Salutogenes – hälsans ursprung

Antonovskys ”Sence of Coherense” (SOC) översätts ofta till ”Känsla av sammanhang” men här istället med ”Betydelse av sammanhang” (BAS) då begreppet omfattar mer än känsla./ BP

Salutogenes betyder hälsans ursprung (latin salus, hälsa och grekiska genesis, ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).

Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Antonovskys hade kommit fram till att människans upplevelse/uppfattning av sin hälsa-ohälsa påverkades på avgörande sätt av ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Viktiga faktorer är samhörighet och meningsfullhet. Upplevelse av förmåga och uppfattning om rimlig kontroll som ger trygghet. Men också uppfinningsrikedom, mod, välbefinnande och tacksamhet. Dessa faktorer har studerats av en rad forskare och deras efternamn kan man se i bilden ovan efter varje faktor. Faktorerna är strukturerade enligt Livskompassen (Peratt) vilket förenklat innebär att logik och tankar är till vänster och upplevelser och känslor är till höger.

Det rådande perspektivet i sjukvården kretsar kring patogenes, det vill säga hur och varför sjukdomar uppkommer. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som gör att man är vid god hälsa. Tonvikten läggs på hälsobringande faktorer.

Exempel på arbete med ungdomsvård

Antonovsky var gästforskare vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och inspirerade till att utveckla arbetet vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i en mer salutogen inriktning.[3]

Tidigare arbetade man i Lund utifrån ett patologiskt och problemorienterat perspektiv. Detta innebar att man fokuserade på det avvikande beteendet. I observationer och bemötande utgick man oftast från vad som inte fungerade. Dialogen med ungdomarna blev då negativt laddad och destruktiv för både ungdomar och personal.

Ungdomarna visste ganska väl vilka brister de hade och vad de inte kunde. Det bekräftades också genom observationer, samtal och tester.

Ungdomarna var inte själva  medvetna om sina talanger och förmågor eller visste vilket socialt stöd som fanns i deras närhet. Detta gjorde att ungdomarnas bilder av sig själva inte var speciellt nyanserade, vilket i sin tur ledde till att de ofta agerade med en negativ förväntan både på sig själva och på sin omgivning. Detta leder enligt systemteori (som ser mer till cirkulära orsakssammanhang än linjära) till att både omgivning och ungdomar får negativa förväntningar på varandra.

Insikten om det salutogena perspektivet och fokuseringen på olika ”hälsobringande” faktorer innebar möjligheter att koncentrera sig på ungdomarnas resurser. Ganska snabbt insåg behandlingspersonalen den positiva effekten av det salutogena synsättet. Eftersom ungdomarna ständigt fick nya positiva bilder av sig själva ändrades deras attityder både till sig själva och sin omgivning. Interaktionen med vuxna blev mer positiv, vilket gjorde att de blev mer mottagliga för förändringar.

Det centrala begreppet i den salutogena modellen är en betydelse av sammanhang (man använder här ”känsla av sammanhang” och KASAM) som innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Ingrid Claezon definierar i sin bok ”Mot alla odds” [4] dessa komponenter som:

”Begriplighet syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara, det vill säga är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning krävs det att den i alla fall ska gå att ordna och förklara.” ”Hanterbarhet handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll, vare sig det är egna eller andras, som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna”. ”Meningsfullhet är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig, värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAMs motivationskomponent. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet.”

Kritik av översättning av Sense of Coherense (SOC) till Känsla av sammanhang och akronymen KASAM

Peratt föreslår och har myntat ”Betydelse av sammanhang” (BAS) eftersom ”Känsla av sammanhang” begränsar Antonovskys begrepp till emotioner och dessutom med en meningslös förkortning som ser ut som en akronym (KASAM) som inte förmedlar något av begreppets innebörd.
Ju starkare Betydelse av sammanhang -BAS- desto bättre förmåga att hantera problemsituationer. Social kompetens, självförtroende, integritet och hur man hanterar stress (coping) med begriplighet, dvs logik, är också centrala för en BAS.

Historik

Antonovsky publicerade den salutogena modellen i Health, Stress and Coping år 1979. [2] Han utförde en undersökning på en grupp israeliska kvinnor där han fann att de judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger hade en förmåga att bevara sin hälsa trots alla de fasor som de hade genomlidit och på ett bättre sätt än kontrollgruppen av kvinnor som levt ett mer normalt liv.

Antonovsky intresserade sig mer för vad som gör/håller en individ i ett frisk/hälsosamt tillstånd, trots olika typer av kriser under sin livstid. ”Varför klarar vissa människor att hantera stress och lidande bättre än andra?” Hans resultat visade att kvinnor som hade utvecklat betydelse av sammanhang, byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar också hade gjort dem uthålliga och fysiskt och psykisk starka.

Begriplighet, hanterbarhet meningsfullhet och delaktighet
Med begriplighet menar man att tillvaron är meningsfull och har ett sammanhang. Förmågan att hantera krav och kriser innebär att kunna se lösningar för att inte bli offer för omständigheter.

Delaktighet innebär att individer ingår i ett positivt sammanhang. Meningsfullheten genererar motivation, vilket i sin tur resulterar i ett engagemang. Det ger styrka att handskas med problematik och klara av nödvändig förändring. Förmågan att hantera och lyckas med knepiga situationer ”programmerar” människan att klara av att möta svåra händelser använda sitt intellekt för att finna nya vägar och sätt, ha förmåga till att disciplinera sitt sinne och skapa lugn och samtidigt bibehålla sin moral och integritet. Här är barndomens framgångar och misslyckanden viktiga. [5]

I händelse av sjukdom fokuserar det salutogena perspektivet på tre grundläggande aspekter: problemlösning, generella motståndsresurser (GMR) och ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Generella motståndsresurser, GMR, är biologiska, materiella och psykosociala faktorer som ger styrka att hantera stress och hotbilder. Exempel på Generella motståndsresurser kan vara socialt stöd, kunskap, intelligens, en stark jagkänsla osv. Generella motståndsresurser har stor betydelse för upplevelsen av sammanhang. En människa med en stark BAS är självständig och kapabel att framgångsrikt hantera krissituationer.

Antonovsky anser att den mänskliga tillvaron är kantad av pressande krav (stressorer) och att de flesta människor klarar sig relativt väl trots en hög belastning av press vilket gör att stress inte behöver utlösas. Dessutom menar Antonovsky att det inte räcker med att främja hälsa endast genom att klara press och undvika stress. Det handlar om människans förmåga att hantera med- och motgångar och att finna lösningar som innebär att göra det bästa av tillvaron.

Förverkliga dig själv filosofier och litteratur

Ett litet urval av litteratur på temat att lyckas och att förverkliga sig själv är:

  • Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning : om kommunikation människor emellan – Carnegie Länk
  • Tänk rätt bli framgångsrik – Napoleon Hill Länk
  • Coacha Unga med Livskompassen – Börje Peratt Länk
  • Bäst när det gäller – Willi Railo Länk
  • Lars-Eric Uneståhl – Mental träning stort antal böcker Länk

Referenser:
1. Antonovsky, A. Health, stress, coping. San Fransisco: Jossey Bass. 1979.
2 . Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 1991.
3. Det salutogena perspektivet lägger tonvikt vid friskfaktorer, Vårdfokus nr 6, 1997-6. Länk
4. Claezon, I. Mot alla odds. Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin uppväxt.  Stockholm: Mareld. 1996.
5. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up of the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 244, 1–11. 1994.

Djurviskare

Djurviskare är en människa som anses ha tillgång till en förmåga att via extrasensorisk perception kunna kommunicera med djur, antingen levande eller döda. Termen ”viskare” hänvisar till en medialitet som innebär att kunna uppfatta information via oberoende sinnen som därmed inte är beroende av fysiska sinnen för denna kommunikation.

En djurviskare kan naturligtvis kombinera sina fysiska sinnen med extrasensorisk kommunikation även om detta inte behövs:

– Jag upptäckte denna förmåga då jag var hemma hos ett par som oroade sig för sin katt. Vi satt i köket och katten var inte där. Jag fick då upp en inre bild av att katten var i ett rum dit den hade dragit sig undan då jag kom. Så sa jag att katten låg i vardagsrummet och vi gick dit och mycket riktigt den låg på golvet. Enligt ägarna betedde den sig mycket annorlunda och tillitsfullt mot mig som den aldrig annars gjorde mot främlingar. Jag ställde inom mig några frågor till katten om tillståndet och oviljan att gå ut. Fick då besked om att en stor grå katt hade inkräktat på kattens revir och skrämt denna katt att stanna inne. Enligt ägarna fanns ingen stor grå katt i grannskapet. När jag lämnade villan satt en sådan stor grå katt på förstukvistens trappa direkt utanför dörren och den sprang iväg då jag öppnade dörren. (Börje Peratt, anteckningar 2014)

Filmer om och med djurviskare

Buck Brannaman från Amerika är en känd hästviskare som har utvecklat en uppmärksammad, och framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. [1] Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff.

Nicholas Evans skrev bästsäljaren ”Mannen som kunde tala med hästar” om Buck som sedan filmatiserades med Robert Redford i huvudrollen. TRAILER

Emelie Cajsdotter i SVT-dokumentärserien Flocken (2019) om djurkommunikatören Emelie Cajsdotter som jobbar i Jordaniens kungliga stall. – ”De arabiska fullbloden där ses som andliga budbärare och i Emelies regi präglas stallet av icke-dominans och respekt för varje djur.” [2][3]

Sydafrikanskan Anna Breytenbach ägnar sitt liv åt att kommunicera med djur. Hon menar sig sända och ta emot detaljerade budskap genom bilder och tankar och anser sig på så vis hjälpa både människor och djur. [4][5]
The Animal communicator – Anna Breytenbach (Full documentary)

Referenser

1) Buck, dokumentärfilm om den riktiga hästviskaren. Länk
www.brannaman.com
2) Hästviskaren Emelie Cajsdotter hos kungens hästar. Länk. Kan ses till 5 november 2019 på SVT play.
3) Hästviskare – Telepatisk djurkommunikation II av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 30 aug 2016. Länk
4) Telepatisk kommunikation med djur – I av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 22 aug 2016. Länk
5) Hemsida https://www.animalspirit.org/

Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU)

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU) eller Out-of-body experience (OBE) är en transpersonell upplevelse där en person verkar uppfatta världen från en plats utanför sin fysiska kropp. UKU kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [1]

Termen ”out-of-body-experience” myntades 1943 av GNM Tyrrell i boken Apparitions [2] och antogs av forskare som Celia Green [3] och Robert Monroe [4] som ett alternativ till trosetiketter som ”astralprojektion” eller ”själsresa”. UKU kan från mängden dokumenterade händelser induceras av fysiskt trauma, nära döden-upplevelse (NDU), under meditation och fullständigt lugn, sömn och elektrisk stimulering av hjärnan [5]. Det kan också medvetet induceras av vissa såsom Nanci Trivellato beskrivit i sin forskning.[6] En av tio personer har redovisat UKU en gång, eller mer vanligt, flera gånger i sitt liv. [7][8]

Inom naturvetenskapen kan UKU förklaras som en dissociativ upplevelse där man inte erkänner UKU och det faktum att människor med UKU kan med unik fakta beskriva miljö och avvikande faktorer på den plats man besökt i en UKU.

Dr Kenneth Ring publicerade en vetenskaplig artikel 1993 [9] om personer med nära döden-upplevelser av en typ som kan ge stöd för oberoende medvetande. ”Utanför kroppen-upplevelser” (UKU) är ett indicium. Man observerar händelser som äger rum långt borta från den egna kroppen, ibland 100 tals mil – och redogör detaljerat för vad som händer på en möjlig avlägsen plats. Dessa dokumenterade iakttagelser kan senare verifieras av tredje part. Fenomenet kallas numer ”Trovärdig perception” och ”det är för tillfället omöjligt att förklara med modern medicinsk vetenskap”. [10][11]

Fenomenet kan jämföras med andra transpersonella ”förmågor” såsom remote viewing (klarsyn, clair voyance) och telepati.

Under sömn/vid insomnande

I många fall beskriver personer att de har haft en UKU då de ligger på gränsen till sömn, eller insomnande strax före upplevelsen. En stor andel av dessa fall avser situationer där sömnen inte var särskilt djup. Några rapporterar ett föregående lucid-drömtillstånd. [12]

Nära döden upplevelse

En annan form av spontan UKU kan ske under en nära döden-upplevelse (NDU). Patienter har rapporterat UKU vid hjärtinfarkt och vid större operationer och vid drunkningsögonblick.

Extrem fysisk ansträngning

Extrem fysisk ansträngning som höghöjdsklättring och maratonlöpning har rapporterats ge UKU.[13]

Mental induktion

Att somna fysiskt utan att förlora medvetenheten om nuet. ”Medvetandets vakenhet, kroppen sover” är allmänt känd som en orsak till UKU, frivilligt och ofrivilligt. [14] Thomas Edison använde detta tillstånd för att ta itu med problem medan han arbetade med sina uppfinningar. Han sades vila en silver dollar på huvudet medan han satt med en metallhink i en stol. När han drev bort från medvetenhet skulle myntet således falla ned i hinken och återställa hans vakenhet. [15] UKU-pionjären Sylvan Muldoon använde helt enkelt en underarm hållen vinkelrätt i sängen som ”det fallande föremålet”. [16] Salvador Dalí sägs ha använt en liknande metod för att få de märkliga visioner som inspirerade till hans målningar. Dalí börjar utveckla sin ”paranoykritiska metod”, som gör det möjligt att se och kombinera en bild med de underligaste idéerna. Verkligheten och sömnen går hand i hand i hans målningar. Det är känt att avsiktlig kontroll mellan det vakna och sovande tillståndet möjliggör spontana transepisoder. [17][18][19] Genom att sjunka djupare och djupare in i avslappning möter man så småningom en ”glidande” verklighetskänsla om sinnet fortfarande är uppmärksamt. Denna glidning rapporteras av dem som praktiserar den som att känna sig som att glidande lämna den fysiska kroppen. Djupt trance, meditation och visualisering är metodens ingredienser. Typerna av visualiseringar varierar; några vanliga analogier är att klättra på ett rep för att ”dra ut” sin kropp, flyta ur sin kropp, bli skjuten ur en kanon och andra liknande tillvägagångssätt. Denna teknik anses vara svår att använda för personer som inte kan slappna av. Ett exempel på en sådan teknik är den populära Golden Dawn ”Light of Light” -tekniken. [20]

Mekanisk induktion

Hjärnvågs-synkronisering via audio/visuell stimulering. Binaural takt kan användas för att inducera specifika hjärnvågfrekvenser, [21] särskilt de som dominerar i olika sinnen vid tillstånd av vakenhet eller kroppssömn. Binaural induktion med en ”kroppspåverkande” 4 Hertz hjärnvågfrekvens observerades som effektiv av Monroe Institute, [22] och vissa författare anser att binaural takt är signifikant stödjande för UKU-initiering när de används tillsammans med andra tekniker. [23][24] En annan teknik använder sinusformade vågpulser för att uppnå liknande resultat. Naturfolkens användande av trumma vid religiösa ceremonier antas också ge en ökad mottaglighet för ”andra världar”. [25]

Empiri: Samlade data från UKU

Läkaren Kurt Goldstein fann då han opererade hjärnskadade soldater att när han kom åt speciella områden i hjärnbarken kunde patienten uppleva att denne gick ”Ut ur kroppen” och kunde få kontakt med ”kontakt med andra sidan”. [26] ”Jag möter mina döda släktingar. Jag ser Gud!”. Goldsteins medicinska upptäckter kom att radikalt påverka hans uppfattning om människans psyke, vilket förde honom till ett samarbete med Maslow och utvecklingen av humanistisk och transpersonell psykologi.
Melvin Morse stöder Goldsteins uppfattning att det finns ett anatomiskt centrum i hjärnan för Nära döden-Upplevelse (NDU) och UKU. Morse har nedtecknat barns Nära döden-upplevelse där de beskriver kontakter med ljus och ande varelser (1991). [27] Morse drar av detta inte slutsatsen att det finns någon kosmisk Gud, endast att Gud finns som företeelse i människans hjärna. Så här skriver Göran Grip i sitt förord till Morses bok: ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne.
Professor Pirn Van Lommel och ett team med holländska läkare utförde en omfattande studie på 344 patienter från tio sjukhus (Lancet, 2001). [28] Samtliga hade återupplivats efter hjärtstillestånd. 62 patienter (18 %) redovisade någon slags Nära döden-upplevelse. 15 hade haft en Ut ur kroppen-upplevelse och 31 hade mött döda släktingar. Lommel frågar:
-”Hur kan ett klart medvetande utanför ens kropp upplevas i det ögonblick då hjärnan inte längre fungerar, under en period av klinisk död, då EEG-kurvan är rak?”
Till och med blinda människor kunde enligt denna studie exakt beskriva miljöer, personer och sjukhusverktyg från det att hjärtat stannat tills de återupplivades.

Kritik

UKU påstås kunna induceras av hallucinogener (i synnerhet dissociativa medel). Detta har dock ifrågasatts av forskare från alla håll. Man menar att det då handlar om hallucinationer. En rad forskare har angripit fenomenet utifrån att det rör sig om hjärnskada eller psykisk sjukdom. Ingen av dem har förklarat hur det kommer sig att människor kunnat i detalj rapportera om faktiska objekt, företeelser och personers handlingar på platser där rapportörerna av UKU omöjligt kan ha varit eller ens känt till platsen. Bland kritiker hävdas att det inte förekommer vetenskapligt insamlade data eller någon vetenskaplig teori för fenomenet som kan prövas. Detta är dock inte sant. I själva verket är insamlade data av den storleken att fenomenet för länge sedan är att betrakta som validerat enligt naturvetenskapliga krav.

Empiri och data

Göran Grip skriver i sitt förord till Morses bok: [27] ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne. Grips iakttagelse och beskrivning stämmer med min hypotes om ett oberoende sinne. Andra forskare menar att en sårad och hotad kropp möjligen också är mer benägen att utsätta medvetandet för transpersonella upplevelser. Här blir psykolog Kersti Wistrands forskning intressant. Hon har intervjuat kvinnor som föder och intresserat sig för att beskriva deras transpersonella upplevelser. [29]

Teoribildning

Det oberoende medvetandet kan förklaras som själens medvetande men det finns också andra begrepp såsom mindbody och astralkropp. Dessa begrepp kan vara omskrivningar för att komma ifrån den religiösa belastningen av själ. Men själ behöver inte ses som ett religiöst attribut. Det kan enklast förklaras som livets ande och samtidigt oberoende livet eftersom själen är vaken även hos en fysiskt utslagen människa.

Under 1999 presenterade forskarutövare Wagner Alegretti och Nanci Trivellato vid första internationella forumet för medvetenhetsforskning i Barcelona preliminära undersökningar av en online-undersökning om erfarenheter utanför kroppen som svarats av internetanvändare som är intresserade av ämnet, således inte ett prov som är representativt för den allmänna befolkningen. [30]

1 007 (85%) av de första 1 185 respondenterna rapporterade att de hade haft en UKU. 37% hävdade ha haft mellan två och tio UKU. 5,5% hävdade mer än 100 sådana erfarenheter. 45% av dem som rapporterade en UKU sa att de framgångsrikt inducerade minst en UKU med hjälp av en specifik teknik. 62% av deltagarna som hävdar att de haft en UKU rapporterade också att de hade haft en icke-fysisk flygning. 40% rapporterade att de upplevde fenomenet att se sin egen fysiska kropp medan den befann sig utanför kroppen och 38% hävdade att de hade upplevt att de gått genom fysiska föremål som väggar. De vanligast rapporterade förnimmelser som upplevdes i samband med UKU var en känsla av fallande, flytande, sjunkande, domningar, ljudsensationer, stickningar, klarseende  och lugn.

Referenser

1) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Llewellyn Publications, Minnesota USA.
2) G. N. M. Tyrrell, Apparitions, Gerald Duckworth and Co. Ltd, London, 1943, pp. 149. ISBN 978-1169831537
3) C.E. Green, Out-of-the-body Experiences, Hamish Hamilton, London, 1968. ISBN 978-0345248435
4) Aspell, Jane; Blanke, Olaf. (2009). Understanding the out-of-body experience from a neuroscientific perspective in Psychological Scientific Perspectives on Out of Body and Near Death Experiences Psychology Research Progress. New York: Nova Science Publishers. ISBN 978-1607417057
5) Brent, S. B. ( 1979). Deliberately induced, premortem, out-of-body experiences: An experimental and theoretical approach.
6) Wistrand K. (2019) ”Hur UKU förändrade mitt liv”, Ted talk, Nanci Trivellatos föreläsning om ut-ur-kroppenupplevelser, Humanism & Kunskap, Länk
7) Blackmore, Susan (1984). ”A Postal Survey of OBEs and Other Experiences”.
”(Aug. 24, 2007) First Out-of-body Experience Induced In Laboratory Setting”. ScienceDaily. 2007-08-24. Retrieved 2011-10-06.
8) Gabbard, G. O., & Twemlow, A. W. (1984). With the eyes of the mind: An empirical analysis of out-of-body states. New York: Praeger Scientific. ISBN 978-0030689260
9). K Ring & M Lawrence (1993) Further Evidence for Veridical Perception During Near-Death Experiences. Journal of Near-Death Studies.
10). Veridical perception. Further Analysis of the Veridical Element of Pam Reynolds’
11) B. Peratt, Tolv Sinnen, första upplaga 2012 andra uppl 2015 sid 289
12) ”SOBEs”. Oberf.org.
13) Metzinger (citing Alvarado), 2005 ”Out-of-Body Experiences as the Origin of the Concept of a ‘Soul'”, Mind & Matter 3(1), p. 65.
14) Focus 10: Mind Awake/Body Asleep. Frederick Aardema (2012).
15) Pre-Grams of Tomorrow dreams as pathway to a New World Perspective: Forrer, Kurt
16) Hereward Carrington, Sylvan Muldoon. (1981). The Projection Of The Astral Body. Weiser Books. ISBN 978-0-87728-069-9
17) ”Journeys out of the Body”, 1972, Robert Monroe, p. 207-210, ISBN 0-285-62753-8
18) ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, 2009, Robert Bruce, p. 208-9, ISBN 978-1-57174-616-0
19) The Vigil Method Frederick Aardema (2012).
20) ”The Art and Practice of Astral Projection”, 1974, Ophiel, ISBN 978-0-87728-246-4
21) The Effects of Hemi-Sync on Electrocortical Activity, Sadigh and Kozicky (1993); Using the Whole Brain, (pp 217-226). Norfolk, VA: Hampton Roads.
22) Campbell, Thomas, 2007, ”My Big TOE”, p75,79. ISBN 978-0-9725094-6-6
23) Buhlman, William, 2001, ”The Secret of the Soul”, p198. ISBN 978-0-06-251671-8
24) Bruce, Robert, 2009, ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, p164. ISBN 978-1-57174-616-0
25) Haven, Janine. (2006). At a Glance’ Religious and Spiritual Competency for Psychotherapists. AuthorHouse. ISBN 978-1425906849
26) Goldstein, K. (1934/1995) The organism: A holistic approach to biology
derived from pathological data in man. New York: Zone Books.
27) Morse, M. (1991) Närmare ljuset. Natur & Kultur.
28) Pirn van Lommel Near-death experience in survivors of cardiac arrest: a prospective study in the Netherlands, Volume 358, ISSUE 9298, P2039-2045, December 15, 2001
29) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Kersti Wistrand, Jan Pilotti, Natur och Kultur, 1982.
30) preliminary findings”. Out-of-body-experience.org. Archived from the original on 2008-09-25.

Healer – Helare

Denna artikel om ”Healer” baser sig på forskning inom projektet ”Om medvetandets uppkomst” (av Börje Peratt) och i detta fall presenterad i dess andra publikation av boken 12 (Tolv) Sinnen. [1]

Att vara ”healer” är att förmedla ”helande fördel”, som tonar ned eller rentav tar bort sjuklig ”nackdel”. En förklaring skulle kunna låta så här: Healing förmedlar placebo på direkt cellnivå. Den förmår cellerna att ”kommunicera” på ett sådant sätt att de helar sig själva och sin omgivning. Om vi utgår från att vi kan hela varandra genom medveten riktad ”helande uppmaning”, så innebär det också att vi står i potentiell helande kontakt med varandra. Det finns en risk att i övertro praktisera detta. Att påstå att healing räcker och därmed utesluta sjukvård innebär risk för övertro. Healing bör ses som ett komplement. Även om det ibland lyckas där skolmedicin misslyckas. Det finns också en allvarlig risk om hybris och självgodhet övertar psykologisk och medicinsk fackkompetens. Ödmjukhet och respekt är grunden för healing. Sakkunskap, legitimation och kompetens är ett skydd för båda parter. [1] sid 202 ff

Den kända ”Snåsamannen”, healern Joralf Gjerstad, född 1926 i Snåsa, Nord-Trøndelag i Norge anses ha hjälpt uppemot 50 000 människor och flera ansedda läkare, ministrar och elitidrottare styrker hans förmåga. [1] sid 204
2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” om den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären ”Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare, premiär på biografen Zita i Stockholm. Den gick också i SVT. Trailer. Recension i SVT. [3]

Healer, Matthew Manning har undersökts av Nobelpristagare, fysikprofessor Brian Josephson som menar att det är frågan om en okänd form av psykisk energi: – ”Matthew Manning, en känd healer i England, har förmåga att skapa en stark riktad energi, och han har även lyckats projicera energier så att de syns tydligt på en vanlig polaroidfilm (Manning, 1995). EEG-mätningar som gjorts på Manning (1975) har visat att han använder en del av hjärnan som man tidigare trodde var inaktiv. Brian Josephson, Nobelpristagare i fysik 1973, har sagt om Manning att han har en ny slags energi, som kommer att ge nya upptäckter och vara av stor betydelse för fysiken (Whitton, 1974) [4].” I en studie av Dr Achterberg m fl presenterad av Robert Charman på Society for Psychical Research (2005) anser forskarna sig funnit bevis för att healers på avstånd kunde påverka MRI-mätbar hjärnaktivitet hos en försöksperson som var fysiskt och elektriskt isolerad. Försök att vetenskapligt mäta effekten av förbön har genomförts i ett flertal kliniska studier. Några av dessa studier pekar på att ingen effekt alls uppnås, medan andra indikerar ett samband med tillfrisknande. ([1] sid 198 f)

Om jag [BP] ska beskriva helandeprocessen enbart utifrån egna erfarenheter är det som att en knapp slås på. Den fysiska känslan av healingförmedling kan beskrivas som att det sticker i fingrarna. Ibland men inte alltid aktiveras ett slags band runt huvudet särskilt ovanför öronen och fram till tinningarna. Den fysiska förändringen kan inte jämföras eller beskrivas med någon annan kroppslig känsla. När healing är påslaget kan jag känna ett slags energifält från den person som jag har i fokus även om jag befinner mig flera meter från dennes kropp. Diagnosen identifierar olika slags ”skuggor” eller graderingar i dennes fält. Informationen kan ge indikationer som svagt, kallt eller obalans. Diagnosen kan också förmedla om det är en blockering av fysisk eller psykisk art. Den som tar emot healing kan då uppleva hetta och fysisk kontakt fast den som helar står flera meter från kroppen. En nära person som drabbats av njursten och skickats hem från sjukhuset feldiagnostiserad för ryggskott, kom till mig för att få hjälp. Han upplevde under behandlingen något som närmast kan liknas vid en Ut ur kroppen-upplevelse och kände inte längre smärtan. Studier på healing kan ändå förnekas trots att de följer vetenskaplig standard. [1] sid 205

Mer spektakulärt har det varit då helaren tycks kunna i detalj se organ, leder och ben inuti kroppen och kan beskriva störningar och skador som sjukvården inte har funnit eller diagnosticerat men som i efterhand bekräftats av samma sjukvård.

Men denna för förnuftet svårgripbara kommunikation är provocerande för det etablerade tänkesättet. Även om jag har överbevisat mig själv tillräckligt många gångar är jag fortsatt skeptisk till intrycken och har hela tiden en tanke om att det kan vara fantasier. Antalet träffar från egen healingdiagnostik utesluter i alla fall inte förmågan och gradvis har jag börjat acceptera den. Det är möjligt att en sådan medial förmåga kan komplettera och ibland ”se” sådant som vården missar. (Peratt) [1] sid 226

Källor
1) Peratt, B (2012, andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Wistrand K., Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad, Humanism & Kunskap
3) Filmrecension: ”Mannen från Snåsa” av regissören Margreth Olin Länk SVT
4) Whitton, J. (1974). Ramp functions in EEG power spectra during actual or attempted paranormal events. New Horizons Journal 1.

Sinnen

Sinne har flera betydelser, här diskuteras förmågan att ta emot intryck och varsebli signaler. Aristoteles som formulerade de antika fem klassiska sinnena syn, hörsel, lukt, smak och fysisk känsel menade till skillnad från Platon att det inte finns någonting som är mer verkligt än det som vi får kunskap om genom våra sinnen. Inte bara Platon utan även Descartes kom att formulera tvivel på sinnens sanningsenliga förmedling av fakta och trots detta kom Aristoteles uppfattning att få en stark akademisk inställning till hur livet uppfattar sin omgivning, interagerar och kommunicerar. Descartes å andra sidan menade att sinnen kan bedra intrycket och det inte är med våra sinnen utan med vårt förnuft vi förnimmer tingen.

Olika livsformer och kroppar har utvecklat olika känsligheter hos fysiska sinnesorgan som ögon, öron, näsa, mun och hud eller särskilda känselspröt.

Tron på att varseblivning och analys av omgivningen kräver nämnda fysiska sinnesorgan och sinnen som följer med dem har visat sig inte bara otillräcklig utan även felaktig.

Beteenden hos encellig organismer visar att det finns en förmåga att avläsa omvärlden och anpassa sig till den utan att dessa mikroorganismer uppvisar förekomsten av vare sig sinnesorgan eller hjärna. Det indikerar en varseblivningsförmåga att avläsa omgivningen utan nämnda etablerade sinnen och därmed förenade neurologiska kognitionsprocesser. [1]

Ett exempel på en sådan encellig mikroorganism är en slemsvamp, som har en förmåga att kommunicera och samverka och överleva och föröka sig genom att klumpa sig samman med andra individer av samma art. Den uppvisar även minneskapacitet. Den är känslig för ljus men saknar ögon och hypotetiskt kan det röra sig om att den kan ”varsebli” lukt, smak och fysisk känsel. Vetenskapen har ännu ingen förklaring till detta.

”Kroppsliga sinnen”
Mikroorganismers beteende indikerar kroppsliga sinnen innan huvud och hjärna har kommit till.
Börje Peratt har föreslagit ”EKO”-sinnen som skulle hypotetiskt finnas i kroppen även hos mikroorganismer och representerar Emotion, Kommunikation och Orientering. Detta skulle kunna ge en förklaring till exempelvis slemsvampens förmåga att samarbeta för att söka och finna föda.

Från kroppen ”oberoende sinnen”

När det rör att antagandet om att kunna fånga upp signaler som omöjligt kan göras av fysiska sinnen så finns en möjlig förklaring som kallas översinnlighet, transpersonell upplevelse, paranormalt fenomen eller oberoende sinnen och ett från den fysiska kroppen ”oberoende medvetande”.

Möjligheten av att kunna varsebli sådana signaler antas hos människor vara mer tillgängliga hos vissa högsensitiva och det har angetts olika förklaringar till det. Arv, några är födda med det, andra kan ha fått förmågan i samband med en nära döden upplevelse, några har ”utvecklat” dessa sinnen efter sjukdom eller svåra olyckor eller fysiska överbelastningar som att föda barn.

Källor

1) R. Damasio. Self Comes to Mind: Constructing the Conscious Brain, Pantheon, 2010. ISBN 978-1-5012-4695-1

 

Afasi

Afasi är orsakad av skada eller sjukdom på hjärnan och innebär en försämrad förmåga att bruka språket såväl i tal som uttryck. Afasi kan även försämra förmågan att uppfatta vad andra säger och negativt påverka läsförståelsen och förmågan att skriva.
Etymologiskt stammar begreppet från gammalgrekiskans ἀφασία (afasia), av ἄφατος (afasis, «mållös»): ἀ- (a-, «utan») + φάσις (phasis, «tal»).

Afasi ses som en dold funktionsnedsättning och får olika konsekvenser beroende på skadans lokalisering och utbredning.
Afasi handlar inte om förlamning utan om att kunskapen om språket och hur man talar har förstörts. lnformation går från hjärnbarken till Brocas område där den förbinds med den samling rörelsemönster i talorganen som kopplas till ordförrådet och formulerar det färdiga yttrandet som går vidare till den hjärnbark som direkt styr talorganen.
En skada i Brocas område skadar därför språkproduktionen.

Brocas område i hjärnan (Public Domain)

Eftersom hjärnan är plastisk kan gynnsam rehabilitering påverka skadade områden och funktioner förbättras.

Referenser

Vårdguiden: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Afasi/?ar=True

Hjärnfonden: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/afasi/

Doktorn: https://www.doktorn.com/artikel/afasi