Healer – Helare

Denna artikel om ”Healer” baser sig på forskning inom projektet ”Om medvetandets uppkomst” (av Börje Peratt) och i detta fall presenterad i dess andra publikation av boken 12 (Tolv) Sinnen. [1]

Att vara ”healer” är att förmedla ”helande fördel”, som tonar ned eller rentav tar bort sjuklig ”nackdel”. En förklaring skulle kunna låta så här: Healing förmedlar placebo på direkt cellnivå. Den förmår cellerna att ”kommunicera” på ett sådant sätt att de helar sig själva och sin omgivning. Om vi utgår från att vi kan hela varandra genom medveten riktad ”helande uppmaning”, så innebär det också att vi står i potentiell helande kontakt med varandra. Det finns en risk att i övertro praktisera detta. Att påstå att healing räcker och därmed utesluta sjukvård innebär risk för övertro. Healing bör ses som ett komplement. Även om det ibland lyckas där skolmedicin misslyckas. Det finns också en allvarlig risk om hybris och självgodhet övertar psykologisk och medicinsk fackkompetens. Ödmjukhet och respekt är grunden för healing. Sakkunskap, legitimation och kompetens är ett skydd för båda parter. [1] sid 202 ff

Den kända ”Snåsamannen”, healern Joralf Gjerstad, född 1926 i Snåsa, Nord-Trøndelag i Norge anses ha hjälpt uppemot 50 000 människor och flera ansedda läkare, ministrar och elitidrottare styrker hans förmåga. [1] sid 204
2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” om den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären ”Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare, premiär på biografen Zita i Stockholm. Den gick också i SVT. Trailer. Recension i SVT. [3]

Healer, Matthew Manning har undersökts av Nobelpristagare, fysikprofessor Brian Josephson som menar att det är frågan om en okänd form av psykisk energi: – ”Matthew Manning, en känd healer i England, har förmåga att skapa en stark riktad energi, och han har även lyckats projicera energier så att de syns tydligt på en vanlig polaroidfilm (Manning, 1995). EEG-mätningar som gjorts på Manning (1975) har visat att han använder en del av hjärnan som man tidigare trodde var inaktiv. Brian Josephson, Nobelpristagare i fysik 1973, har sagt om Manning att han har en ny slags energi, som kommer att ge nya upptäckter och vara av stor betydelse för fysiken (Whitton, 1974) [4].” I en studie av Dr Achterberg m fl presenterad av Robert Charman på Society for Psychical Research (2005) anser forskarna sig funnit bevis för att healers på avstånd kunde påverka MRI-mätbar hjärnaktivitet hos en försöksperson som var fysiskt och elektriskt isolerad. Försök att vetenskapligt mäta effekten av förbön har genomförts i ett flertal kliniska studier. Några av dessa studier pekar på att ingen effekt alls uppnås, medan andra indikerar ett samband med tillfrisknande. ([1] sid 198 f)

Om jag [BP] ska beskriva helandeprocessen enbart utifrån egna erfarenheter är det som att en knapp slås på. Den fysiska känslan av healingförmedling kan beskrivas som att det sticker i fingrarna. Ibland men inte alltid aktiveras ett slags band runt huvudet särskilt ovanför öronen och fram till tinningarna. Den fysiska förändringen kan inte jämföras eller beskrivas med någon annan kroppslig känsla. När healing är påslaget kan jag känna ett slags energifält från den person som jag har i fokus även om jag befinner mig flera meter från dennes kropp. Diagnosen identifierar olika slags ”skuggor” eller graderingar i dennes fält. Informationen kan ge indikationer som svagt, kallt eller obalans. Diagnosen kan också förmedla om det är en blockering av fysisk eller psykisk art. Den som tar emot healing kan då uppleva hetta och fysisk kontakt fast den som helar står flera meter från kroppen. En nära person som drabbats av njursten och skickats hem från sjukhuset feldiagnostiserad för ryggskott, kom till mig för att få hjälp. Han upplevde under behandlingen något som närmast kan liknas vid en Ut ur kroppen-upplevelse och kände inte längre smärtan. Studier på healing kan ändå förnekas trots att de följer vetenskaplig standard. [1] sid 205

Mer spektakulärt har det varit då helaren tycks kunna i detalj se organ, leder och ben inuti kroppen och kan beskriva störningar och skador som sjukvården inte har funnit eller diagnosticerat men som i efterhand bekräftats av samma sjukvård.

Men denna för förnuftet svårgripbara kommunikation är provocerande för det etablerade tänkesättet. Även om jag har överbevisat mig själv tillräckligt många gångar är jag fortsatt skeptisk till intrycken och har hela tiden en tanke om att det kan vara fantasier. Antalet träffar från egen healingdiagnostik utesluter i alla fall inte förmågan och gradvis har jag börjat acceptera den. Det är möjligt att en sådan medial förmåga kan komplettera och ibland ”se” sådant som vården missar. (Peratt) [1] sid 226

Källor
1) Peratt, B (2012, andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Wistrand K., Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad, Humanism & Kunskap
3) Filmrecension: ”Mannen från Snåsa” av regissören Margreth Olin Länk SVT
4) Whitton, J. (1974). Ramp functions in EEG power spectra during actual or attempted paranormal events. New Horizons Journal 1.

Annonser

Livskompassmodellen (Peratt)


Livskompassen – Peratt, av Börje Peratt, fick sin pedagogiska form i spel utgivna 1973 och 1974 och hade – det fria valets –  olika hinder och möjligheter som utgångspunkt. [1]

Livskompassen har sitt upphov i arbete som lärare i mediekunskap (konst, teater, film) där Börje tillsammans med sina elever gjorde en film, ”Överdos” (1972) som visades på Stockholms Kulturhus i syfte att diskutera vad som kan leda in på drogmissbruk och hur det kan förhindras. [2] Här prövades i rollspel olika sätt att se på tillvaron, konflikter och relationer.

I samband med yrkesutbildning i produktion av TV, film, teater, radio på Dramatiska Institutet (1974-75) gjordes även en dansmusikal ”Resa i tiden” [3] där kroppsspråket utforskades i rollframställningar och där rollens fysiska uppträdande, utan dialog, fick förmedla en historia. Börje fann att elever som vanligtvis kunde vara återhållna, blyga och tysta i och med uppträdande på en scen kunde förvandlas till utåtriktade och kraftfulla.

En 13-årig ung delegat till X-Factor är ett nutida exempel på sådan förändring, se videon.

Sådana personliga scenförändringar slår möjligen undan benen för den jungianska typologins bestämda indelning av personlighetstyper.

Börje kom till Sveriges Radio som frilansande journalist 1976 och vikarierande producent 1978 och till SVT som regissör 1979 och producent från 1985 och flera år framåt. Vid sidan av Public Service produktioner arbetade han fram texter tänkta för teater som kombinerade teoretiska förutsättningar och upplevelser av en Livskompass.

Ett centralt arbete blev monologen ”Kaninen och Rovdjuret” [4], premiär på Stockholms Konserthus med Ernst Hugo Järegård (1978).[5]

På uppdrag av Svenska Röda Korset tog också Ritva Peratt och Börje fram en studiehandledning i konfliktlösning och mot mobbning i skolan (1979-). [6][7]

I samband med detta väckte Anita Klum, då vid Röda korset, senare vid Amnesty, tanken om att studiehandledningen för Kaninen & Rovdjuret gav intryck av en Livskompass.

Uppdelningen av en logisk och emotionell sida skulle kunna jämföras med Jungs typologi baserad på tanke och känsla men den stora skillnaden är att Livskompassen är ingen typologi, snarare visar den hur människan ofta byter position och prioriterar olika beroende på en mängd faktorer såsom situation, krav, påverkan utifrån, relationer, förändring av tillstånd, droger, hälsa, hunger, fysiskt tillstånd, hot, tävling osv.

Vid skapandet av de olika riktningarna i Livskompassen (kring 1970) hamnade logik och tankar på vänster sida och emotioner/känslor på den högra sidan. [8] Detta visade sig senare stämma med hur den mänskliga hjärnan fungerar och för vilket Roger Sperry erhöll Nobelpriset 1981. Hjärnan behöver båda sidor för att komma fram till en helhetsuppfattning och upplevelse. Obalans i detta kan medföra ytterligheter såsom av omgivningen tolkad som begränsad social kompetens och ”okänslighet” alternativt å andra sidan överdriven emotionell reaktion. Passusen ”av omgivningen tolkad” är viktig eftersom den kanske inte alls stämmer in på det aktuella objektets egen inre värld. Någon kan till det yttre framstå som cool och opåverkad men kan inom sig kämpa med att kontrollera såväl stress som stora känslor.

1986 tillfördes Livskompassen en ny namnindelning med nya arketyper och fick sin slutgiltiga utformning i samband med en utbildning för Växeltelefonister på Stockholms Universitet. [9]

Hinder som drivkraft
Nyskapandets svåraste motståndare är Försvararen. Samtidigt kan man säga att Försvararen är nyskapandets kvalitetsgranskare. Men om det är ett byråkrattänkande som ska pröva något nytt så innebär det ett motsatsförhållande. En administratör har kanske inte förmågan att ställa in siktet på det som komma skall utan är mer mentalt styrd av att förvalta det som är. Att inte se möjligheterna och ana vad som kan komma är kanske att sakna fantasi. Eller vara fast rotad i det som är. Det som ligger utanför den nuvarande verkligheten kanske skrämmer och då är det tryggare att bara acceptera nuet. Utanför boxen av de tankebegränsande ramarna ligger framtiden. Den som inte är beredd eller som saknar visionärt tänkande riskerar att bli kvar i det förgångna. Så sent som 1997 ansåg en dåvarande svensk kommunikationsminister att -”Internet var en övergående fluga”. [10]

Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat när en studie visade att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990). [9] Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att nå uppsatta mål ett program som först genomfördes på idrottslag, [11] sedan på storföretag [12] och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.
1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. [13] Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten. Det gav upphov till  Livskompassbaserat lärande och Livskompassbaserat ledarskap. [14]

Källor
1) Peratt, Börje ”Bilda Regering” (Spelet som får dig att förstå demokratins spelregler) År 1973. Artnr 47-02613-8, Liber Läromedel
Biografisk artikel på personlig hemsida.
2) Att coacha unga genom svår problematik med filmproduktion,
3) Resa i Tiden, Svensk Mediedatabas
4) Wikipedia, Libris
5) https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/1979/01/17/kaninen-rovdjuret-studiehandledning/
6) Skövde Nyheter, ”Prinsessan Christina i Skaraborg: Nu jobbar hon mot mobbing!” 6 okt 1979
7) Skövde Nyheter Falköping. Leif Waltersson ”RK-aktion mot mobbning. Humanitet kräver övning”, 6 okt 1979
8) Perattdifferentialen en brobyggande teori C-Uppsats i psykologi framlagd vid Stockholms Universitet 1998 (På uppmaning av handledare användes inte begreppet Livskompassen i titeln)
9) Nenzén, B. (1990) Massage och samtal lindrade nackbesvär. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
10) Peratt B (2011) Succébo sid 162
11) Peratt, B. (1994/95) Vänd minus till plus. Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag. B-studie, Psykologiska Institutionen, (SU)
12) Språngbrädan – Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowen, K. 1997.
13) Peratt, Börje (1998). Individutveckling och teambuilding: en jämförande utvärdering av två fallstudier där Visam-programmet ”Språngbrädan” implementerats. Uppsats för magisterkurs, 1998. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen. Libris 2559541 ISBN 99-3256685-3
14) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5

Bibeln

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT innehållande GAMLA OCH NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER och har i Sverige givits ut i flera utgåvor. Runebergsprojektet redovisar innehållet länk.

Gamla Testamentet kom till på 400-talet f.Kr. då började man samla delar av det bibliska materialet, men vissa bibelord har rötter ända från 1000-talet f.Kr.

De första kristna läste regelbundet ur Gamla testamentet vid sina sammankomster. Eftersom de bekände sig till Jesus blev det naturligt att lägga till berättelser om hans liv och lära. Till en början skedde det i form av ögonvittnesskildringar från någon som kände Jesus under hans livstid.

Men allteftersom församlingarna växte och ögonvittnena dog blev det nödvändigt att skriva ner dessa berättelser. Så tillkom de fyra evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
Vid kyrkomötet i Laodikeia, 363 e.Kr., enades kyrkan om vilka böcker som skulle ingå i Nya testamentet. Kyrkorna var framför allt angelägna om att de dokument som togs med i Nya testamentet verkligen var vittnesskildringar och erfarenheter som förmedlats av apostlarna, de som levt närmast Jesus och varit ögonvittnen till hans verk.

Både Gamla och Nya testamentet betraktades av kyrkan som Guds ord. Hela samlingen av böcker var inspirerad av Gud och var kyrkans auktoritet i fråga om sann tro och kristet liv. [1]

Kritik
Olika bibeltolkningar diskuterar vad som är sant och rimligt eller troligt [2]
Det har visat sig att texter skrivna av kvinnor och berättelsens om kvinnor särskilt Maria i NT anses vara oegentligt och bära spår av manschauvinism. [3]

Referens
1) Svenska Bibelssällskapet Länk
2) 04. Bibeltolkning? Länk
3) Gränsbrytaren utsnitt 2. Revolterade Jesus mot kvinnoförtryck?

Sinnen

Sinne har flera betydelser, här diskuteras förmågan att ta emot intryck och varsebli signaler. Aristoteles som formulerade de antika fem klassiska sinnena syn, hörsel, lukt, smak och fysisk känsel menade till skillnad från Platon att det inte finns någonting som är mer verkligt än det som vi får kunskap om genom våra sinnen. Inte bara Platon utan även Descartes kom att formulera tvivel på sinnens sanningsenliga förmedling av fakta och trots detta kom Aristoteles uppfattning att få en stark akademisk inställning till hur livet uppfattar sin omgivning, interagerar och kommunicerar. Descartes å andra sidan menade att sinnen kan bedra intrycket och det inte är med våra sinnen utan med vårt förnuft vi förnimmer tingen.

Olika livsformer och kroppar har utvecklat olika känsligheter hos fysiska sinnesorgan som ögon, öron, näsa, mun och hud eller särskilda känselspröt.

Tron på att varseblivning och analys av omgivningen kräver nämnda fysiska sinnesorgan och sinnen som följer med dem har visat sig inte bara otillräcklig utan även felaktig.

Beteenden hos encellig organismer visar att det finns en förmåga att avläsa omvärlden och anpassa sig till den utan att dessa mikroorganismer uppvisar förekomsten av vare sig sinnesorgan eller hjärna. Det indikerar en varseblivningsförmåga att avläsa omgivningen utan nämnda etablerade sinnen och därmed förenade neurologiska kognitionsprocesser. [1]

Ett exempel på en sådan encellig mikroorganism är en slemsvamp, som har en förmåga att kommunicera och samverka och överleva och föröka sig genom att klumpa sig samman med andra individer av samma art. Den uppvisar även minneskapacitet. Den är känslig för ljus men saknar ögon och hypotetiskt kan det röra sig om att den kan ”varsebli” lukt, smak och fysisk känsel. Vetenskapen har ännu ingen förklaring till detta.

”Kroppsliga sinnen”
Mikroorganismers beteende indikerar kroppsliga sinnen innan huvud och hjärna har kommit till.
Börje Peratt har föreslagit ”EKO”-sinnen som skulle hypotetiskt finnas i kroppen även hos mikroorganismer och representerar Emotion, Kommunikation och Orientering. Detta skulle kunna ge en förklaring till exempelvis slemsvampens förmåga att samarbeta för att söka och finna föda.

Från kroppen ”oberoende sinnen”

När det rör att antagandet om att kunna fånga upp signaler som omöjligt kan göras av fysiska sinnen så finns en möjlig förklaring som kallas översinnlighet, transpersonell upplevelse, paranormalt fenomen eller oberoende sinnen och ett från den fysiska kroppen ”oberoende medvetande”.

Möjligheten av att kunna varsebli sådana signaler antas hos människor vara mer tillgängliga hos vissa högsensitiva och det har angetts olika förklaringar till det. Arv, några är födda med det, andra kan ha fått förmågan i samband med en nära döden upplevelse, några har ”utvecklat” dessa sinnen efter sjukdom eller svåra olyckor eller fysiska överbelastningar som att föda barn.

Källor

1) R. Damasio. Self Comes to Mind: Constructing the Conscious Brain, Pantheon, 2010. ISBN 978-1-5012-4695-1

 

Medialitet

Medialitet innebär att varsebli bilder, signaler och budskap på mental och emotionell nivå utan att [kända] fysiska sinnen (ögonens syn, öronens hörsel, tungans smak, näsans lukt, hudens känslighet) är inkopplade och refererar därför till extrasensorisk perception, det vill säga översinnlig varseblivning som också beskrivs under parapsykologi. Den mediala antas således kunna se, höra, känna smak och lukt och fysisk känsel utan att dessa fysiska sinnen via ögon, öron, tunga, näsa eller hud är inblandade.

Fenomen som kan hänga samman med medialitet beskrivs också som transpersonella upplevelser och studeras inom transpersonell psykologi.

På engelska kallas en medial person som verkar som medium också för psychic. Flera vetenskapliga studier inom hjärnforskning (neuroscience) har utförts på medier. [1][2][3][4][5]

Bland olika förklaringar till dessa ”översinnliga” förmågor finns ärftlighet och således att man fötts med dem. Andra säger sig ha fått tillgång till sin medialitet i samband med stor anspänning som vid svår sjukdom eller olycka. Kay Fahlstrom arbetar som psykiskt medium och hypnoterapeut och upptäckte att hon fick denna förmåga efter en nära döden upplevelse (NDU). ”Efter att ha överlevt oavsiktlig kolmonoxidförgiftning, blev Kay återfödd som ett medium. Tokiga saker började hända. Hon började få besök från människor som gått över till andra sidan.” [6][7]

Inom det engelska förbundet för psykologi har det inrättats en sektion som erkänner fenomenet och som bedriver forskning på Transpersonell psykologi som en akademisk disciplin som omfattar studier på ett ”oberoende medvetande”.
Boken 12 Sinnen av Börje Peratt innehåller personliga upplevelser från (2000-2012) dokumenterade och bekräftade med faktiska internationellt kända händelser. Några nutida exempel (2017-2019) har återberättats på projektsidan Om Medvetandets uppkomst. [8]

Kritik

”Den medeltida inkvisitionens uppståndelse som sekulär variant i modern tid!”
Fenomenet är omgivet av mystik och skepticism och kända medier har blivit utsatta för grovt förtal och förföljelser.
Alla kategorier av människor och yrkesarbetare har sina karaktärsegenskaper, begåvningar och tillkortakommanden. Det finns inom de flesta yrkeskategorier ärliga och fuskare så också bland medier. Men få är så utsatta som inom denna grupp eftersom det finns en internationell organisation CSI (Csicop) som samlar människor som inte tror (nyateister, antihumanister) och som har tagit till uppgift att just ”avslöja” och förfölja alla som utger sig för att ha en tro eller vara mediala. [9]

”Mobbing, förföljelser och terror av oliktänkande och mot människor med ovanliga förmågor och talanger har alltid förekommit men idag är den organiserad och har fått en ateistisk, sekulär, akademisk mask.” [10]

Källor
1) Study Finds the Unexpected in the Brains of Spirit Mediums, Psychology today Länk
2) CIA files: Uri Geller has real powers – Ynetnews Länk
3) Do Psychic Phenomena Exist? Länk
4) So Are Psychics Real or What? Länk
5) SCIENTISTS STUDY PSYCHIC EVIDENCE Länk
6) Ranking San Francisco’s Top Psychics Link
7) Three cases of near death experience: Is it physiology, physics or philosophy? US National Library of Medicine
National Institutes of Health NCBI Link
8) https://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/2019/02/15/en-medial-afton-i-februari-2019/
9) Nyateismen diskvalificerar sig själv, Claphaminsititutet Länk
10) Vår tids inkvisition Länk

Republik

Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket eller påstår sig göra det.

Moderna republiker grundar sig på idén att suveränitet vilar hos folket, men vem som ingår och undantas från kategorin av folket har varierat över historien. Eftersom medborgare inte styr staten själva men genom representanter kan republikerna särskiljas från direkt demokrati, även om moderna representativa demokratier kan vara republiker.

Termen republik kan också tillämpas på någon form av regering där statschefen inte är en ärftlig monark.

Historik

Före 1700-talet användes termen för vilken stat som helst, med undantag för tyranniska regimer. Härledd från det latinska uttrycket res publica (”den offentliga saken”) kan republik omfatta inte bara demokratiska stater utan också oligarkier, aristokratier och monarkier. ”Tyrannier uteslutes emellertid från denna definition, eftersom deras syfte inte är det gemensamma goda utan den privata nyttan hos en individ.”

Under 17 och 18 århundradena framträdde republikens mening utifrån det växande motståndet mot absolutistiska regimer och deras nepotistiska dynastier. Efter en serie revolutioner, från åttioårskriget (1568-1648) till den amerikanska revolutionen (1775-83) och den Franska revolutionen (1787-89)  kom termen republik att betyda en form av regering där ledaren periodiskt utses under en konstitution i motsats till ärftliga monarkier.

Trots dess demokratiska implikationer hävdades termen under 1900-talet av stater vars ledarskap i praktiken var despoter och innehade mer makt än de flesta traditionella monarker, inklusive militära diktaturer som Republiken Chile under Augusto Pinochet och totalitära regimer som Demokratiska Folkrepubliken Korea.

En republik har därför historisk inte garanterat mer eller bättre demokrati än något annat styrelseskick.

Referenser

https://www.britannica.com/topic/republic-government