Saida, siaren

Siaren Saida Andersson från Älvsbyn i Norrbotten (1923-1998) visade sin förmåga att fjärrskåda och spå vid flera dokumenterade tillfällen. I början av 1990-talet testades en rad synska personer i norsk TV. Saida hade rätt flest gånger, drygt 80 procent. Hon belönades 1988 med guldmedalj av Svenska Jägarförbundet som tack för att hon hjälpt jägare att hitta bortsprungna hundar. Polisen i Boden tappade viktiga nycklar 1996 och frågade till slut Saida om hon kunde hjälpa. Saida angav en speciell bil på en särskild plats, där de också hittades. Saida har också fått rätt när det gäller större framtida händelser, som jordbävningen i San Fransisco 1989 och ”Ny Demokratis” intåg i riksdagen. [1]

Referens

1) Mellvig, Jeanette (1992) ”Saida – mitt liv” Richters 1992 ISBN: 9177072715

Annonser

Dissociation

Dissociation betyder i psykologiska sammanhang avskiljande mellan psyke, kropp och upplevelse. Det innebär att medvetandet håller upplevelser och handlingar skilda från kroppen. Tillståndet kan ge den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende.

Traumatisk stress är en vanlig orsak till dissociation. Vid en psykiskt överbelastande situation, som kan orsakas av fysiskt övergrepp, kan människan blockera sin upplevelse, så att hon känner sig stå ”utanför sig själv”. Detta kan bidra till att man intellektuellt inte kan förstå situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation kan ses som medvetandets sätt att ställa sig utanför svåra upplevelser. Det kan leda till att personen inte minns händelser eller känslor de väckte vilket kan minska ångesten av dem.

Dissociation kan orsakas av svåra uppväxtförhållanden med övergrepp, naturkatastrofer, mord eller familjekriser med otrohet. Samsjuklighet med andra psykiska störningar, särskilt PTSD men även depression, ångest och missbruk är vanligt.

Källor:

Trauma, dissociation och DID

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU)

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU) eller Out-of-body experience (OBE) är en transpersonell upplevelse där en person verkar uppfatta världen från en plats utanför sin fysiska kropp. UKU kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [1]

Termen ”out-of-body-experience” myntades 1943 av GNM Tyrrell i boken Apparitions [2] och antogs av forskare som Celia Green [3] och Robert Monroe [4] som ett alternativ till trosetiketter som ”astralprojektion” eller ”själsresa”. UKU kan från mängden dokumenterade händelser induceras av fysiskt trauma, nära döden-upplevelse (NDU), under meditation och fullständigt lugn, sömn och elektrisk stimulering av hjärnan [5]. Det kan också medvetet induceras av vissa såsom Nanci Trivellato beskrivit i sin forskning.[6] En av tio personer har redovisat UKU en gång, eller mer vanligt, flera gånger i sitt liv. [7][8]

Inom naturvetenskapen kan UKU förklaras som en dissociativ upplevelse där man inte erkänner UKU och det faktum att människor med UKU kan med unik fakta beskriva miljö och avvikande faktorer på den plats man besökt i en UKU.

Dr Kenneth Ring publicerade en vetenskaplig artikel 1993 [9] om personer med nära döden-upplevelser av en typ som kan ge stöd för oberoende medvetande. ”Utanför kroppen-upplevelser” (UKU) är ett indicium. Man observerar händelser som äger rum långt borta från den egna kroppen, ibland 100 tals mil – och redogör detaljerat för vad som händer på en möjlig avlägsen plats. Dessa dokumenterade iakttagelser kan senare verifieras av tredje part. Fenomenet kallas numer ”Trovärdig perception” och ”det är för tillfället omöjligt att förklara med modern medicinsk vetenskap”. [10][11]

Fenomenet kan jämföras med andra transpersonella ”förmågor” såsom remote viewing (klarsyn, clair voyance) och telepati.

Under sömn/vid insomnande

I många fall beskriver personer att de har haft en UKU då de ligger på gränsen till sömn, eller insomnande strax före upplevelsen. En stor andel av dessa fall avser situationer där sömnen inte var särskilt djup. Några rapporterar ett föregående lucid-drömtillstånd. [12]

Nära döden upplevelse

En annan form av spontan UKU kan ske under en nära döden-upplevelse (NDU). Patienter har rapporterat UKU vid hjärtinfarkt och vid större operationer och vid drunkningsögonblick.

Extrem fysisk ansträngning

Extrem fysisk ansträngning som höghöjdsklättring och maratonlöpning har rapporterats ge UKU.[13]

Mental induktion

Att somna fysiskt utan att förlora medvetenheten om nuet. ”Medvetandets vakenhet, kroppen sover” är allmänt känd som en orsak till UKU, frivilligt och ofrivilligt. [14] Thomas Edison använde detta tillstånd för att ta itu med problem medan han arbetade med sina uppfinningar. Han sades vila en silver dollar på huvudet medan han satt med en metallhink i en stol. När han drev bort från medvetenhet skulle myntet således falla ned i hinken och återställa hans vakenhet. [15] UKU-pionjären Sylvan Muldoon använde helt enkelt en underarm hållen vinkelrätt i sängen som ”det fallande föremålet”. [16] Salvador Dalí sägs ha använt en liknande metod för att få de märkliga visioner som inspirerade till hans målningar. Dalí börjar utveckla sin ”paranoykritiska metod”, som gör det möjligt att se och kombinera en bild med de underligaste idéerna. Verkligheten och sömnen går hand i hand i hans målningar. Det är känt att avsiktlig kontroll mellan det vakna och sovande tillståndet möjliggör spontana transepisoder. [17][18][19] Genom att sjunka djupare och djupare in i avslappning möter man så småningom en ”glidande” verklighetskänsla om sinnet fortfarande är uppmärksamt. Denna glidning rapporteras av dem som praktiserar den som att känna sig som att glidande lämna den fysiska kroppen. Djupt trance, meditation och visualisering är metodens ingredienser. Typerna av visualiseringar varierar; några vanliga analogier är att klättra på ett rep för att ”dra ut” sin kropp, flyta ur sin kropp, bli skjuten ur en kanon och andra liknande tillvägagångssätt. Denna teknik anses vara svår att använda för personer som inte kan slappna av. Ett exempel på en sådan teknik är den populära Golden Dawn ”Light of Light” -tekniken. [20]

Mekanisk induktion

Hjärnvågs-synkronisering via audio/visuell stimulering. Binaural takt kan användas för att inducera specifika hjärnvågfrekvenser, [21] särskilt de som dominerar i olika sinnen vid tillstånd av vakenhet eller kroppssömn. Binaural induktion med en ”kroppspåverkande” 4 Hertz hjärnvågfrekvens observerades som effektiv av Monroe Institute, [22] och vissa författare anser att binaural takt är signifikant stödjande för UKU-initiering när de används tillsammans med andra tekniker. [23][24] En annan teknik använder sinusformade vågpulser för att uppnå liknande resultat. Naturfolkens användande av trumma vid religiösa ceremonier antas också ge en ökad mottaglighet för ”andra världar”. [25]

Empiri: Samlade data från UKU

Läkaren Kurt Goldstein fann då han opererade hjärnskadade soldater att när han kom åt speciella områden i hjärnbarken kunde patienten uppleva att denne gick ”Ut ur kroppen” och kunde få kontakt med ”kontakt med andra sidan”. [26] ”Jag möter mina döda släktingar. Jag ser Gud!”. Goldsteins medicinska upptäckter kom att radikalt påverka hans uppfattning om människans psyke, vilket förde honom till ett samarbete med Maslow och utvecklingen av humanistisk och transpersonell psykologi.
Melvin Morse stöder Goldsteins uppfattning att det finns ett anatomiskt centrum i hjärnan för Nära döden-Upplevelse (NDU) och UKU. Morse har nedtecknat barns Nära döden-upplevelse där de beskriver kontakter med ljus och ande varelser (1991). [27] Morse drar av detta inte slutsatsen att det finns någon kosmisk Gud, endast att Gud finns som företeelse i människans hjärna. Så här skriver Göran Grip i sitt förord till Morses bok: ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne.
Professor Pirn Van Lommel och ett team med holländska läkare utförde en omfattande studie på 344 patienter från tio sjukhus (Lancet, 2001). [28] Samtliga hade återupplivats efter hjärtstillestånd. 62 patienter (18 %) redovisade någon slags Nära döden-upplevelse. 15 hade haft en Ut ur kroppen-upplevelse och 31 hade mött döda släktingar. Lommel frågar:
-”Hur kan ett klart medvetande utanför ens kropp upplevas i det ögonblick då hjärnan inte längre fungerar, under en period av klinisk död, då EEG-kurvan är rak?”
Till och med blinda människor kunde enligt denna studie exakt beskriva miljöer, personer och sjukhusverktyg från det att hjärtat stannat tills de återupplivades.

Kritik

UKU påstås kunna induceras av hallucinogener (i synnerhet dissociativa medel). Detta har dock ifrågasatts av forskare från alla håll. Man menar att det då handlar om hallucinationer. En rad forskare har angripit fenomenet utifrån att det rör sig om hjärnskada eller psykisk sjukdom. Ingen av dem har förklarat hur det kommer sig att människor kunnat i detalj rapportera om faktiska objekt, företeelser och personers handlingar på platser där rapportörerna av UKU omöjligt kan ha varit eller ens känt till platsen. Bland kritiker hävdas att det inte förekommer vetenskapligt insamlade data eller någon vetenskaplig teori för fenomenet som kan prövas. Detta är dock inte sant. I själva verket är insamlade data av den storleken att fenomenet för länge sedan är att betrakta som validerat enligt naturvetenskapliga krav.

Empiri och data

Göran Grip skriver i sitt förord till Morses bok: [27] ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne. Grips iakttagelse och beskrivning stämmer med min hypotes om ett oberoende sinne. Andra forskare menar att en sårad och hotad kropp möjligen också är mer benägen att utsätta medvetandet för transpersonella upplevelser. Här blir psykolog Kersti Wistrands forskning intressant. Hon har intervjuat kvinnor som föder och intresserat sig för att beskriva deras transpersonella upplevelser. [29]

Teoribildning

Det oberoende medvetandet kan förklaras som själens medvetande men det finns också andra begrepp såsom mindbody och astralkropp. Dessa begrepp kan vara omskrivningar för att komma ifrån den religiösa belastningen av själ. Men själ behöver inte ses som ett religiöst attribut. Det kan enklast förklaras som livets ande och samtidigt oberoende livet eftersom själen är vaken även hos en fysiskt utslagen människa.

Under 1999 presenterade forskarutövare Wagner Alegretti och Nanci Trivellato vid första internationella forumet för medvetenhetsforskning i Barcelona preliminära undersökningar av en online-undersökning om erfarenheter utanför kroppen som svarats av internetanvändare som är intresserade av ämnet, således inte ett prov som är representativt för den allmänna befolkningen. [30]

1 007 (85%) av de första 1 185 respondenterna rapporterade att de hade haft en UKU. 37% hävdade ha haft mellan två och tio UKU. 5,5% hävdade mer än 100 sådana erfarenheter. 45% av dem som rapporterade en UKU sa att de framgångsrikt inducerade minst en UKU med hjälp av en specifik teknik. 62% av deltagarna som hävdar att de haft en UKU rapporterade också att de hade haft en icke-fysisk flygning. 40% rapporterade att de upplevde fenomenet att se sin egen fysiska kropp medan den befann sig utanför kroppen och 38% hävdade att de hade upplevt att de gått genom fysiska föremål som väggar. De vanligast rapporterade förnimmelser som upplevdes i samband med UKU var en känsla av fallande, flytande, sjunkande, domningar, ljudsensationer, stickningar, klarseende  och lugn.

Referenser

1) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Llewellyn Publications, Minnesota USA.
2) G. N. M. Tyrrell, Apparitions, Gerald Duckworth and Co. Ltd, London, 1943, pp. 149. ISBN 978-1169831537
3) C.E. Green, Out-of-the-body Experiences, Hamish Hamilton, London, 1968. ISBN 978-0345248435
4) Aspell, Jane; Blanke, Olaf. (2009). Understanding the out-of-body experience from a neuroscientific perspective in Psychological Scientific Perspectives on Out of Body and Near Death Experiences Psychology Research Progress. New York: Nova Science Publishers. ISBN 978-1607417057
5) Brent, S. B. ( 1979). Deliberately induced, premortem, out-of-body experiences: An experimental and theoretical approach.
6) Wistrand K. (2019) ”Hur UKU förändrade mitt liv”, Ted talk, Nanci Trivellatos föreläsning om ut-ur-kroppenupplevelser, Humanism & Kunskap, Länk
7) Blackmore, Susan (1984). ”A Postal Survey of OBEs and Other Experiences”.
”(Aug. 24, 2007) First Out-of-body Experience Induced In Laboratory Setting”. ScienceDaily. 2007-08-24. Retrieved 2011-10-06.
8) Gabbard, G. O., & Twemlow, A. W. (1984). With the eyes of the mind: An empirical analysis of out-of-body states. New York: Praeger Scientific. ISBN 978-0030689260
9). K Ring & M Lawrence (1993) Further Evidence for Veridical Perception During Near-Death Experiences. Journal of Near-Death Studies.
10). Veridical perception. Further Analysis of the Veridical Element of Pam Reynolds’
11) B. Peratt, Tolv Sinnen, första upplaga 2012 andra uppl 2015 sid 289
12) ”SOBEs”. Oberf.org.
13) Metzinger (citing Alvarado), 2005 ”Out-of-Body Experiences as the Origin of the Concept of a ‘Soul'”, Mind & Matter 3(1), p. 65.
14) Focus 10: Mind Awake/Body Asleep. Frederick Aardema (2012).
15) Pre-Grams of Tomorrow dreams as pathway to a New World Perspective: Forrer, Kurt
16) Hereward Carrington, Sylvan Muldoon. (1981). The Projection Of The Astral Body. Weiser Books. ISBN 978-0-87728-069-9
17) ”Journeys out of the Body”, 1972, Robert Monroe, p. 207-210, ISBN 0-285-62753-8
18) ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, 2009, Robert Bruce, p. 208-9, ISBN 978-1-57174-616-0
19) The Vigil Method Frederick Aardema (2012).
20) ”The Art and Practice of Astral Projection”, 1974, Ophiel, ISBN 978-0-87728-246-4
21) The Effects of Hemi-Sync on Electrocortical Activity, Sadigh and Kozicky (1993); Using the Whole Brain, (pp 217-226). Norfolk, VA: Hampton Roads.
22) Campbell, Thomas, 2007, ”My Big TOE”, p75,79. ISBN 978-0-9725094-6-6
23) Buhlman, William, 2001, ”The Secret of the Soul”, p198. ISBN 978-0-06-251671-8
24) Bruce, Robert, 2009, ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, p164. ISBN 978-1-57174-616-0
25) Haven, Janine. (2006). At a Glance’ Religious and Spiritual Competency for Psychotherapists. AuthorHouse. ISBN 978-1425906849
26) Goldstein, K. (1934/1995) The organism: A holistic approach to biology
derived from pathological data in man. New York: Zone Books.
27) Morse, M. (1991) Närmare ljuset. Natur & Kultur.
28) Pirn van Lommel Near-death experience in survivors of cardiac arrest: a prospective study in the Netherlands, Volume 358, ISSUE 9298, P2039-2045, December 15, 2001
29) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Kersti Wistrand, Jan Pilotti, Natur och Kultur, 1982.
30) preliminary findings”. Out-of-body-experience.org. Archived from the original on 2008-09-25.

Sekt

Sekt i sin etymologiska betydelse kan härledas ur det latinska ordet ”sequi” som betyder ”följa någon”. I perfekt particip blir det ”secta” som betyder rättesnöre; princip; parti; filosofisk skola; ideologi;

Sociologisk forskning på fenomenet har bedrivits sedan 1900-talets början och Max Weber gjorde i sin undersökning skillnad mellan två typer av organisationer. Den ena kallade han ”kyrktypen” och med det avsåg han en organisation vars medlemmar rekryterades genom tradition eller genom familjeband. Den andra kallade han ”sekttypen”. En sådan organisations medlemmar måste kvalificera sig för att få tillhöra gruppen, t.ex. genom att leva som gruppens medlemmar och samtycka till gruppens lära. Weber betonade kriterier som asketism, andlig renhet, hängivenhet till den ”rätta” läran och riten, och kravet på trofasthet mot den högsta, ofta en person som tilldelas kontakt med gud. Detta kräver total underkastelse och ett tvångsmässigt kontrollerat religiöst utövande.
I ”Die Soziallehren der christlichen Kirchen und Gruppen” (1912) beskrev Ernst Troeltsch att kyrktypen kunde ha ett öppet och okomplicerat förhållande till samhället medan sekttypen blev sluten och tog avstånd från samhället. [1]

Ordet sekt har fått en negativ klang, vilket gjort att en del forskare, undviker ordet och betecknar fenomenet med andra termer såsom kult.

Det som avses med ”sekt” kan definieras på olika sätt. Roy Wallis har föreslagit en religionssociologisk definition i sju punkter: [2]

1. Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
2. Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
3. Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
5. Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
6. Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
7. En sekt försöker dominera och styra individen, kräver totalt engagemang och är totalitär och auktoritär.

Sekter har funnits sedan århundraden men i och med västvärlden sekularisering har det även uppkommit ideologiska sekter, med motsvarande struktur som de religiösa men med exempelvis en politisk eller alternativ lära.

Gordon Melton och Robert Moore har försökt att gruppera de sekteristiska organisationerna efter gemensamma drag och föreslagit åtta familjer: Den metafysiska familjen, den psykisk-spiritualistiska familjen, den gamla vishetens familj, den magiska familjen, Mormonerna, den österländska familjen, den främre-orientaliska familjen och kommunitetsfamiljen. Meltons gruppering är utifrån det amerikanska samhället. En anpassning till svenska förhållanden finns i boken Nya religioner. [3] En annan klassificering är Bryan Wilsons. Han delar in sekterna i: omvändelsesekter, den introverta sekten, den manipulativa sekten, den thaumaturgiska sekten, den reformistiska sekten och den utopiska sekten. [4] Gränserna kan vara flytande, vilket gör att klassificeringen blir för vid eller för snäv. En mindre detaljerad gruppindelning har gjorts av Roy Wallis utifrån sektens attityd gentemot samhället. Han delar in sekterna i: världsbejakande, världsförnekande och världsanpassade. [2] Det dyker också upp nya rörelser av denna typ.

Exempel på sekter

Extern länk

Hare Krishna
Hare Krishna har beskrivits som sekt vilket kan stämma på en liten grupp i USA men inte på alla. Det kan ses som vilket religiöst samfund som helst ”även om anhängarna fortfarande isolerar sig till en viss del så är de mer öppna mot omvärlden än förut. Isoleringen ligger i religionens (Gaudiya vaishnavism) natur, att helst umgås med likasinnade.”

Det finns andra organisationer som är Hare Krishna också och har ingen koppling till Iskcon. Som ni förstår är inte Hare Krishna något som skapades på 60-talet i och med Prabhupadas mission. Den är betydligt äldre än så och kan iaf spåras tillbaka till 1500-talet och Chaitanya Mahaprabhu. Det är alltså en hinduisk religion, en del av vaishnavismen. I den gamla tolkningen av ordet är sekt korrekt. Dvs utbrytargrupp ur en större religion.

Referenser

1) Gustafsson, Göran (2000), Tro, samfund och samhälle, ISBN 91-7195-400-7, sid 28 – 29
2) Wallis, Roy, The elementary forms of the new religious life, (1984) ISBN 0-7100-9890-1
3) Nya religioner, Partridge Christopher (huvudred),svensk redaktion: Per Beskow, Lars Johansson (2005),ISBN 91-7195-648-4
4) Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden, Selin (1998), ISBN 91-7055-193-6, sid 42-45

Externa länkar

Föreningen Rådgivning Om Sekter (ROS)

Självförverkligande

Självförverkligande (eng: self-realization, self-development, self-fulfilment, USA-stavning: self-fulfillment) innebär i allmän betydelse att utvecklas som person och uppnå de resultat som man drömmer om och strävar efter.

Inom behaviorismen används termen self-development och den lägger inte in något ”förverkligande” utan endast förändring som ger allt bättre förmåga att hantera situationer som man dagligen möter.

Jung använder begreppet individuation. men det avser inte enskilda mål utan människans väg till harmoni och lycka.

Inom ramen för en humanistisk psykologi skulle man kunna säga att varje dag möjliggör självförverkligande i någon mån.

Termen självaktualisering används ibland även på svenska som liktydig med självförverkligande, ofta med anspelning på den humanistiska teorin om att man har inneboende anlag att förverkliga olika inre mänskliga drag.

Maslow, hävdade att det är kanske endast fem procent som har själsstyrkan och förmågan till ett självförverkligande av egen kraft. Många förväxlar materiell rikedom och yrkeskarriär med självförverkligande. Falskt medvetande innebär att människor gör sig felaktiga föreställningar om varandra på grund av skillnader i status och makt (Adler, Marx).
Det är, enligt Jung, ett fåtal individer som tar initiativ till radikal förändring där så behövs. Utvecklingen mot ett självförverkligande hindras eller försvåras av den egna medvetandenivåns begränsningar. Personlig utveckling förutsätter ett självständigt intellekt som ger insikter, ett fritt tänkande som vågar dra slutsatser och en ansvarstagande karaktär som har moralen att genomföra och emotioner som motiverar att förverkliga de förändringar som insikterna presenterat. Faran i detta är naturligtvis att man går mot strömmen och blir bespottad och förlöjligad av dem som känner sig hotade eller inte förstår. Det som kan hindra individen från att utveckla sin självförverkligande potential är således allt som strävar åt att kontrollera och tvinga in människan i vad hon inte är.” [1]

”Att skapa sig själv är att formulera sig i en så inspirerande idé att alla inre krafter samverkar till visionens utveckling och förverkligande.
En eklektisk psykologi betyder att man tar element från olika teorier och låter dem bilda en helhet som öppnar dörrarna till nya insikter och slutsatser. De fyra stora psykologiska skolorna har olika perspektiv som porträtterar människans psyke och beteenden på olika sätt. Olika frågor ger naturligtvis olika slags svar. Är människan offer för uppväxtens påverkan och är då Freuds psykoanalys en väg till att förstå sig själv? Eller bär hon på en drift att förverkliga sig och nå Individuation enligt Jung?
Är livet som behaviorismen påstår en själlös jakt på belöningar och en process av stimuli och respons? Något som reklamen utnyttjar genom att inpränta varumärken och locka konsumenter. Styrs människan enligt kognitivismens teori av en utvecklingskurva där sökande efter kunskap pejlar in möjliga vägar till insikt? Inspireras människan enligt humanismens filosofi att utmana och pröva sina talanger där lyckan och ansvaret ligger i våra egna händer? Inom psykologin söks förklaringar till beteendet i barndomens upplevelser, i intelligensen eller i unika förmågor. Ju mer naturvetenskaplig attityd desto mer uppdelade förklaringar. Kurt Goldstein som myntade ”self-actualization” (självförverkligande), menar att människan är odelbar och kan endast förstås utifrån ett helhetstänkande där man också tar hänsyn till den omgivande miljön. Då är alla sidor olika delar av helheten och måste förstås utifrån hur de samspelar. Det ena kan inte utesluta det andra.”   [2]

Källor
1) Peratt, Börje (2011) Succébo – Fröet till framgång, sid 160 f
2) Succébo 2011 sid. 97

Trägudars Land – filmprojekt

Trägudars Land är en romantrilogi av författaren Jan Fridegård.

Producent Börje Peratt har tillägnat sig alla rättigheter och driver ett filmprojekt internationellt med titeln Land of Wooden Gods (LoWG) Länk. Sedan 2002 är det bolagiserat i Draupner Film.

Jan Fridegård – Ordkonstnären (SVT 2002) är en dokumentär av Börje Peratt som ingår i filmprojektet.

Postern är från inspelningen 1999 av ”Barnet från havet”.  ”Child from the SeaYoutube.

2017 spelades en andra pilot in som släpptes i januari 2018. Länk Trailer.

Peratts långfilmsmanus är översatt till engelska av Karen Lundgren under titel ”Land of Wooden Gods” kring 2010. Manuset är dock sedan dess omskrivet och reviderat och 2019 skickat till ett antal pilot och manuskriptfestivaler där det har har rönt positivt gensvar och blivit prisbelönad. Se Länk Filmens Projektsida

Börje Peratt på IMDb

 

Transpersonell psykologi

Transpersonell psykologi antas ha myntats av en av Freuds elever Roberto Assagioli. [1] Men även Carl Gustav Jung [2] utforskade det andliga och bidrog med begreppet kollektivt omedvetande. Dessa båda fick betydelse för utvecklingen av en psykologi som kom att avvika från dåtidens två framträdande akademiska skolor; behaviorism och Freuds psykoanalys, vars inriktningar grundades i naturvetenskapligt synsätt och inte accepterade paranormala fenomen.

I  diskussioner, oftast brevledes,  mellan Assagioli, Freud och Jung utkristalliserades efterhand skillnader som ledde till att både Assagioli och Jung bröt med Freud. Enligt Assagioli står Jungs analytisk psykologi nära Assagiolis psykosyntes. [3]

Idéer för en humanistisk psykologi och embryo till transpersonell psykologi initierades då Jung 1929 formulerade begreppet ”die überpersonliche” (bortanför eller högre än det personliga). Freud avfärdade detta. Både Assagioli och Jung ansåg att den andliga nivån hade stor betydelse för mänsklig existens. [3] Assagiolis modell över medvetandets struktur som tillstår förekomsten av transpersonella upplevelser kan i denna kontext ses som ett första steg mot en transpersonell psykologi. [4]

Assagioli delade med Jung insikten om att psykiska symtom kan utlösas av andliga dynamik. Sådana medvetandefenomen kan upplevas som förvirrande och skrämmande. Begreppet ”spiritual emergency” (själslig nödsituation) myntades av Christina och Stanislav Grof. Med rätt bemötande och insikt kan sådana upplevelser innebära ett genombrott mot en mer expanderad världsbild. [3,4]

Den transpersonella psykologin grundades officiellt 1969 i Kalifornien i och med  att Abraham Maslow, Stanislav Grof [5] och Christina Grof [6] och Anthony Sutich 1969 gav ut första numret av ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP). [7]

Termen skulle kunna översättas till medvetandeutvidgande psykologi och rör förändrade medvetandetillstånd. JTP beskriver transpersonell psykologi som ”studiet av mänsklighetens högsta potential, och erkännandet, förståelsen och insikten av förenande, andliga och transcendenta medvetandetillstånd”

Akademiska skolor förknippade med transpersonell perspektiv inkluderar humanistisk psykologi, trans, antropologi och nära döden-studier (NDU). Sammansmältningen av de gränsöverskridande åskådningarna fick därmed en passande förstavelse: trans- (tvärs-, över-, utanför, genom) och har även en dubbelbetydelse som står för översinnliga upplevelser.

De som återvänt från en Nära döden-upplevelse (NDU) vittnar om att med stängda ögon kan vi ändå se, med ett annat sinne, oberoende den fysiska kroppens sinnen. Det skulle förklara möjligheten av transpersonella upplevelser och slutsatsen blir att det biologiska livets fysiska sinnen begränsar medvetandet. Oberoende sinnen ligger på en annan nivå oftast svåråtkomlig för det biologiska livet. Jag föreslår en ny kategorisering av sinnen och riktar blicken mot en forskning som vill pröva denna protovetenskapliga teoribildning. (Börje Peratt, Tolv Sinnen, 2012) [8]

Transpersonell psykologi fokuserar på sinnet, utvidgat medvetandetillstånd och mänsklig potential. Ett sådant är utanför kroppen-upplevelse (UKU) som kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [9]

Psykologen Kersti Wistrand har forskat i förändrade medvetandetillstånd vid graviditet och förlossning (Psykologiska institutionen Stockholms universitet, 1990). 13 kvinnor som haft komplicerade förlossningar intervjuades. Det rörde sig ibland om Ut ur kroppen-upplevelser (UKU), och även om episoder där kvinnorna upplevde tunneln och ljuset (möjligen NDU). De kunde känna att de fick ta del av all kunskap som fanns och förstod livets mening. Hon menar att transpersonell psykologi är en riktning som integrerar andliga och transcendenta aspekter av det mänskliga medvetandet. [10][11]

Filosofen Ken Wilber [12] ville sammanföra den västerländska psykologin med den tusenåriga kunskapen i de österländska andliga traditionerna.
Han studerade William James verk och såg honom som en av föregångarna inom forskningen om andliga upplevelser ur ett transpersonellt psykologiskt perspektiv. Wilber skriver i No Boundary [12]:

-”William James, en av Amerikas främsta psykologer, betonade gång på gång att vårt normala, vakna medvetandetillstånd endast är en sorts medvetenhet, medan det runtom och avskilt från denna av den tunnaste hinna ligger potentiella former av medvetenhet som är helt och hållet annorlunda.
Det är som om vårt vardagliga medvetande inte är annat än en obetydlig ö, omgärdad av en oändlig ocean av ett annat, häpnadsväckande och icke kartlagt medvetande, vars vågor oupphörligt slår mot vårt normala medvetandes bankar. Och fullständigt spontant kan de bryta igenom och överskölja vår ö av medvetenhet med vetskap om ett väldigt, till stor del outforskat men påtagligt verkligt land av ett nytt och annorlunda medvetande, en medvetenhet av ett nytt slag.”

Roberto Assagioli menade att människan förutom ett omedvetet även har ett övermedvetet plan, för högre, andliga egenskaper. Han drog slutsatsen att människan förutom det personliga självet och jaget även har ett andligt själv, som befinner sig på en djupare eller högre nivå. I boken Transpersonal Development (1991) finner vi en ambition att bryta sig loss från begränsande vetenskapliga föreställningar som han ansåg låg i Freuds teoribildning. [4]

Rollo May tyckte inte om denna utveckling inom Humanistisk psykologi. [13] Han menade att den uteslöt frågor som rör ondska och andra psykologiska problem från agendan. [14] Men May fick mothugg av Assagioli. ”Psykologi är läran om själen och själen är i grunden god!” Rollo May svarade: ”Om vi erkänner vår depression öppet och fritt, får de andra omkring oss en upplevelse av frihet istället för att delta i depressionen.” [15] Det gick att urskilja två läger. Det ena var inriktat på att avhjälpa sjukdomstillstånd, det andra fokuserade på det friska och starka.

Forskning rörande transpersonell psykologi och sensorisk perception är fortfarande 2015 begränsad och reducerad på vetenskapliga institutioner. Sverige har endast två professurer på området. Trots att det finns överväldigande bevis för behovet av ett forskningsområde som kan ge nya insikter om mänskligheten och livets förmågor.

Medan parapsykologin lutar mer åt den traditionella vetenskapliga epistemologin (laboratorieexperiment, statistik, forskning på kognitiva tillstånd), tenderar transpersonell psykologi att vara mer närbesläktad med humaniora och hermeneutiska discipliner (humanism, existentialism, fenomenologi, antropologi), även om den också inkluderat moment från experimentell och statistisk forskning.

Transpersonell psykologi är en akademisk disciplin, inte en religiös eller andlig rörelse och många av områdets ledande författare, bland andra Sovatsky [16] har pekat på problematiska aspekter av New age-hermeneutik.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) var en svensk vetenskapsman såväl inom naturvetenskap som humanistisk vetenskap, med inriktning på transpersonell psykologi (även om det begreppet inte fanns då). Han var också filosof, bibeltolkare, teosof och teolog. Swedenborg betraktas som ett universalgeni och hans innovationer och politiska aktiviteter har imponerat på omvärlden, men hans andliga själsresor och samtal med änglar har ifrågasatts och diskuterats av bland annat Immanuel Kant (1724-1804). Samtidigt har Swedenborg uppvisat bevittnade exempel på prekognition och remote viewing som kritikerna inte kunnat förklara.

British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till American Psychological Association (APA) grundade en Transpersonell psykologi-sektion 1996. [17]

Källor

1) Assagioli, R. (1965) ”Psykosyntes : grundläggande principer och tekniker”. Mareld Böcker | Utg. 2006
Psychosynthesis: A Collection of Basic Writings by Roberto Assagioli ISBN 0-9678570-0-7 (English)
2) Jung, C.G. (1968) The Archetypes and the Collective Unconscious, Routledge,  ISBN9780415051392
3) Roberto Assagioli C. G. Jung and Psychosynthesis
4) Assagioli, R. (1991) Transpersonal Development: The Dimension Beyond Psychosynthesis. Thorsons Pub;ASIN: 1855382911.
5) Stanislav Grof & Christina Grof (1990) – The Stormy Search For The Self: A Guide To Personal Growth Through Transformative Crisis
6) Christina Grof (1994) – The Thirst For Wholeness: Attachment, Addiction And The Spiritual Path,
7) ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP, 1969).
8) Peratt, Börje, (2012 sec edit 2015) 12 Sinnen, Visam
9) Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Llewellyn Publications, Minnesota USA.
10) Kersti Wistrand, Den transpersonella psykologin, Länk
11) Kersti Wistrand & Jan Pilotti,(1982) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Natur och Kultur
12) Ken Wilber, NO BOUNDARY, A selected excerptation Länk
13) Hartelius, Glenn; Caplan, Mariana; Rardin, Mary Anne. ”Transpersonal Psychology: Defining the Past, Divining the Future”. The Humanistic Psychologist, 35(2), 1–26, 2007
14) Aanstoos Serlin & Greening, T. (2000). History of Division 32 (Humanistic Psychology) of the American Psychological Association. In D. Dewsbury (Ed.), ”Unification through Division: Histories of the divisions of the American Psychological Association”, Vol. V. Washington, D.C.: American Psychological Association.
15) Lukoff, David; Lu, Francis. A transpersonal-integrative approach to spiritually oriented psychotherapy. In Sperry, Len (Ed); Shafranske, Edward P. (Ed), (2005). Spiritually oriented psychotherapy., (pp. 177-205). Washington, DC, US: American Psychological Association, ix, 368 pp.
16) Stuart Sovatsky (1998-10-01) Word from the Soul: Time, East/West Spirituality, and Psychotherapeutic Narrative (Suny Series in Transpersonal and Humanistic Psychology)
17) Walsh, R. & Vaughan, F. (1993) ”On transpersonal definitions”. Journal of Transpersonal Psychology. Vol. 25, No2, pp. 199-207