Sekulär humanism

Sekulär humanism är i sin ursprungliga betydelse en religion. Detta står i motsats till den förvanskade form som återfinns på Wikipedia. Här beskrivs enbart den nyateism som efter 1952 successivt introducerades av Julian Huxley och som efter hans död 1975 realiserades av Paul Kurtz inom CSICOP dvs –antihumanism.

Sekulär humanism som begrepp användes inom Unitarianism redan under 1800-talet, en religiös rörelse som ville klargöra skiljelinjen mellan religionens sfär och vetenskapens sfär och samtidigt förklara hur de förhåller sig till varandra.

Definitionerna av sekulär humanism och religiös humanism kan ha sitt ursprung i och med publiceringen av ”Mänsklighetens religion” (The Religion of Humanity, 1875) av Octavius ?? Brooks Frothingham (1822-1895), son till den framstående unitariska prästen, Nathaniel Langdon Frothingham (1793-1870), pastor i First Unitarian Church of Boston, 1815-1850. I själva verket, hävdade man att humanismen var ”den nya religionen”.

Unitarianisterna kallade sig själva för ”religiösa sekulära humanister”. De ansåg att samhället behövde andlighet, mänskliga rättigheter men också sekularisering av religion och fri vetenskap vilket kan beskrivas som åtskillnad av tro och vetande. Trosföreställningar skulle inte påverka vetenskapens metod och arbete.
Rörelsen skulle verka för samförstånd, inte splittring.

Raymond Bennett Bragg (1902-1979), unitiarisk präst, tog på 1930-talet initiativ till att bilda den internationella Humaniströrelsen.

Ett Humanist Manifesto som publicerades 1933. undertecknades av 34 på sin tid berömda och inflytelserika personer, varav 15 tillhörde den unitaristiska kyrkan.

På 1950-talet sökte humanister och fick skattefri status som religiösa organisationer. Även Högsta domstolen i USA, talade 1961 i termer av sekulär humanism som en kristen religion. Från 1962-1980 var detta inte en kontroversiell fråga.

Men andra kristna riktningar ansåg att unitarianismen inte höll måttet då unitarianism inte accepterade treenighetsläran. Därför motsatte sig religiösa skeptiker Sekulär Humanism som ”etablering av religion”.

Unitarier har gått i spetsen för införandet av sekulär humanism i det moderna livet. Deras uppenbara samband med religion har gett dem en mantel av religiös fromhet som kan bedra. Det har skapat dem en ideologisk bro över vilken har färdats, från tyska och amerikanska filosofiska ”tankesmedjor” i samhällets huvudfåra och mynnat ut i den mest avantgardistiska sekularism. När sekulär humanism gör stora framsteg, vare sig i den politiska, sociala eller religiösa sfären, kan du vara säker på att det finns unitariska figurer som antingen arbetar ute i det fria eller bakom kulisserna för att åstadkomma dessa framsteg.

Truth Magazine Daniel H. King Lakeland, Florida
Guardian of Truth XXVIII: 14, pp. 419-422 July 19, 1984

Förändringen av innebörden i sekulär humanism ägde sedan främst rum inom Internationella Humanistunionen. 

Det ledde till att man kapade begrepp sekulär vilket nu blivit allmängiltigt som icke religiöst. Således ett slags bedrägeri.

Akronym

 Akronym (grekiska ἄκρος, akros, ytterst, och ὄνομα, onoma, namn) eller initialförkortning är en förkortning av ett namn eller ett mångordigt begrepp som bildas av begynnelsebokstäverna i flera ord eller ordled.

Antonovskys ”Sence of Coherense” är förkortat till Soc. På svenska har det blivit ”Känsla av sammanhang” med en tvivelaktig akronym KASAM då man gjort tre versaler av sammanhang. Detta är dock inte en akronym, utan kallas i stället teleskopord. Det innehåller mer än en av ordens begynnelsebokstäver, exempelvis Copco: Compagnie Pneumatique Commerciale, sista delen av företagsnamnet Atlas Copco.

Jag (BP) föreslår för ”Sence of Coherense” istället ”Betydelse av sammanhang” och akronymen BAS.

Andra exempel på akronymer är:

Saab: Svenska Aeroplanaktiebolaget

Laser: Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation

OSA: Om Svar Anhålles

UFO: Unidentified flying object

 

Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Dissociation

Dissociation betyder i psykologiska sammanhang avskiljande mellan psyke, kropp och upplevelse. Det innebär att medvetandet håller upplevelser och handlingar skilda från kroppen. Tillståndet kan ge den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende.

Traumatisk stress är en vanlig orsak till dissociation. Vid en psykiskt överbelastande situation, som kan orsakas av fysiskt övergrepp, kan människan blockera sin upplevelse, så att hon känner sig stå ”utanför sig själv”. Detta kan bidra till att man intellektuellt inte kan förstå situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation kan ses som medvetandets sätt att ställa sig utanför svåra upplevelser. Det kan leda till att personen inte minns händelser eller känslor de väckte vilket kan minska ångesten av dem.

Dissociation kan orsakas av svåra uppväxtförhållanden med övergrepp, naturkatastrofer, mord eller familjekriser med otrohet. Samsjuklighet med andra psykiska störningar, särskilt PTSD men även depression, ångest och missbruk är vanligt.

Källor:

Trauma, dissociation och DID

Sekt

Sekt i sin etymologiska betydelse kan härledas ur det latinska ordet ”sequi” som betyder ”följa någon”. I perfekt particip blir det ”secta” som betyder rättesnöre; princip; parti; filosofisk skola; ideologi;

Sociologisk forskning på fenomenet har bedrivits sedan 1900-talets början och Max Weber gjorde i sin undersökning skillnad mellan två typer av organisationer. Den ena kallade han ”kyrktypen” och med det avsåg han en organisation vars medlemmar rekryterades genom tradition eller genom familjeband. Den andra kallade han ”sekttypen”. En sådan organisations medlemmar måste kvalificera sig för att få tillhöra gruppen, t.ex. genom att leva som gruppens medlemmar och samtycka till gruppens lära. Weber betonade kriterier som asketism, andlig renhet, hängivenhet till den ”rätta” läran och riten, och kravet på trofasthet mot den högsta, ofta en person som tilldelas kontakt med gud. Detta kräver total underkastelse och ett tvångsmässigt kontrollerat religiöst utövande.
I ”Die Soziallehren der christlichen Kirchen und Gruppen” (1912) beskrev Ernst Troeltsch att kyrktypen kunde ha ett öppet och okomplicerat förhållande till samhället medan sekttypen blev sluten och tog avstånd från samhället. [1]

Ordet sekt har fått en negativ klang, vilket gjort att en del forskare, undviker ordet och betecknar fenomenet med andra termer såsom kult.

Det som avses med ”sekt” kan definieras på olika sätt. Roy Wallis har föreslagit en religionssociologisk definition i sju punkter: [2]

1. Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
2. Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
3. Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
5. Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
6. Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
7. En sekt försöker dominera och styra individen, kräver totalt engagemang och är totalitär och auktoritär.

Sekter har funnits sedan århundraden men i och med västvärlden sekularisering har det även uppkommit ideologiska sekter, med motsvarande struktur som de religiösa men med exempelvis en politisk eller alternativ lära.

Gordon Melton och Robert Moore har försökt att gruppera de sekteristiska organisationerna efter gemensamma drag och föreslagit åtta familjer: Den metafysiska familjen, den psykisk-spiritualistiska familjen, den gamla vishetens familj, den magiska familjen, Mormonerna, den österländska familjen, den främre-orientaliska familjen och kommunitetsfamiljen. Meltons gruppering är utifrån det amerikanska samhället. En anpassning till svenska förhållanden finns i boken Nya religioner. [3] En annan klassificering är Bryan Wilsons. Han delar in sekterna i: omvändelsesekter, den introverta sekten, den manipulativa sekten, den thaumaturgiska sekten, den reformistiska sekten och den utopiska sekten. [4] Gränserna kan vara flytande, vilket gör att klassificeringen blir för vid eller för snäv. En mindre detaljerad gruppindelning har gjorts av Roy Wallis utifrån sektens attityd gentemot samhället. Han delar in sekterna i: världsbejakande, världsförnekande och världsanpassade. [2] Det dyker också upp nya rörelser av denna typ.

Exempel på sekter

Extern länk

Hare Krishna
Hare Krishna har beskrivits som sekt vilket kan stämma på en liten grupp i USA men inte på alla. Det kan ses som vilket religiöst samfund som helst ”även om anhängarna fortfarande isolerar sig till en viss del så är de mer öppna mot omvärlden än förut. Isoleringen ligger i religionens (Gaudiya vaishnavism) natur, att helst umgås med likasinnade.”

Det finns andra organisationer som är Hare Krishna också och har ingen koppling till Iskcon. Som ni förstår är inte Hare Krishna något som skapades på 60-talet i och med Prabhupadas mission. Den är betydligt äldre än så och kan iaf spåras tillbaka till 1500-talet och Chaitanya Mahaprabhu. Det är alltså en hinduisk religion, en del av vaishnavismen. I den gamla tolkningen av ordet är sekt korrekt. Dvs utbrytargrupp ur en större religion.

Referenser

1) Gustafsson, Göran (2000), Tro, samfund och samhälle, ISBN 91-7195-400-7, sid 28 – 29
2) Wallis, Roy, The elementary forms of the new religious life, (1984) ISBN 0-7100-9890-1
3) Nya religioner, Partridge Christopher (huvudred),svensk redaktion: Per Beskow, Lars Johansson (2005),ISBN 91-7195-648-4
4) Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden, Selin (1998), ISBN 91-7055-193-6, sid 42-45

Externa länkar

Föreningen Rådgivning Om Sekter (ROS)

Politisk korrekthet (PK)

Politisk korrekthet,  är en ofta nedsättande beteckning på en inställning där man är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar.

PK-samhälle innebär en samhällsdebatt präglad av politisk korrekthet (PK).[1][2] Det är en beteckning på en anpassad kommunikation eller en hycklande dialog där PK domineras av extra lyhördhet för vad som anses vara korrekt inställning och där PK är överdrivet noggrann med att följa rådande politiska värderingar och att följa den dominerande trenden i samhällsdebatten.

Frågeställningar och påståenden om PK:

  • Med PK följer brist på källgranskning och kritik av uppenbara brister, istället är det förutfattade meningar och fördomar som tillåts dominera åsiktsbildning.
  • PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle. Konformism och försiktighet är viktigt.
  • PK skiljer sig åt i olika politiska sammanhang. PK inom högerkretsar är inte samma som PK inom vänsterkretsar.
  • PK kan vara bra, det kan skydda utsatta grupper och underlätta försök att förbättra situationen för dem. Fördomar och hätska uppfattningar kan motverkas.

Exempel på PK diskussion i Debattartikel AB 2016:

PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar, där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt. Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.

Här tänker kanske läsaren att författaren är en högextremist med flyktingfientliga åsikter. Eller är ute i grumliga vatten. Eller är ett uttryck för strukturell rasism.

Dessa ryggmärgsframkallade uppfattningar har bidragit till att vidmakthålla en grad av problemförnekande som de flesta i dag torde se som otroligt naiv. Man har ”löst” problem genom enkla slogans som ”invandring gynnar Sverige” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kan förknippas med, eller uppfattas gynna, partiet. Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet sammanfattar PK – och svenska värderingar. LÄNK AB

Av politisk korrekthet följer också dess motsats politisk inkorrekthet.
Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016 kritiserade den republikanske kandidaten Donald Trump begreppet PK vid flera tillfällen, till exempel för att ursäkta sina påståenden om att mexikaner skickade våldtäktsmän till USA.[3] Hans argument var att han inte hade tid att vara politiskt korrekt.

PK som slagträ
Att beskylla debattmotståndare för att vara PK har blivit ett omvänt sätt att använda begreppet. Då ställer man sig vid sidan om och utgår från att man själv är politisk inkorrekt och beskyller andra för att inte ha modet att tänka själva.

Forskning om PK

Det finns en oro för att PK-normer ska strypa samhällsdebatten. Men forskningen visar att det också kan vara tvärtom: både män och kvinnor kan bli mer kreativa om gruppen tillåts diskutera korrekta och inkorrekta beteenden. I ett experiment på ett amerikanskt universitet fick studentgrupper i uppdrag att komma på affärsidéer för en ny verksamhet.

Deltagarna i dessa grupper uppgav i efterhand att de varit mer uppmärksamma på respektfullt beteende i sina diskussioner av affärsidéerna.

En jämförelse av antalet affärsidéer visade att grupperna som påmints om PK-normen kom på nästan dubbelt så många idéer som de andra grupperna. Fler vågade uttrycka sina tankar när de förväntade sig att diskussionen skulle vara respektfull. Snarare än att förtrycka åsikter ledde alltså PK till en större kreativitet och att fler åsikter kom till tals. Både kvinnor och män uttryckte fler idéer. [4]

Kritik mot studien: att kalla normalt hyfs och social kompetens för PK minskar trovärdigheten för studiens hypotes, upplägg och slutsats. Man har helt enkelt inte forskat i PK utan i socialt uppförande.

Referenser
1) ”Politiskt korrekt”. Nationalencyklopedin.
2) ”Politisk korrekt”. Svenska Akademiens Ordlista.
3) Political correctness: how the right invented a phantom enemy” (på en-GB). The Guardian. 30 november 2016.

4) Creativity from Constraint? How the Political Correctness Norm Influences Creativity in Mixed-sex Work Groups, SAGE Journals LÄNK

Rasism

Ordet ras är etiopiskt och betyder ‘hövding, furste’. Det kommer av det arabiska رأس (som uttalas ”ras”) och betyder ‘huvud; hövding, ledare.
Rasism är en (politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa rasteorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den egna rasen fri från främmande raselement. [1]

”Den vedervärdiga rasismen!”

När människor utsätts för regelrätt rasism och under organiserad form sorterar det under ”Brott mot mänskligheten”. [2]

Diskussionen om huruvida man kan lagstifta mot rasism på nätet har förts inom den svenska riksdagen arkiverat som 2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden. Länk Justitieminister Beatrice Ask har där besvarat en fråga om vilka initiativ hon avser att ta mot nätrasismen.

Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse.

Historik

Under 1900-talet gick starka strömningar i västvärlden som gav stöd för segregation och ideal om rasåtskillnad. Detta har dels sitt ursprung i fördomar och hat mot utpekade minoriteter dels i motiv som rättfärdigade ekonomisk och politisk makt över andra där utsatta etniska grupper kom att utnyttjas. Detta hade också en historisk bakgrund i förslavande av människor såsom i USA av främst afrikanska folkslag som rövades från den Afrikanska kontinenten för att säljas som slavar i Nordamerika. [3][4] Vissa folkslag som ansågs underlägsna förlorade mänskliga rättigheter och den påstådda överlägsna rasen gavs rätten att förslava hela folk. [5]

Institutionaliserad rasism

Med Hitler och Mussolini infördes i Tyskand och Italien på 1930-talet en institutionaliserad rasism som innebar att utpekade folkgrupper med etnisk tillhörighet i judendom och andra minoriteter blev fritt villebråd, förlorade medborgerliga rättigheter, fängslades, bestals på sina egendomar, torterades och mördades i organiserade avrättningsanläggningar. I Tyskland och i det av Nazityskland annekterade Europa bedrevs en slakt på judar som fick namnet Förintelsen.

I USA har institutionaliserad rasism funnits sedan kolonialtiden där rasismen legaliserade slaveri vilket formellt upphörde efter det amerikanska inbördeskriget som slutade 9 april 1865 då Nord besegrade Syd. Juridiskt eller socialt sanktionerade privilegier och rättigheter gavs till vita amerikaner men nekades för alla andra folkslag och människor av icke vit etnisk tillhörighet

Europeiska amerikaner – särskilt vita anglosaxiska protestanter – har genom amerikansk historia beviljats exklusiva privilegier i frågor som gäller utbildning, invandring, rösträtt, medborgarskap, markförvärv och straffprocess. Icke-protestantiska invandrare från Europa, särskilt irländare, italienare och poler, drabbades också av främlingsfientlighet och andra former av diskriminering i det amerikanska samhället fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Kampen mot denna institutionaliserade och i USA utbredda rasism tog sig många olika uttryck och fick den övergripande termen medborgarrättsrörelse.

Rasismen i Sverige

Rasismen går långt tillbaka i tiden och har drabbat ”resanden” (romer) och minoritetsfolk som samer och även judar under århundraden. Synsättet om underlägsna raser fann även stöd i pseudovetenskap.

Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut och verksamheten förlades till Uppsala Universitet. Socialdemokraterna som då var i regeringsställning anklagas för att ha instiftat det men det var ett tvärpolitiskt riksdagsbeslut som både Hjalmar Branting (S) och högerledaren Arvid Lindman deltog i.  En av de drivande personerna inför skapandet av institutet var Herman Lundborg (1868-1943). [6] Han blev också institutets förste föreståndare. LÄNK Uppsala Universitet

I sin bok ”Rasbiologi och rashygien” (1914) skriver Herman Lundborg, professor i rasbiologi följande:

”Vårt folk är av kanske renare germanskt ursprung än något annat folk i världen. Utseendet vittnar också härom. Svensken är mestadels lång och välväxt, med blont hår, hög panna och ljusa ögon. Dessutom är han långskallig (dolikocefal).” [7]

Redan på 1890-talet genomfördes en stor undersökning av 45 000 svenska beväringar (unga män i militärtjänst) vilket ledde till resultat som inte alls gav stöd för Lundbergs påstående, tvärtom.

Enligt undersökningarna var endast 10 procent av Sveriges befolkning ”av rent nordisk typ”, det vill säga blonda, blåögda, längre än 170 cm och långskalliga ”med skallindex intill 75”. En övervägande majoritet hade några av dessa drag, men de flesta – alltså 90 procent av befolkningen – kunde också ha bruna ögon, mörkt hår, runda skallar eller kort växt.

Lundborg skulle under de kommande åren upprepa sina påståenden i en rad publikationer, trots att alla fakta han förde fram motbevisade hans eget påstående.

Arthur Engberg blev ecklesiastikminister 1932 och som politiskt ansvarig för Rasbiologiska institutet ville han lägga ned det.  I samband med Lundbergs pensionering utlystes hans tjänst.

En internationell sakkunniggrupp, medicinska fakulteten i Uppsala, Rasbiologiska institutets styrelse och universitetskanslern ställde sig bakom en kandidat som kunde efterträda i Lundbergs anda, men regeringen utsåg Gunnar Dahlberg (1893-1956) som hade  kommit fram till att rasbiologin som vetenskap var ohållbar. Dessutom var han övertygad antinazist. Framstående personligheter som den liberale tidningsmannen Herbert Tingsten och  nationalekonomen och socialdemokratiske politikern Gunnar Myrdal övertygade justitieminister Östen Undén (S) om att verka för att Dahlberg skulle få tjänsten.

Institutets verksamhet övergick från rasbiologi till forskning inom medicinsk genetik och socialmedicin. 1958 upphörde Statens institut för rasbiologi. Forskningen flyttades till Institutionen för medicinsk genetik. LÄNK Uppsala Universitet

Terminologisk och epistemologisk förvirring

Vissa även vetenskapliga perspektiv utvidgar rasism, till att förutom etnicitet och hudfärg också inkorporera intolerans mot enskilda individer och olika grupper på grund av kultur eller religion. Detta öppnar dörren för inte bara förvirring utan även för hyckleri och vanföreställning.

Rasistkortet!

Konflikter behöver inte vara grundade i rasism utan i olika intressen. ”En sådan trivial händelse som att en domare kan anklagas för att vara rasist kan vändas tillbaka mot den som anklagat domaren.” [8] En fotbollsdomare som råkade ut för motsvarande anklagelse slog tillbaka innebar i praktiken att ”laget framstod som rasister.” Länk
Denna typ av omvänt utnyttjande av ”rasistkortet” medför att begreppet rasism antingen breddas eller riskerar att urholkas. [9][10]

Konflikt och kritik

Mänskliga rättigheter erbjuder oss att välja tro och ideologi och symboler i samband med det. Ett problem kan vara att rättfärdiga sig med förklaringar som inte stämmer. Exempelvis att påstå att ett visst klädesplagg är påskrivet av Guds heliga skrift. När det inte stämmer uppstår en problematik som rör trovärdighet och förtroende.

En demokrati av västerländska mått förutsätter öppenhet och erkännande av individen. I denna kamp för mänskliga rättigheter ingår kvinnans frigörelse och barnens rätt till att förverkliga sina drömmar.

Sharia som hot mot kvinnor och barns rättigheter
Med kulturer särskilt från muslimska länder har vi fått in uttryck som inte stämmer med vad jämställdhetsrörelsen och humanismen kämpat för. [11] – Barn på dagis, ”fritis” och i skola ska möta levande ansikten inte täckta.

– ”Denna heltäckande slöja är inte bara diskriminerande utan också psykiskt och fysiskt skadlig och strider därmed både mot de mänskliga rättigheterna formulerade i EKMR och Barnkonventionen.
Om nu till och med muslimska länder vågar gå emot det som sharia påbjuder och förbjuda vissa sharialagar varför vågar då inte skolverket med DO i ryggen gå emot sharia när det gäller en sådan diskriminerande och psykiskt/fysiskt skadlig sedvänja som heltäckande slöja?” (Studie: Jämförelser mellan värdegrunderna i det svenska samhället och sharialagen)

Dessa klädesplagg hävdas ibland ha religiös bakgrund men det finns inget i religiösa texter som ställer sådana krav. I koranen sägs: ”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan var synligt; låt dem därför fästa slöjan (khimār) så att den täcker barmen”. Barmen är inte hals, huvud, hår, ansikte. [12] Det är således en kulturell pålaga som kan hänvisas till patriarkatets och mannens kontroll av kvinnan. (Sara Mohammad: Jag blev tvingad att bära slöja och jag hatade den. Länk)

Bevis för sådana inskränkande krav på kvinnan är att även västerländska kvinnor som besöker ett muslimskt konservativt och shariastyrt land (exempelvis Iran) påtvingas sådana plagg och riskerar att bestraffas om de inte lyder. Andra bevis för detta är kvinnor som flyr från sådana länder (exempelvis Saudiarabien) för att söka frihet riskerar att fångas in torteras och dödas. [13][14]
Att kritisera dessa plagg påstås av de som försvarar plagget och rätten att bära det för att vara rasistiskt. Om man då har rest till ett land där plagget inte är välkommet inom vård och utbildning så handlar det om att följa de lagar och regler som finns där och så finns ju ett talesätt som ”Att ta seden dit man kommer”. Det håller inte att hänvisa till religionsfrihet. Det finns varken i koranen eller i andra islamska religiös texter stöd för ansiktstäckande slöja. En muslimsk professor i Kanada uttalade sig så här: ”Om muslimer, eller någon annan, inte gillar att bo i ett land med kristna eller i en demokrati borde de dra tillbaka till helvetet de kom från.”[15] Andra menar att slöjan är symbol för ett kvinnoförtryck. Varför ska det vara mer rätt att tvinga på plagget om man reser till ett shariastyrt land? [16]

Allt fler länder förbjuder nu ansiktstäckande klädsel på allmän plats eftersom de vill förhindra ökad främlingsfientlighet och konflikter, våld och ärekränkningar.
Ett problem från muslimskt håll är att muslimska män anser sig ha rätt att våldta ”lättklädda” kvinnor. [17] Ett sådant påstående kan rent av betraktas som rasistiskt. [18][19][20][21]

Sverige har blivit ett land där rasism blivit ett missbrukat skällsord och bara rädslan över att bli beskylld för att vara rasist gör att människor undviker att dra gränser för ickedemokratiska och ickehumana yttringar eller ens att diskutera dem. [22]

Referenser

1) ”Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.” 1938, nr 163, s. 3
2) Minnesdag för Förintelsens offer Länk
3) Morgan, Marcyliena (2002-07-04). Language, Discourse and Power in African American Culture. p. 20. ISBN 9780521001496. LÄNK
4) Maggie Montesinos Sale (1997). The slumbering volcano: American slave ship revolts and the production of rebellious masculinity. p.264. Duke University Press, 1997. ISBN 0-8223-1992-6
5) Lothrop Stoddard (1922). The Revolt Against Civilization: The Menace of the Under Man. New York: Charles Scribner’s Sons.
6) ”Käraste Herman” av Maja Hagerman, recension (2018) av Kersti Wistrand, HK, Länk
7) Dan Korn, (2015) Socialdemokraterna avvecklade rasbiologin, Dagens samhälle Länk
8) Advokat prickas för att ha anklagat domare för rasism, SVT Nyheter Länk
9) Att vi ständigt viftar med rasistkortet är skadligt, medger MP-politiker. Länk
10) Rasistkortet dödar alla diskussioner SvD Länk
11) Allt fler fransmän vill förbjuda slöja och burka: ”I Frankrike finns en stark tradition av att religioner är en privat sak” YLE, Länk
12) Det här gäller för burka, niqab och hijab i Sverige och världen, Expressen Länk
13) Kvinnor som flyr ska tystas till varje pris | Jenny Nordberg | SvD LÄNK
14) Saudiska kvinnor på flykt stoppas på vägen – Nyheter (Ekot) | LÄNK
15) Ledare: Se de kvinnor som väljer bort slöjan LÄNK
16) Canadian Muslim professor: ‘If you want sharia law, go back to the hellhole country you came from’ Länk
17) “All White Women are Sluts and Deserve to be Raped”: The West Adopts Islam’s Perspective? Länk
18) Våldtäkt och sexualbrott BRÅ LÄNK
19) Grundlösa påståenden om muslimer och våldtäkter, Expressen Länk
20) Muslim Migration and Rape Statistics in Europe Länk
21) Sweden rape: Most convicted attackers foreign-born, says TV – BBC Länk
22) Rasism föds ur fördomar och rädsla Länk