Rädslans kultur

Den amerikanska sociologen Barry Glassner, menade att rädslakulturen (eller klimat av rädsla) innebär konceptet att förstärka rädsla hos allmänheten för att uppnå politisk makt eller dominera medarbetare och skrämma till lydnad genom känslomässig påverkan, förstärkning av fördomar och tvinga fram accepterande av förhållanden och beteenden som leder till att individen anpassar sig till övergrepp och underordnar sig maktmissbruk.

”Rädslans kultur” har i sådana sammanhang en auktoritär struktur och omfattas av ickehumanistiska värderingar med avsikten att förminska människors frihet, utestänga medmänsklighet och förhindra medborgerliga rättigheter. Det kan leda till mer eller mindre omänskliga förhållanden som undergräver både trygghet, samhälle och demokratin. [1]

Auktoritära förhållande gäller även så kallade ”hederskulturer” som tvingar särskilt kvinnor att efterleva stränga regler för att inte bestraffas och även dödas om de anses bryta mot oskrivna hederslagar.  [2]

Det förekommer också en diskussion om en rädslans kultur som kan drabba journalister och politiker som leder till en ”Tystnadens kultur” och där yttrandefriheten beslås med rädsla för att uttrycka sin mening. Se debattartikel [3]

I vissa fall kan särskilda områden få uttryck för rädslans kultur som beror på koncentration av minoriteter eller grupper av människor med uttalade sociala problem och där både den fysiska och sociala miljön kan tvinga föräldrar från att släppa ut sina barn. [4]

Referenser

1) Petty tyranny in organizations, Ashforth, Blake, Human Relations, Vol. 47, No. 7, 755–778 (1994)

2) Hedersrelaterat våld och förtryck – Kriminalvården PDF

3) En rädslans kultur, om zebrafolket Länk

4) Fridell, Andreas ; Gansmark, Fredrik  (2016) Rädslans kultur: En empirisk studie gällande barns självständiga utomhusvistelse, studie

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s