De Galna Mödrarna

Madres de Plaza de Mayo junto a ATE en la Marcha Federal de 2016 en Argentina. Public Domain CC BY-SA 4.0

De galna mödrarna,[1] är smeknamnet för argentinska mammor som under militärdiktaturen (1976-1983) började samlas på Plaza de Mayo i Buenos Aires, Argentina, och skramlade med kastrullock för att protestera mot den argentinska diktaturens bortförande av deras barn och om möjligt att få information om deras öde. [2] Dessa mammor kallades också ”Madres de la Plaza de Mayo” (spanska för Mödrarna av Plaza de Mayo) och de bildade efterhand en förening för att kunna organisera eftersökningen av sina barn och även att ställa ansvariga för bortföranden till svars. Deras kamp ledde till att man lyckades få fram fakta och bevis för vad som hänt flera av dessa försvunna barn. [3]

Motivet för militären var att krossa en vänsterrörelse och påstådda kommunister men i själva verket kunde vem som helst fängslas, torteras och dödas bara man hade den minsta koppling till något oppositionell aktivist och på så sätt försvann även frisörer, butiksbiträden som sålt ett bröd till en aktivist osv.

Många av militären kidnappade och torterade människor avrättades. Bland vidrigheterna över dessa tillvägagångssätt finns militär som erkänt hur man transporterade kidnappade ut över havet i flygplan. Väl en bit ut i havet slängdes de kidnappade i vattnet chanslösa att rädda sig. Link. Det viktigaste för förövarna var att spåren efter dem försvann. Den 16-åriga svenskan Dagmar Hagelin var en som försvann. Link Mödrarna av Plaza de Mayo hade också gravida döttrar som förts bort. [4] Efterföljande polisundersökningar visar att militären lät havande kvinnor vara kvar i fångenskap tills de fött sina barn. Väl efter födseln avrättades kvinnorna. Barnen adopterades bort till ”dugliga” familjer. Närmare 500 barn anses vara ”stulna” från denna tid. Link

I början av 1984 började rättsmedicinska undersökningsgrupper att använda DNA-testning för att identifiera hittade kroppar av ”försvunna”.

Regeringen genomförde en nationell kommission för att samla vittnesmål om de ”försvunna” och hörde hundratals vittnen. År 1985 inleddes åtal mot män som anklagades för brott där flera höga militära officerare åtalades och dömdes. Militären hotade då med en kupp för att förhindra utvidgningen av åtal.
År 1986 fick kongressen genom en lag om den ”slutgiltiga punkten” – ”Ley de Punto Final”, som temporärt förhindrade åtal. Men år 2003 upphävde kongressen lagarna, och år 2005 förklarade den argentinska högsta domstolen Ley de Punto Final icke författningsenliga. Åtal mot krigsförbrytelser återupptogs. Tidigare höga militära och säkerhetsansvariga har åklagats och dömts i nya fall. Bland åtalspunkterna är de stulna nyfödda från de försvunna döttrarna. Den mest framträdande som 2006 åtalades för mord, tortyr och kidnapping var Miguel Etchecolatz. De flesta av Junta-medlemmarna fängslades för brott mot mänskligheten.

Latinamerika har en tragisk historia av brott mot mänskliga rättigheter som efter ”det smutsiga kriget” i Argentina uppmärksammats i forskning och vetenskapliga studier. [5]

Referenser

  1. [1]. Denver University, Case Specific Briefing Paper, ”Mothers of the Plaza de Mayo: First Responders for Human Rights”, 2011. Accessed: May 4, 2015.
  2. [2]. ”Purdue University Press”, article, ”Textual Strategies to Resist Disappearance and the Mothers of Plaza de Mayo”, 2007. Accessed: May 4, 2015.
  3. [3]. ”Gariwo”, article, ”Azucena Villaflor: A Mother of the Plaza de Mayo”. Accessed: May 4, 2015.
  4. Stover, Eric; Timerman, Jacobo; Talbot, Tolby (1982). ”Prisoner without a Name, Cell without a Number”. Human Rights Quarterly. 4 (2): 299. doi:10.2307/762134. ISSN 0275-0392.
  5. 1948-, Meade, Teresa A.,. A history of modern Latin America : 1800 to the present (Second ed.). Chichester, West Sussex. ISBN 9781118772485. OCLC 915135785.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s