Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Annonser

Dissociation

Dissociation betyder i psykologiska sammanhang avskiljande mellan psyke, kropp och upplevelse. Det innebär att medvetandet håller upplevelser och handlingar skilda från kroppen. Tillståndet kan ge den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende.

Traumatisk stress är en vanlig orsak till dissociation. Vid en psykiskt överbelastande situation, som kan orsakas av fysiskt övergrepp, kan människan blockera sin upplevelse, så att hon känner sig stå ”utanför sig själv”. Detta kan bidra till att man intellektuellt inte kan förstå situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation kan ses som medvetandets sätt att ställa sig utanför svåra upplevelser. Det kan leda till att personen inte minns händelser eller känslor de väckte vilket kan minska ångesten av dem.

Dissociation kan orsakas av svåra uppväxtförhållanden med övergrepp, naturkatastrofer, mord eller familjekriser med otrohet. Samsjuklighet med andra psykiska störningar, särskilt PTSD men även depression, ångest och missbruk är vanligt.

Källor:

Trauma, dissociation och DID

Sekt

Sekt i sin etymologiska betydelse kan härledas ur det latinska ordet ”sequi” som betyder ”följa någon”. I perfekt particip blir det ”secta” som betyder rättesnöre; princip; parti; filosofisk skola; ideologi;

Sociologisk forskning på fenomenet har bedrivits sedan 1900-talets början och Max Weber gjorde i sin undersökning skillnad mellan två typer av organisationer. Den ena kallade han ”kyrktypen” och med det avsåg han en organisation vars medlemmar rekryterades genom tradition eller genom familjeband. Den andra kallade han ”sekttypen”. En sådan organisations medlemmar måste kvalificera sig för att få tillhöra gruppen, t.ex. genom att leva som gruppens medlemmar och samtycka till gruppens lära. Weber betonade kriterier som asketism, andlig renhet, hängivenhet till den ”rätta” läran och riten, och kravet på trofasthet mot den högsta, ofta en person som tilldelas kontakt med gud. Detta kräver total underkastelse och ett tvångsmässigt kontrollerat religiöst utövande.
I ”Die Soziallehren der christlichen Kirchen und Gruppen” (1912) beskrev Ernst Troeltsch att kyrktypen kunde ha ett öppet och okomplicerat förhållande till samhället medan sekttypen blev sluten och tog avstånd från samhället. [1]

Ordet sekt har fått en negativ klang, vilket gjort att en del forskare, undviker ordet och betecknar fenomenet med andra termer såsom kult.

Det som avses med ”sekt” kan definieras på olika sätt. Roy Wallis har föreslagit en religionssociologisk definition i sju punkter: [2]

1. Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
2. Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
3. Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
5. Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
6. Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
7. En sekt försöker dominera och styra individen, kräver totalt engagemang och är totalitär och auktoritär.

Sekter har funnits sedan århundraden men i och med västvärlden sekularisering har det även uppkommit ideologiska sekter, med motsvarande struktur som de religiösa men med exempelvis en politisk eller alternativ lära.

Gordon Melton och Robert Moore har försökt att gruppera de sekteristiska organisationerna efter gemensamma drag och föreslagit åtta familjer: Den metafysiska familjen, den psykisk-spiritualistiska familjen, den gamla vishetens familj, den magiska familjen, Mormonerna, den österländska familjen, den främre-orientaliska familjen och kommunitetsfamiljen. Meltons gruppering är utifrån det amerikanska samhället. En anpassning till svenska förhållanden finns i boken Nya religioner. [3] En annan klassificering är Bryan Wilsons. Han delar in sekterna i: omvändelsesekter, den introverta sekten, den manipulativa sekten, den thaumaturgiska sekten, den reformistiska sekten och den utopiska sekten. [4] Gränserna kan vara flytande, vilket gör att klassificeringen blir för vid eller för snäv. En mindre detaljerad gruppindelning har gjorts av Roy Wallis utifrån sektens attityd gentemot samhället. Han delar in sekterna i: världsbejakande, världsförnekande och världsanpassade. [2] Det dyker också upp nya rörelser av denna typ.

Exempel på sekter

Extern länk

Hare Krishna
Hare Krishna har beskrivits som sekt vilket kan stämma på en liten grupp i USA men inte på alla. Det kan ses som vilket religiöst samfund som helst ”även om anhängarna fortfarande isolerar sig till en viss del så är de mer öppna mot omvärlden än förut. Isoleringen ligger i religionens (Gaudiya vaishnavism) natur, att helst umgås med likasinnade.”

Det finns andra organisationer som är Hare Krishna också och har ingen koppling till Iskcon. Som ni förstår är inte Hare Krishna något som skapades på 60-talet i och med Prabhupadas mission. Den är betydligt äldre än så och kan iaf spåras tillbaka till 1500-talet och Chaitanya Mahaprabhu. Det är alltså en hinduisk religion, en del av vaishnavismen. I den gamla tolkningen av ordet är sekt korrekt. Dvs utbrytargrupp ur en större religion.

Referenser

1) Gustafsson, Göran (2000), Tro, samfund och samhälle, ISBN 91-7195-400-7, sid 28 – 29
2) Wallis, Roy, The elementary forms of the new religious life, (1984) ISBN 0-7100-9890-1
3) Nya religioner, Partridge Christopher (huvudred),svensk redaktion: Per Beskow, Lars Johansson (2005),ISBN 91-7195-648-4
4) Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden, Selin (1998), ISBN 91-7055-193-6, sid 42-45

Externa länkar

Föreningen Rådgivning Om Sekter (ROS)

Politisk korrekthet (PK)

Politisk korrekthet,  är en ofta nedsättande beteckning på en inställning där man är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar.

PK-samhälle innebär en samhällsdebatt präglad av politisk korrekthet (PK).[1][2] Det är en beteckning på en anpassad kommunikation eller en hycklande dialog där PK domineras av extra lyhördhet för vad som anses vara korrekt inställning och där PK är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar och att följa den dominerande trenden i samhällsdebatten.

Frågeställningar och påståenden om PK:

  • Med PK följer brist på källgranskning och kritik av uppenbara brister, istället är det förutfattade meningar och fördomar som tillåts dominera åsiktsbildning.
  • PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle. Konformism och försiktighet är viktigt.
  • PK skiljer sig åt i olika politiska sammanhang. PK inom högerkretsar är inte samma som PK inom vänsterkretsar.
  • PK kan vara bra, det kan skydda utsatta grupper och underlätta försök att förbättra situationen för dem. Fördomar och hätska uppfattningar kan motverkas.

Exempel på PK diskussion i Debattartikel AB 2016:

PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar, där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt. Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.

Här tänker kanske läsaren att författaren är en högextremist med flyktingfientliga åsikter. Eller är ute i grumliga vatten. Eller är ett uttryck för strukturell rasism.

Dessa ryggmärgsframkallade uppfattningar har bidragit till att vidmakthålla en grad av problemförnekande som de flesta i dag torde se som otroligt naiv. Man har ”löst” problem genom enkla slogans som ”invandring gynnar Sverige” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kan förknippas med, eller uppfattas gynna, partiet. Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet sammanfattar PK – och svenska värderingar. LÄNK AB

Av politisk korrekthet följer också dess motsats politisk inkorrekthet.
Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 kritiserade den republikanske kandidaten Donald Trump begreppet PK vid flera tillfällen, till exempel för att ursäkta sina påståenden om att mexikaner skickade våldtäktsmän till USA.[3] Hans argument var att han inte hade tid att vara politiskt korrekt.

PK som slagträ
Att beskylla debattmotståndare för att vara PK har blivit ett omvänt sätt att använda begreppet. Då ställer man sig vid sidan om och utgår från att man själv är politisk inkorrekt och beskyller andra för att inte ha modet att tänka själva.

Forskning om PK

Det finns en oro för att PK-normer ska strypa samhällsdebatten. Men forskningen visar att det också kan vara tvärtom: både män och kvinnor kan bli mer kreativa om gruppen tillåts diskutera korrekta och inkorrekta beteenden. I ett experiment på ett amerikanskt universitet fick studentgrupper i uppdrag att komma på affärsidéer för en ny verksamhet.

Deltagarna i dessa grupper uppgav i efterhand att de varit mer uppmärksamma på respektfullt beteende i sina diskussioner av affärsidéerna.

En jämförelse av antalet affärsidéer visade att grupperna som påmints om PK-normen kom på nästan dubbelt så många idéer som de andra grupperna. Fler vågade uttrycka sina tankar när de förväntade sig att diskussionen skulle vara respektfull. Snarare än att förtrycka åsikter ledde alltså PK till en större kreativitet och att fler åsikter kom till tals. Både kvinnor och män uttryckte fler idéer. [4]

Kritik mot studien: att kalla normalt hyfs och social kompetens för PK minskar trovärdigheten för studiens hypotes, upplägg och slutsats. Man har helt enkelt inte forskat i PK utan i socialt uppförande.

Referenser
1) ”Politiskt korrekt”. Nationalencyklopedin.
2) ”Politisk korrekt”. Svenska Akademiens Ordlista.
3) Political correctness: how the right invented a phantom enemy” (på en-GB). The Guardian. 30 november 2016.

4) Creativity from Constraint? How the Political Correctness Norm Influences Creativity in Mixed-sex Work Groups, SAGE Journals LÄNK

Rasism

Ordet ras är etiopiskt och betyder ‘hövding, furste’. Det kommer av det arabiska رأس (som uttalas ”ras”) och betyder ‘huvud; hövding, ledare.
Rasism är en (politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa rasteorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den egna rasen fri från främmande raselement. [1]

”Den vedervärdiga rasismen!”

När människor utsätts för regelrätt rasism och under organiserad form sorterar det under ”Brott mot mänskligheten”. [2]

Diskussionen om huruvida man kan lagstifta mot rasism på nätet har förts inom den svenska riksdagen arkiverat som 2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden. Länk Justitieminister Beatrice Ask har där besvarat en fråga om vilka initiativ hon avser att ta mot nätrasismen.

Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse.

Historik

Under 1900-talet gick starka strömningar i västvärlden som gav stöd för segregation och ideal om rasåtskillnad. Detta har dels sitt ursprung i fördomar och hat mot utpekade minoriteter dels i motiv som rättfärdigade ekonomisk och politisk makt över andra där utsatta etniska grupper kom att utnyttjas. Detta hade också en historisk bakgrund i förslavande av människor såsom i USA av främst afrikanska folkslag som rövades från den Afrikanska kontinenten för att säljas som slavar i Nordamerika. [3][4] Vissa folkslag som ansågs underlägsna förlorade mänskliga rättigheter och den påstådda överlägsna rasen gavs rätten att förslava hela folk. [5]

Institutionaliserad rasism

Med Hitler och Mussolini infördes i Tyskand och Italien på 1930-talet en institutionaliserad rasism som innebar att utpekade folkgrupper med etnisk tillhörighet i judendom och andra minoriteter blev fritt villebråd, förlorade medborgerliga rättigheter, fängslades, bestals på sina egendomar, torterades och mördades i organiserade avrättningsanläggningar. I Tyskland och i det av Nazityskland annekterade Europa bedrevs en slakt på judar som fick namnet Förintelsen.

I USA har institutionaliserad rasism funnits sedan kolonialtiden där rasismen legaliserade slaveri vilket formellt upphörde efter det amerikanska inbördeskriget som slutade 9 april 1865 då Nord besegrade Syd. Juridiskt eller socialt sanktionerade privilegier och rättigheter gavs till vita amerikaner men nekades för alla andra folkslag och människor av icke vit etnisk tillhörighet

Europeiska amerikaner – särskilt vita anglosaxiska protestanter – har genom amerikansk historia beviljats exklusiva privilegier i frågor som gäller utbildning, invandring, rösträtt, medborgarskap, markförvärv och straffprocess. Icke-protestantiska invandrare från Europa, särskilt irländare, italienare och poler, drabbades också av främlingsfientlighet och andra former av diskriminering i det amerikanska samhället fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Kampen mot denna institutionaliserade och i USA utbredda rasism tog sig många olika uttryck och fick den övergripande termen medborgarrättsrörelse.

Rasismen i Sverige

Rasismen går långt tillbaka i tiden och har drabbat ”resanden” (romer) och minoritetsfolk som samer och även judar under århundraden. Synsättet om underlägsna raser fann även stöd i pseudovetenskap.

Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut och verksamheten förlades till Uppsala Universitet. Socialdemokraterna som då var i regeringsställning anklagas för att ha instiftat det men det var ett tvärpolitiskt riksdagsbeslut som både Hjalmar Branting (S) och högerledaren Arvid Lindman deltog i.  En av de drivande personerna inför skapandet av institutet var Herman Lundborg (1868-1943). [6] Han blev också institutets förste föreståndare. LÄNK Uppsala Universitet

I sin bok ”Rasbiologi och rashygien” (1914) skriver Herman Lundborg, professor i rasbiologi följande:

”Vårt folk är av kanske renare germanskt ursprung än något annat folk i världen. Utseendet vittnar också härom. Svensken är mestadels lång och välväxt, med blont hår, hög panna och ljusa ögon. Dessutom är han långskallig (dolikocefal).” [7]

Redan på 1890-talet genomfördes en stor undersökning av 45 000 svenska beväringar (unga män i militärtjänst) vilket ledde till resultat som inte alls gav stöd för Lundbergs påstående, tvärtom.

Enligt undersökningarna var endast 10 procent av Sveriges befolkning ”av rent nordisk typ”, det vill säga blonda, blåögda, längre än 170 cm och långskalliga ”med skallindex intill 75”. En övervägande majoritet hade några av dessa drag, men de flesta – alltså 90 procent av befolkningen – kunde också ha bruna ögon, mörkt hår, runda skallar eller kort växt.

Lundborg skulle under de kommande åren upprepa sina påståenden i en rad publikationer, trots att alla fakta han förde fram motbevisade hans eget påstående.

Arthur Engberg blev ecklesiastikminister 1932 och som politiskt ansvarig för Rasbiologiska institutet ville han lägga ned det.  I samband med Lundbergs pensionering utlystes hans tjänst.

En internationell sakkunniggrupp, medicinska fakulteten i Uppsala, Rasbiologiska institutets styrelse och universitetskanslern ställde sig bakom en kandidat som kunde efterträda i Lundbergs anda, men regeringen utsåg Gunnar Dahlberg (1893-1956) som hade  kommit fram till att rasbiologin som vetenskap var ohållbar. Dessutom var han övertygad antinazist. Framstående personligheter som den liberale tidningsmannen Herbert Tingsten och  nationalekonomen och socialdemokratiske politikern Gunnar Myrdal övertygade justitieminister Östen Undén (S) om att verka för att Dahlberg skulle få tjänsten.

Institutets verksamhet övergick från rasbiologi till forskning inom medicinsk genetik och socialmedicin. 1958 upphörde Statens institut för rasbiologi. Forskningen flyttades till Institutionen för medicinsk genetik. LÄNK Uppsala Universitet

Terminologisk och epistemologisk förvirring

Vissa även vetenskapliga perspektiv utvidgar rasism, till att förutom etnicitet och hudfärg också inkorporera intolerans mot enskilda individer och olika grupper på grund av kultur eller religion. Detta öppnar dörren för inte bara förvirring utan även för hyckleri och vanföreställning.

Rasistkortet!

Konflikter behöver inte vara grundade i rasism utan i olika intressen. ”En sådan trivial händelse som att en domare kan anklagas för att vara rasist kan vändas tillbaka mot den som anklagat domaren.” [8] En fotbollsdomare som råkade ut för motsvarande anklagelse slog tillbaka innebar i praktiken att ”laget framstod som rasister.” Länk
Denna typ av omvänt utnyttjande av ”rasistkortet” medför att begreppet rasism antingen breddas eller riskerar att urholkas. [9][10]

Konflikt och kritik

Mänskliga rättigheter erbjuder oss att välja tro och ideologi och symboler i samband med det. Ett problem kan vara att rättfärdiga sig med förklaringar som inte stämmer. Exempelvis att påstå att ett visst klädesplagg är påskrivet av Guds heliga skrift. När det inte stämmer uppstår en problematik som rör trovärdighet och förtroende.

En demokrati av västerländska mått förutsätter öppenhet och erkännande av individen. I denna kamp för mänskliga rättigheter ingår kvinnans frigörelse och barnens rätt till att förverkliga sina drömmar.

Sharia som hot mot kvinnor och barns rättigheter
Med kulturer särskilt från muslimska länder har vi fått in uttryck som inte stämmer med vad jämställdhetsrörelsen och humanismen kämpat för. [11] – Barn på dagis, ”fritis” och i skola ska möta levande ansikten inte täckta.

– ”Denna heltäckande slöja är inte bara diskriminerande utan också psykiskt och fysiskt skadlig och strider därmed både mot de mänskliga rättigheterna formulerade i EKMR och Barnkonventionen.
Om nu till och med muslimska länder vågar gå emot det som sharia påbjuder och förbjuda vissa sharialagar varför vågar då inte skolverket med DO i ryggen gå emot sharia när det gäller en sådan diskriminerande och psykiskt/fysiskt skadlig sedvänja som heltäckande slöja?” (Studie: Jämförelser mellan värdegrunderna i det svenska samhället och sharialagen)

Dessa klädesplagg hävdas ibland ha religiös bakgrund men det finns inget i religiösa texter som ställer sådana krav. I koranen sägs: ”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan var synligt; låt dem därför fästa slöjan (khimār) så att den täcker barmen”. Barmen är inte hals, huvud, hår, ansikte. [12] Det är således en kulturell pålaga som kan hänvisas till patriarkatets och mannens kontroll av kvinnan. (Sara Mohammad: Jag blev tvingad att bära slöja och jag hatade den. Länk)

Bevis för sådana inskränkande krav på kvinnan är att även västerländska kvinnor som besöker ett muslimskt konservativt och shariastyrt land (exempelvis Iran) påtvingas sådana plagg och riskerar att bestraffas om de inte lyder. Andra bevis för detta är kvinnor som flyr från sådana länder (exempelvis Saudiarabien) för att söka frihet riskerar att fångas in torteras och dödas. [13][14]
Att kritisera dessa plagg påstås av de som försvarar plagget och rätten att bära det för att vara rasistiskt. Om man då har rest till ett land där plagget inte är välkommet inom vård och utbildning så handlar det om att följa de lagar och regler som finns där och så finns ju ett talesätt som ”Att ta seden dit man kommer”. Det håller inte att hänvisa till religionsfrihet. Det finns varken i koranen eller i andra islamska religiös texter stöd för ansiktstäckande slöja. En muslimsk professor i Kanada uttalade sig så här: ”Om muslimer, eller någon annan, inte gillar att bo i ett land med kristna eller i en demokrati borde de dra tillbaka till helvetet de kom från.”[15] Andra menar att slöjan är symbol för ett kvinnoförtryck. Varför ska det vara mer rätt att tvinga på plagget om man reser till ett shariastyrt land? [16]

Allt fler länder förbjuder nu ansiktstäckande klädsel på allmän plats eftersom de vill förhindra ökad främlingsfientlighet och konflikter, våld och ärekränkningar.
Ett problem från muslimskt håll är att muslimska män anser sig ha rätt att våldta ”lättklädda” kvinnor. [17] Ett sådant påstående kan rent av betraktas som rasistiskt. [18][19][20][21]

Sverige har blivit ett land där rasism blivit ett missbrukat skällsord och bara rädslan över att bli beskylld för att vara rasist gör att människor undviker att dra gränser för ickedemokratiska och ickehumana yttringar eller ens att diskutera dem. [22]

Referenser

1) ”Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.” 1938, nr 163, s. 3
2) Minnesdag för Förintelsens offer Länk
3) Morgan, Marcyliena (2002-07-04). Language, Discourse and Power in African American Culture. p. 20. ISBN 9780521001496. LÄNK
4) Maggie Montesinos Sale (1997). The slumbering volcano: American slave ship revolts and the production of rebellious masculinity. p.264. Duke University Press, 1997. ISBN 0-8223-1992-6
5) Lothrop Stoddard (1922). The Revolt Against Civilization: The Menace of the Under Man. New York: Charles Scribner’s Sons.
6) ”Käraste Herman” av Maja Hagerman, recension (2018) av Kersti Wistrand, HK, Länk
7) Dan Korn, (2015) Socialdemokraterna avvecklade rasbiologin, Dagens samhälle Länk
8) Advokat prickas för att ha anklagat domare för rasism, SVT Nyheter Länk
9) Att vi ständigt viftar med rasistkortet är skadligt, medger MP-politiker. Länk
10) Rasistkortet dödar alla diskussioner SvD Länk
11) Allt fler fransmän vill förbjuda slöja och burka: ”I Frankrike finns en stark tradition av att religioner är en privat sak” YLE, Länk
12) Det här gäller för burka, niqab och hijab i Sverige och världen, Expressen Länk
13) Kvinnor som flyr ska tystas till varje pris | Jenny Nordberg | SvD LÄNK
14) Saudiska kvinnor på flykt stoppas på vägen – Nyheter (Ekot) | LÄNK
15) Ledare: Se de kvinnor som väljer bort slöjan LÄNK
16) Canadian Muslim professor: ‘If you want sharia law, go back to the hellhole country you came from’ Länk
17) “All White Women are Sluts and Deserve to be Raped”: The West Adopts Islam’s Perspective? Länk
18) Våldtäkt och sexualbrott BRÅ LÄNK
19) Grundlösa påståenden om muslimer och våldtäkter, Expressen Länk
20) Muslim Migration and Rape Statistics in Europe Länk
21) Sweden rape: Most convicted attackers foreign-born, says TV – BBC Länk
22) Rasism föds ur fördomar och rädsla Länk

Feminism

Feminism, franska féminisme, av latin feʹmina ‘kvinna’. Feminismen som ideologisk frihetsrörelse kan ha sin start i slutet av 1770-talet och i opposition mot den franska revolutionens slagord Frihet, jämlikhet, broderskap som uteslöt kvinnans rätt till frihet, jämlikhet och samhörighet. Not

Feminismen har under åren utvecklats till en ideologi för kvinnans rätt till att leva ett liv på sina villkor och att utveckla sina talanger och förmågor i ett fritt samhälle. Detta har sitt ursprung i en orättvis begränsning av kvinnans möjligheter till bildning, yrkeskarriär och skapande. Kritiken handlar också om begränsade förutsättningarna för att forma sina egna tankar och trosföreställningar och rätten till sin kropp och sin andlighet.

Oppositionen mot ett kvinnoinskränkande mansvälde och ifrågasättande av mannens kulturellt och religiöst instiftade överhöghet över kvinnan har uttryckts på många olika håll och av författare, filosofer och ideologer.

Kvinnans värde, från 1600-talet är en text skriven av den engelske författaren William Page och kan vara det första feministiska dokumentet på engelska. Skriften stöder förstärkningen av kvinnans fri- och rättigheter med bibelcitat.

I Europa blev mansväldet ideologiskt formulerat i och med 1700-talets upplysningsperiod där tanken om alla mäns lika värde uteslöt kvinnan. Upplysningsfilosofen Rousseau förespråkade i Émile eller om uppfostran (1762) en inskränkande uppfostran för flickor och betonande att kvinnans uppgift var att behaga mannen, ta hand om barn och hem.

Ett känt motto som helt utesluter kvinnan är Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité), med  ursprung i den franska revolutionen (1789-1794) och sedan 1946 inskrivet i franska konstitutionen.

Mary Wollstonecraft blev uppmärksammad med, för sin tid, den utmanande texten: Till försvar av kvinnans rättigheter (1792). Wollstonecraft ansåg att kvinnan inte alls var skapad till mannens behag utan hade samma rätt som mannen att utveckla sin person och sina förmågor.  Hon utgick från att både man och kvinna är varelser av förnuft och hon hävdade att det är omoraliskt att neka kvinnan möjlighet att utveckla sitt intellekt och sina begåvningar.

1:a vågen

Feminismens utveckling beskrivs i termen av vågor, den första från mitten av 1800-talet. I Sverige var Fredrika Bremer, Sophie Adlersparre och Ellen Key tre tidiga kvinnorättsaktivister. En viktig uppgift för denna våg var att ge kvinnan rösträtt i politiska val.

Det engelska paret Taylor Harriet  och John Stuart Mill kom att få stor betydelse i västvärlden för sina texter om kvinnans rättigheter.

Kvinnornas befrielse (1851) och Om äktenskapet;  (1831) av Taylor Harriet [1] menade att det inte fanns något som kunde motivera att man stängde kvinnor utanför arbete. Moderskapet motiverade inte heller en särbehandling på arbetsmarknaden. Taylor Harriet blev änka och gifte sig med John Stuart Mill som slöt upp bakom sin hustrus frihetskamp. Han jämställde kvinnoförtrycket med rasism och bidrog med ett av liberalfeminismens viktigaste verk i skriften Förtrycket av kvinnorna (1869). [2] Mill avfärdade kvinnoförtrycket som ”en sedvänja som bara kunde försvaras om den överensstämde med vad som var förnuftigt,” och han menade att samhället gick miste om 50 procent av sin kapacitet genom att neka kvinnorna tillträde till samma rättigheter som männen. Kvinnor skulle ha rätt till anställning och utbildning, till politisk rösträtt och rätt att inneha politiska ämbeten. Mill ansåg ändock liksom Wollstonecraft att det fanns olika uppgifter för män och kvinnor. Kvinnan skulle ha möjlighet att utbilda sig till ett yrke men om hon valde att gifta sig kunde rollen som mor och husmor vara hennes yrke.

I dåtida Persien (idag Iran) uppstod Bahá’í rörelsen av grundarna Báb (bábí-tron från 1844) och Bahá’u’lláh (bahá’í från 1850-talet) som krävde absolut  jämlikhet. Lika rättigheter för kvinnor och män tillsammans med fri och obligatorisk skolundervisning för alla flickor och pojkar i den muslimska världen omfattade även rätten att få klä sig sekulärt och att få gifta sig med den man ville. Poeten Tahareh, eller Táhiri som hon också kallades, slöt sig till bábí-rörelsen och började visa sig utan slöja (1848) och debatterade med Irans ledare om kvinnans ställning. Hon led martyrdöden 1852, två år efter Báb.

Vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892 stadgades Feminism som samlande begrepp för kvinnorörelsen: Målsättning blev att kvinnor ska ha samma möjligheter som män och där feminismen ska verka för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

Suffragettrörelsen hade sin stora utbredning i början av 1900-talet i framför allt Storbritannien. Rörelsen kom att i desperation efter ständiga förnedringar och motgångar att utmana männens förnekande av deras rösträtt i en gatudemonstration som slogs ned med våld.

Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare. År 1921 genomfördes det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Länk Riksarkivet

Rösträtt för kvinnan hade då redan införts i hela Norden, i Finland 1906, Norge 1913 och Danmark och Island 1915. I Tyskland  i november 1918. I Storbritannien för kvinnor över 30 år, 1918 och för kvinnor över 21 år först 1928.

Männen i Sverige stred i början av 1900-talet för en allmän manlig rösträtt utan krav på inkomst och förmögenhet, men varför gjorde män och kvinnor inte från början gemensam sak när kvinnorna önska det? Länk

2:a vågen

Det andra könet av Simone de Beauvoirs gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln syftar på att mannen är normen medan kvinnan kommer i andra hand. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv. Mansväldet låser enligt Beauvoir in kvinnan i en könsroll och till egenskaper som männen inte vill ha. Beauvoirs feministiska tänkande baserade sig på marxismen vilket lockade särskilt kvinnor i vänsterrörelsen och det uppstod en radikal minoritet som förespråkade ett system grundat på kvinnans behov och som uteslöt männen. Fokus låg på frågor som våldtäkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering av homosexuella kvinnor.

Majoriteten av kvinnorörelsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligheten till preventivmedel och rätt till lika lön. Kvinnodominerade yrken var oftast underbetalda gentemot mansdominerade och facken fick en ny roll att uppgradera kvinnors lönesättning. En amerikansk svart kvinna tjänade i genomsnitt 40 procent av vad männen gjorde. De vita kvinnorna tjänade 60 procent.[9] I spåren av denna situation har den svarta feminismen och den post-koloniala feminismen vuxit fram i USA.

År 1960 introducerades p-pillret. Trots motstånd från den katolska kyrkan och en del regeringar blev metoden populär och många kvinnor fick möjlighet att själva kontrollera fortplantningen, vilket inom feminismen ansågs vara en viktig rättighet och symbol för ägande av sin egen kropp.

3:dje vågen

Den tredje vågen anses ha startat kring 1990-talet med ursprung i USA i punk-subkulturens förgrundsband Riot Grrrl-feminist och därefter Anita Hills tv-vittnesmål 1991 mot Clarence Thomas som hon beskyllde för att sexuellt trakasserat henne. En helt igenom manlig grupp nominerade honom till USA: s högsta domstol. Uttrycket ”tredje vågen” krediteras dock Rebecca Walker, som kommenterade Clarence Thomas utnämning till Högsta domstolen med en artikel i Ms Magazine, ”Becoming the Third Wave” (1992) [3]

Så jag skriver detta som en vädjan till alla kvinnor, särskilt kvinnor i min generation: Låt Thomas utnämning leda till att påminna dig, som det gjorde mig, om att kampen är långt ifrån över. Låt detta avfärdande av en kvinnas erfarenhet röra dig till ilska. Vänd den ilskan till politisk makt. Rösta inte på dem om de inte arbetar för oss. Ha inte sex med dem, bryt inte bröd med dem, sköt inte om dem inte om de inte prioriterar vår frihet att kontrollera våra kroppar och våra liv. Jag är inte en feministisk feminist. Jag är den tredje vågen. (Rebecca Walker) [4]

4:de vågen

Den fjärde vågen påbörjades 2012 då Laura Bates skapar Everyday Sexism Project för kvinnor för att bland annat rapportera om sexistiska kränkningar. Något förenklat kan man säga att det ledde fram till #metoo kampanjen 2017, och rapporteringarna om Hollywoodproducenten Weinstein och anklagelser om våldtäkt och sexuella kränkningar. Timeline [5]

Kritik mot feminism

Louise Persson går i sin bok Klassisk feminism (2010) till angrepp mot den feministiska rörelsen som hon anser ha förvridit jämställdhetsrörelsen: ”och ställer frågan varför de som säger sig värna dessa ideal idag i själva verket kommit väldigt långt ifrån dem… hon drar sig inte för att slakta flera av feminismens heliga kor, och menar att rörelsen tappat både karta och kompass.” [6]

Niklas Elert har analyserat frågeställningar och sammanfattar det enligt följande: Kvinnans rätt till sin egen kropp och fria vilja måste alltid vara det centrala för att hon inte skall förslavas, argumenterar Persson, också i ljuset av förment beklagliga konsekvenser. Ur denna princip följer, menar hon, med andra ord inte bara rätten till abort och rätten att ”säga nej”, utan även rätten att hyra ut sin kropp till sexuella tjänster.

Kommentar gällande sex

RFSU menar att den nya sexköpslagen har gjort det mer problematiskt för kvinnan än för mannen. [7] I Sverige är de förbjudet att köpa sex men inte att sälja vilket anses motsägelsefullt. Det finns kvinnor som anser att de har rätt att sälja sin tjänst och som skattar för det.

Dagens feminister har enligt Louise Persson frångått denna självägandets princip:

”Detta till förmån för föreställningen att kvinnor skall befrias från patriarkatets förtryck, inte som individer utan som ett kollektiv. Inte minst har det kollektivistiska synsättet och den så kallade könsmaktsförståelsen bidragit till att cementera snarare än försvaga forna dagars könsroller. I den radikalfeministiska diskursen är kvinnan ett offer lika mycket som någonsin förr.”

”Förr ansågs inte kvinnor kunna hantera frihet och förnekades rättigheter av ’naturliga’ skäl, nu anses kvinnor inte kunna hantera frihet och bör ges särskilt skydd av ’sociala’ skäl.”

Louise Persson menar vidare att könsmaktsförståelsens svepande antagande om män som kollektivt ansvariga för våld mot kvinnor både är ovetenskapligt och farligt. Det ignorerar individuella faktorer som missbruk och social utsatthet, cementerar könsroller, och står i motsatsförhållande till ett rättssystem där såväl män som kvinnor bedöms som individer. Det sistnämnda är enligt Louise Persson extra bekymmersamt då radikalfeminismen haft en tydlig påverkan på såväl politiken som juridiken på senare år.[8]

Humanism och feminism

Humanistisk psykologi och humanismens påverkan på utformningen av mänskliga rättigheter och kravet på respekt och jämlikhet antas vara en förutsättning för ett samhälle i fred och samverkan. [10]

I den stund människans rätt till sitt eget liv riskerar att omintetgöras äger människan rätt till att vidta åtgärder för att förändra och förbättra omständigheterna och påverka situationen oavsett det rör hot mot mänskliga rättigheterna, livet eller miljön som sådan. [9]

Denna skrivning utgår från att kvinnor och män som eftersträvar jämlikhet, jämställdhet, fred och frihet på jorden har konventioner om mänskliga rättigheter på sin sida att inte acceptera ett mansvälde som förkunnar att kvinnor är underställda och lydare till män.

Not
Peratt B (2011) Frihet, jämlikhet, samhörighet eller solidaritet. Liberté, égalité, solidarité! Artikel: ”Inför lagstadgad jämställdhet och riv patriarkatet Länk

Länkar
1) Feministbiblioteket Länk
2) Harriet Taylor Mill, John Stuart Mill, Förtrycket av kvinnorna / Kvinnornas befrielse, ISBN: 9789188248985
3) The Third Wave, English Wikipedia Länk
4) Walker, Rebecca (January 1992). ”Becoming the Third Wave” (PDF). Ms.: 39–41. ISSN 0047-8318. OCLC 194419734. Länk
5) Timeline fjärde vågen Engelsk wikipedia Länk
6) Louise Persson,(2010) Klassisk feminism, Hydra Förlag, Utgivningsdatum: 20100426, 9789186185084
7) RFSU: 4 anledningar till varför lagen mot sexköp inte funkar, Metro Länk
8) Niklas Elert recension Länk
9) Humanistiska manifestet, Stockholmsdeklarationen 2012 Paragraf 10, Länk
10) Kersti Wistrand, (2014) Feminism en kamp för humanism, Humanism & Kunskap

Epistemologi

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sanning och trosföreställning.

Epistemologi (kunskapsteori), läran om kunskap, kommer av grekiskans episteme, ”kunskap”, ”lärande” och logia, ”lära”, av logos, ”ord”.

Med ”kunskap” menas oftast vetande som kan formuleras om andra, omvärlden, eller en färdighet, exempelvis att kunna köra bil eller spela tennis.

Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A
1) vet något som är bekräftat som sant.
2) är övertygad om att något är sant.
3) har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att något är sant.[1]

När dessa tre sammanstrålar i en gemensam punkt (se bilden) frambringar de en giltig kunskap, en ”sann och rättfärdigad tro”.[2]

Denna beskrivning av kunskap visar att kunskap sällan kan nå upp till 100% faktabaserad sanning när det gäller personer, deras beteende och motiv. Det föreligger oftast frågetecken som inte alltid kan rätas ut.

Däremot kan man belägga kunskap om fasta föremål såsom äpple, sten och vatten. Mer osäkert blir det så fort det rör sig om av människohand skapade föremål. Ett frimärke, en tavla eller en bil kan alla ha tveksamheter som vi inte ser vid första anblicken.

Vetenskapsteorin som gränsar till kunskapsteorin ställer frågor som huruvida vetenskap är en rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap om världen och i vilken grad vetenskapen är påverkad av olika ideologier eller kulturer.

Referenser

1) ^ Uppslagsordet kunskap från Filosofilexikonet (1988)
2) Grundläggande argumentationsanalys, vad är kunskap? – Lunds universitets filosofiska institution