de flesta länder förbjudit hot om våld, och program mot mobbning (som även omfattar ord) finns.  Lagstiftningen varierar annars. USA har till exempel inte någon motsvarighet till Sveriges lagstiftning om hets mot folkgrupp som gör det kriminellt att hota eller uttrycka missaktning mot folkgrupper. Rasistiska budskap, är hårt reglerade i de flesta europeiska länder. Lagar mot förtal, olaga hot, spridande av konfidentiella material (militära hemligheter, sjukhusjournaler) samt uppvigling, ljuga om att en fara föreligger i en stor folkmassa är reglerat i så gott som alla länder, medan förhandsgranskning genom censur numera är mycket begränsad.

Komplikation

En fråga är om personer som vill avskaffa andras yttrandefrihet och den liberala demokratin skall tillåtas framföra eller propagera för dessa åsikter.

Åbo hovrätt upplöste nazistiska Nordiska motståndsrörelsen i Finland 20180928. ”NMR har utövat verksamhet som väsentligt strider mot lag eller god sed”, skriver hovrätten som hänvisar till föreningslagen, enligt svenska.yle. [7] Enligt domen ska också föreningen Pohjoinen perinne, som drivs av finländska NMR, läggas ned. Det är polisen som krävt att NMR förbjuds. Åbo hovrätt går därmed på samma linje som tingsrätten i Birkaland.

Inskränkningarna varierar starkt mellan olika länder. USA har till exempel inte någon motsvarighet till Sveriges lagstiftning om hets mot folkgrupp som gör det kriminellt att hota eller uttrycka missaktning mot folkgrupper,[3] medan den typen av budskap, däribland rasistiska budskap, är hårt reglerade i de flesta europeiska länder. Inskränkningar som finns i de flesta länders yttrandefrihet gäller brott mot upphovsrättslagar, uppvigling, förtal, olaga hot, spioneri, olaga våldsskildring med mera. Europakonventionen anger till exempel följande skäl som är godtagbara för att begränsa yttrandefriheten:

”…hänsyn till den nationella säkerheten,
den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten,
till förebyggande av oordning eller brott,
till skydd för hälsa eller moral,
till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter,
för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller
för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet”.[4]

Censur är en form av inskränkning av yttrandefriheten. Censur är att genom förhandsgranskning hindra information från att nå allmänheten.[5] Tidningar och andra massmedier kan censurera sig själva, så kallad självcensur, men oftast syftar ordet på statlig censur. Sådan censur bedrivs vanligen av statliga myndigheter eller annat statligt organ och är som regel lagstadgad. I nationer med auktoritära regeringar praktiseras ofta censur mot obekväma åsikter[6].

Fram till 2011 var biografbyrån den enda svenska myndighet som hade rätt att förhandsgranska material. Främst handlade denna censur om att hindra att vissa typer av våldsscener på film ses av unga människor.

I länder där det inte finns förhandsgranskning genom censur kan personer och företag straffas i efterhand yttranden som strider mot lagen.

Referenser

  1. ^ ”Yttrandefrihet”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
  2. ^ ”Yttrandefrihet för privat anställda”. Lärarförbundet.
  3. ^ [a b] Jacobs, J.B. och Potter. K.:Hate Crimes: Criminal Law & Identity Politics. Oxford University Press US, 1998 (s. 121)
  4. ^ Europakonventionen, artikel 10
  5. ^ Nationalencyklopedin:Censur
  6. ^ Expo Skola: Artikel 19 Yttrandefrihet Arkiverad
  7. ßvenska Yle 20180928 Länk
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s