Dissociation

Dissociation betyder i psykologiska sammanhang avskiljande mellan psyke, kropp och upplevelse. Det innebär att medvetandet håller upplevelser och handlingar skilda från kroppen. Tillståndet kan ge den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende.

Traumatisk stress är en vanlig orsak till dissociation. Vid en psykiskt överbelastande situation, som kan orsakas av fysiskt övergrepp, kan människan blockera sin upplevelse, så att hon känner sig stå ”utanför sig själv”. Detta kan bidra till att man intellektuellt inte kan förstå situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation kan ses som medvetandets sätt att ställa sig utanför svåra upplevelser. Det kan leda till att personen inte minns händelser eller känslor de väckte vilket kan minska ångesten av dem.

Dissociation kan orsakas av svåra uppväxtförhållanden med övergrepp, naturkatastrofer, mord eller familjekriser med otrohet. Samsjuklighet med andra psykiska störningar, särskilt PTSD men även depression, ångest och missbruk är vanligt.

Källor:

Trauma, dissociation och DID

Annonser

Förbön

Förbön innebär att be, inom sig eller högt be för en eller flera människors väl och ve. Det kan göras sekulärt utan inblandning av religion eller tro på Gud och det kan göras i religiösa sammanhang. Individer och grupper kan således utanför kyrkan utföra medveten förbön.
Den kristna kyrkan genomför ibland förbön i mässan, vilken då kan rikta sig till andra människor, länder, företeelser eller naturen.
Det finns även aktiva förbönsgrupper som tar emot ”uppdrag”. Not 1

Vetenskapliga studier på Förbön

I en förstudie blev 150 hjärtpatienters tillstånd mellan 50 och 100 procent bättre, säger hjärtspecialisten Mitch Krucoff. [2]

En studie av förbön riktad till hjärtpatienter som ingick i ett strikt utformat naturvetenskapligt forskningsupplägg visade att de som fått förbön behövde mindre medicin och drabbades av färre komplikationer. Fler överlevde i den gruppen än bland dem som inte fått förbön.

En studie av hjärtspecialisten Randolph Byrd (1988) pågick i 10 månader och rörde 393 hjärtsjuka patienter vid ett sjukhus i San Francisco. Studien var ett dubbelblindtest baserat på ett slumpmässigt urval, vilket är det bästa tänkbara upplägget för att ge signifikanta (statistiskt säkerställda) resultat. Patienterna var indelade i en experimentgrupp som fick förbön och en kontrollgrupp som inte fick förbön. Varken patienterna själva eller sjukvårdspersonalen visste vilken grupp de tillhörde. Experimentgrupperna tilldelades en patient och en ”förbönscirkel” med mellan 3 och 7 deltagare. Förbönsgrupperna var geografiskt utspridda och vars uppgift var att be dagligen. Alla förbönsgrupper befann sig utanför sjukhuset. Varje bönecirkel fick endast sin patients förnamn och lite om dennes tillstånd. De uppmanades att rikta bönen till ”snabbt tillfrisknande, inga komplikationer eller död”. Konstaterades då några skillnader i resultat för de olika grupperna? Kontrollgruppens patienter (de som inte fick förbön) behövde fem gånger så mycket antibiotika som förbönspatienterna. Lungödem var tre gånger vanligare bland kontrollgruppens patienter. Ingen förbönspatient, men däremot tolv kontrollgruppspatienter, behövde mekanisk andningshjälp under försökstiden. Dubbelt så många kontrollgruppspatienter fick nya hjärtattacker. Färre förbönspatienter dog. Placeboeffekten var under kontroll, eftersom studien var vetenskapligt utformad för att eliminera dess påverkan på resultatet. Om samma resultat hade uppnåtts med hjälp av ny medicin eller kirurgi skulle det ha betraktats som ett medicinskt genombrott. Vad denna medicinska studie ”bevisar” är detsamma som man inom religioner och kulturer praktiserat till vardags sedan urminnes tider. Tron på möjligheten att med goda tankar/känslor kunna bistå sig själv och andra går ibland under begreppet ”helande energi”. [1]

Hjärtläkaren Larry Dossey opponerar sig mot försöken att förstå medvetande som en energi: -”Den metaforen är absolut fruktansvärd! Medvetande beter sig inte som energi! Det är helt oberoende av rumslig avgränsning. Man kan också bromsa och begränsa alla former av känd energi. Medvetande kan däremot inte bromsas”, fortsätter Dossey: -”Människor har försökt. Om man ber (förbön) i ett blyinkapslat utrymme, så går bönen ändå igenom.” (Tolv Sinnen, sid 200). [1] (Länk artikel)

Kritik
När ”healing” tycks visa sig ha effekt, menar somliga skeptiker eller kanske snarare pseudoskeptiker att det handlar om placebo och positiv effekt av uppmärksamhet. Men placebo förklarar inte att healing genom förbön tycks ha effekt på individer som inte ens vet om att de blivit föremål för förbön. Naturligtvis finns det pseudoskeptiker som inte accepterar studier som ger evidens för oberoende sinnens processer trots att studierna är utförda med strikta naturvetenskapliga metoder.

National Geographic visade en dokumentär med yrkesskeptikern Joe Nickell där han påstår att de som vet med sig att de får förbön blir så stressade att de riskerar att dö av hjärtattack. Men så var nu inte fallet, ingen visste att de fick förbön. Men då Joe Nickell inte kan bevisa sin tes förvandlar han fakta så att det passar fördomen (bias). Mediakanaler som anser sig vara seriösa såsom NG och även SVT borde stå fria från fördomar och förtal som hånar sanningssökande vetenskap. [1] sid 201 f

Pingstkyrkan har använt förbön som exorcism för att driva ut satan ur människor som påstår sig ha parapsykologiska förmågor. [3] Not

Not

Filadelfiakyrkan om Förbön, Länk

Skarpnäckskyrkan Förbön, Länk

Källa
1) Peratt, B (2012 andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Gud hör bön – nu är det bevisat AB Länk
3) Wistrand, K (2016) Sierskan från Lappland, Humanism & Kunskap  Länk

Shamanism

Shamanism (/ˈʃɑːmən/ shah-mən or /ˈʃeɪmən/ shay-mən) är en uråldrig medicinsk och andlig praktik som innebär att en utövare når förändrade tillstånd av medvetande för att möta och interagera med andevärlden och kanalisera dessa transcendentiska energier in i den materiella fysiska världen med avsikt att bibringa helande, växtkraft eller andra för samhället och individen positiva effekter. [1]

Shaman, Sibirien (Public Domain)

Ordet shaman kommer ursprungligen från den sibiriska kulturen [2] men har  blivit ett begrepp för flera kulturfolks andliga ledare. Shamanen kännetecknas av att eftersträva andligt och fysiskt helande inom en stam eller en grupp.

Samisk shaman med trumma (Public Domain)

Gemensamt för många shamaner är att man använder trumman för att sätta sig själv i ett transtillstånd. I trans anser man sig kunna resa till olika mediala världar där man möter hjälpare som t.ex. djur eller arketyper för olika egenskaper som kan vägleda och ge stöd. Shamanen anses ha förmågan att jaga bort onda andar som skapar sjukdom eller besvär för att sedan hämta tillbaka den förlupna själen till kroppen hos den drabbade.

Tro och praxis som har kategoriserats som ”shamanisk” har intresserat forskare från en mängd olika discipliner, inklusive antropologer, arkeologer, historiker, religionsstudenter, filosofer och psykologer. Hundratals böcker och akademiska dokument om ämnet har producerats, med en peer-reviewed akademisk tidskrift som ägnas åt studien av shamanism. Under 1900-talet har många västerlänningar skapat moderna magisk-religiösa praxis som påverkats av idéer från hela världen och skapat det som har kallats neoshamanism eller neoshamanisk rörelse. [3]

Begreppsdiskussion

Antropologen Mihály Hoppál diskuterar huruvida termen ”shamanism” är lämplig. Han noterar att för många läsare innebär ”-ism” en viss dogma, som buddhism eller kommunism. Han rekommenderar att man använder termen ”shamanhood” [4] eller ”shamanship” [5] (en term som används i gamla ryska och tyska etnografiska rapporter i början av 1900-talet) för att poängtera mångfalden och de specifika egenskaperna hos de olika kulturerna. Han tror att detta lägger mer tyngdpunkt på de lokala variationerna och menar att shamanism inte är en religiös helig dogma, men kopplad till vardagen på ett praktiskt sätt. Hoppáls synpunkt om religion stämmer inte med den mongoliska kulturen där shamanism är statsreligion. Piers Vitebsky påstår att trots unika förvånande likheter finns det ingen enhet i shamanismen. Vitebsky synpunkt kan kritiseras eftersom trots att det finns olika fragmenterade shamanistiska metoder och övertygelser så samexisterar de med andra begrepp och metoder bland shamaner hos ursprungsbefolkningar över hela världen. Sannolikt kommer Jungs forskning om ursprungsbefolkningars gemensamma världsuppfattningar och arketyper närmare en sanning om en gemensam begreppsvärld. [6] Den norska socialantropologen Hakan Rydving har argumenterat för övergivandet av termerna ”shaman” och ”shamanism” som ”vetenskapliga illusioner”. [7] Också det blir en kontroversiell och förvirrande uppfattning då det föreligger hundratals studier i ämnet. Link1, Link2, Link 3, Link 4, Link 5,

Dokumentär
The Horse Boy är titeln på en dokumentär om en familj från Texas USA som har en autistisk pojke och de reser till Mongoliet för att som ett sista halmstrå ta hjälp av en mongolisk shaman.

Referenser
1) Peratt, B (2015) Helandevårdens historik i globalt perspektiv, Humanism & Kunskap Länk
2) Juha Janhunan, Siberian shamanistic terminology, Memoires de la Societe finno-ougrienne 1986, 194:97.
3) Gredig, Florian (2009). Finding New Cosmologies. Berlin: Lit Verlag Dr. W. Hopf.
4) SSR, 2001 Summer, abstract online in 2nd half of 2nd paragraph
5) Hoppál & Szathmári & Takács 2006: 14
6)Vitebsky 1996: 11
7) Rydving, Hakan (2011). ”Le chamanisme aujourd’hui: constructions et deconstructions d’une illusion scientifique”. Etudes Mongoles et Siberiennes, Centrasiatiques et Tibetaines. 42 (42). doi:10.4000/emscat.1815.

The Horse Boy – Hästpojken, dokumentärfilm

Hästpojken – En fars uppdrag att läka sin son, är en dokumentärfilm IMDb om en familj från Texas USA som har en autistisk pojke och de reser till Mongoliet för att som ett sista halmstrå ta hjälp av en mongolisk shaman.

Artikel:

”Hur långt skulle du resa för att läka någon du älskar? Under en intensiv personlig, och episk andlig resa följer filmen HORSE BOY ett par i Texas och deras autistiska son på hästrygg genom yttre Mongoliet, i ett desperat försök att behandla hans tillstånd med en shamanisk helare.

Ett komplicerat tillstånd som dramatiskt kan påverka social interaktion och kommunikationsförmåga, är autism det snabbast växande utvecklingshindret idag. Efter att den tvåårige Rowan Isaacson hade diagnostiserats med autism upphörde han att tala, gick tillbaka in i sig själv i timmar och skrek ofta oupphörligtt utan någon uppenbar anledning. Rupert Isaacson, en författare och tidigare hästtränare, och hans fru Kristin Neff,  psykologprofessor, sökte bästa möjliga vård för sin son. Men traditionella terapier hade liten effekt.

Då upptäckte de att Rowan har en djup närhet för djur, särskilt hästar. När Rupert började rida med Rowan varje dag började Rowan prata igen och engagera sig med omvärlden. Fanns det en plats på planeten som kombinerade hästar och helande? Det fanns i Mongoliet, det land där hästen först tämjdes, och där shamanism är statsreligion. Vad händer om vi skulle ta Rowan dit, tänkte Rupert och rida från shaman till shaman? Vad skulle hända?

HORSE BOY är en magisk expedition på den vilda öppna steppen till den heliga sjön Sharga. När familjen tar sig an denna strävan efter en möjlig bot, finner Rupert och Kristin att deras son är accepterad – till och med uppskattad – för hans skillnader. Genom att berätta denna familjs extraordinära historia ger filmen en röst till de tusentals familjer som lever med autism varje dag. När Rupert och Kristin kämpar för att hela sitt barns autism och finna läkning för honom och sig själv på dessa skilda ställen, gör Rowan plötsligt dramatiska språng framåt, förvånande för både sina föräldrar och sig själv.//slut artikel

Bok och film

Hästpojken: En fars uppdrag att läka sin son, en bok om Isaacsons erfarenhet och skriven av Rupert Isaacson, släpptes av Little Brown and Company den 14 april 2009. Boken blev en New York Times Bestseller. Filmen regisserades av Michel Orion Scott och distribueras av Zeitgeist Films. [1] Den nominerades till Grand Jury Prize på 2009 Sundance Film Festival, [2] och vann 2009 Award Film Audience Award för Lone Star States vid South by Southwest.

Trailer

Se Filmen

Referenser

  1. The Horse Boy”. Zeitgeist Films. Archived from the original on February 28, 2010.
  2. <http://themovingarts.com/tallgrass-third-thursdays-the-horse-boy/
  3. ”Past Winners”. SXSW. Archived from the original on February 22, 2010

Extera länkar

 

Healer – Helare

Denna artikel om ”Healer” baser sig på forskning inom projektet ”Om medvetandets uppkomst” (av Börje Peratt) och i detta fall presenterad i dess andra publikation av boken 12 (Tolv) Sinnen. [1]

Att vara ”healer” är att förmedla ”helande fördel”, som tonar ned eller rentav tar bort sjuklig ”nackdel”. En förklaring skulle kunna låta så här: Healing förmedlar placebo på direkt cellnivå. Den förmår cellerna att ”kommunicera” på ett sådant sätt att de helar sig själva och sin omgivning. Om vi utgår från att vi kan hela varandra genom medveten riktad ”helande uppmaning”, så innebär det också att vi står i potentiell helande kontakt med varandra. Det finns en risk att i övertro praktisera detta. Att påstå att healing räcker och därmed utesluta sjukvård innebär risk för övertro. Healing bör ses som ett komplement. Även om det ibland lyckas där skolmedicin misslyckas. Det finns också en allvarlig risk om hybris och självgodhet övertar psykologisk och medicinsk fackkompetens. Ödmjukhet och respekt är grunden för healing. Sakkunskap, legitimation och kompetens är ett skydd för båda parter. [1] sid 202 ff

Den kända ”Snåsamannen”, healern Joralf Gjerstad, född 1926 i Snåsa, Nord-Trøndelag i Norge anses ha hjälpt uppemot 50 000 människor och flera ansedda läkare, ministrar och elitidrottare styrker hans förmåga. [1] sid 204
2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” om den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären ”Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare, premiär på biografen Zita i Stockholm. Den gick också i SVT. Trailer. Recension i SVT. [3]

Healer, Matthew Manning har undersökts av Nobelpristagare, fysikprofessor Brian Josephson som menar att det är frågan om en okänd form av psykisk energi: – ”Matthew Manning, en känd healer i England, har förmåga att skapa en stark riktad energi, och han har även lyckats projicera energier så att de syns tydligt på en vanlig polaroidfilm (Manning, 1995). EEG-mätningar som gjorts på Manning (1975) har visat att han använder en del av hjärnan som man tidigare trodde var inaktiv. Brian Josephson, Nobelpristagare i fysik 1973, har sagt om Manning att han har en ny slags energi, som kommer att ge nya upptäckter och vara av stor betydelse för fysiken (Whitton, 1974) [4].” I en studie av Dr Achterberg m fl presenterad av Robert Charman på Society for Psychical Research (2005) anser forskarna sig funnit bevis för att healers på avstånd kunde påverka MRI-mätbar hjärnaktivitet hos en försöksperson som var fysiskt och elektriskt isolerad. Försök att vetenskapligt mäta effekten av förbön har genomförts i ett flertal kliniska studier. Några av dessa studier pekar på att ingen effekt alls uppnås, medan andra indikerar ett samband med tillfrisknande. ([1] sid 198 f)

Om jag [BP] ska beskriva helandeprocessen enbart utifrån egna erfarenheter är det som att en knapp slås på. Den fysiska känslan av healingförmedling kan beskrivas som att det sticker i fingrarna. Ibland men inte alltid aktiveras ett slags band runt huvudet särskilt ovanför öronen och fram till tinningarna. Den fysiska förändringen kan inte jämföras eller beskrivas med någon annan kroppslig känsla. När healing är påslaget kan jag känna ett slags energifält från den person som jag har i fokus även om jag befinner mig flera meter från dennes kropp. Diagnosen identifierar olika slags ”skuggor” eller graderingar i dennes fält. Informationen kan ge indikationer som svagt, kallt eller obalans. Diagnosen kan också förmedla om det är en blockering av fysisk eller psykisk art. Den som tar emot healing kan då uppleva hetta och fysisk kontakt fast den som helar står flera meter från kroppen. En nära person som drabbats av njursten och skickats hem från sjukhuset feldiagnostiserad för ryggskott, kom till mig för att få hjälp. Han upplevde under behandlingen något som närmast kan liknas vid en Ut ur kroppen-upplevelse och kände inte längre smärtan. Studier på healing kan ändå förnekas trots att de följer vetenskaplig standard. [1] sid 205

Mer spektakulärt har det varit då helaren tycks kunna i detalj se organ, leder och ben inuti kroppen och kan beskriva störningar och skador som sjukvården inte har funnit eller diagnosticerat men som i efterhand bekräftats av samma sjukvård.

Men denna för förnuftet svårgripbara kommunikation är provocerande för det etablerade tänkesättet. Även om jag har överbevisat mig själv tillräckligt många gångar är jag fortsatt skeptisk till intrycken och har hela tiden en tanke om att det kan vara fantasier. Antalet träffar från egen healingdiagnostik utesluter i alla fall inte förmågan och gradvis har jag börjat acceptera den. Det är möjligt att en sådan medial förmåga kan komplettera och ibland ”se” sådant som vården missar. (Peratt) [1] sid 226

Källor
1) Peratt, B (2012, andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Wistrand K., Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad, Humanism & Kunskap
3) Filmrecension: ”Mannen från Snåsa” av regissören Margreth Olin Länk SVT
4) Whitton, J. (1974). Ramp functions in EEG power spectra during actual or attempted paranormal events. New Horizons Journal 1.