Placebo

En placebo är allt som verkar vara en ”riktig” medicinsk behandling – men det är det inte. Det kan vara ett piller, en spruta eller någon annan typ av ”falsk” behandling till och med en operation. Vad alla placebos har gemensamt är att de inte innehåller ett verksamt ämne eller en verksam behandling som är avsedd att påverka hälsan. Ändå kan en patient uppleva ett förbättrat hälsotillstånd av sådan placebo. Denna ”inbillningsförmåga” måste man vid kliniska studier av nya preparat ta hänsyn till och därför utforma en forsknings design bestående av olika grupper. En interventionsgrupp som får aktiva medel och en kontrollgrupp som får exempelvis placebo.
Utfallet av en sådan studie kräver att man statistiskt ska kunna fastställa att effekten av det verksamma medlet överträffar placeboeffekten annars ska inte medlet eller metoden godkännas.

Martin Ingvar som studerat placebo har funnit att det finns tre punkter i hjärnan som ”expanderar” vid behandling. Om patienten får sockerpiller och tror sig få en verksam behandling som har effekt expanderar dessa punkter och vi kan anta att detta aktiverar placeboeffekt. Det kan räcka med att en person kommer in med vit rock och läkarskylt för att effekten ska aktiveras. Länk [1]

Börje Peratt har spekulerat i om dessa punkter samverkar med ett ”helandesinne” som aktiveras vid medveten eller omedveten upplevelse/uppfattning om att personen utsätts för en helandeinsats.

”Positiv förväntan (placebo) kan utlösas dels av en medicin eller ett sockerpiller, dels av positiv uppmärksamhet från någon som bryr sig om som till exempel en läkare. Placebo aktiverar belöningssystemet och producerar det smärtstillande, morfinliknande ämnet endorfin. En gynnsam aktivitet stimuleras i olika hormonsystem, som i sin tur har en positiv effekt på immunsystemet. Genom en lång rad studier vet vi att placebo innebär att positiv förväntan kan påverkas av en tillitsfull och positiv omgivning. Därigenom kan vi dra slutsatsen att det undermedvetna konkretiserar fysiska förlopp. Medicinare har länge känt till placeboeffekten. I själva verket är det, som Coué påpekade 1922, tron som läker. Professor Howard Brody (2001) vid universitetet i Michigan har kunnat påvisa att parkinsonpatienter som fått sockerpiller har ökat sin produktion av signalämnet Dopamin. Patienter har genom sin tro på att ha fått verksamma mediciner påverkat sjukdomsförloppet och blivit friskare på grund av sin egen föreställningsförmåga! [2] Även läkarens inställning har betydelse. Studier visar att operationer har större chans att lyckas när läkarlaget pratar positivt till den nedsövda patienten. (Boström & Dahlgren, 2000)” (Tolv Sinnen sid 197)[3]

LÄNKAR
1) Placeboeffekten kopplad till förtroende, Forskning och Framsteg, Lotta Fredholm 2002-04-01
2) Rupert Sheldrake (1988) The Presence of the Past: Morphic Resonance and the Habits of Nature (new edition 2011).
3) Peratt, B. (2015) 2:a utökade upplagan, Tolv Sinnen 2:a, Visam. Enebyberg. ISBN 9789197788076

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s