Sinnen

Sinne har flera betydelser, här diskuteras förmågan att ta emot intryck och varsebli signaler. Aristoteles som formulerade de antika fem klassiska sinnena syn, hörsel, lukt, smak och fysisk känsel menade till skillnad från Platon att det inte finns någonting som är mer verkligt än det som vi får kunskap om genom våra sinnen. Inte bara Platon utan även Descartes kom att formulera tvivel på sinnens sanningsenliga förmedling av fakta och trots detta kom Aristoteles uppfattning att få en stark akademisk inställning till hur livet uppfattar sin omgivning, interagerar och kommunicerar. Descartes å andra sidan menade att sinnen kan bedra intrycket och det inte är med våra sinnen utan med vårt förnuft vi förnimmer tingen.

Olika livsformer och kroppar har utvecklat olika känsligheter hos fysiska sinnesorgan som ögon, öron, näsa, mun och hud eller särskilda känselspröt.

Tron på att varseblivning och analys av omgivningen kräver nämnda fysiska sinnesorgan och sinnen som följer med dem har visat sig inte bara otillräcklig utan även felaktig.

Beteenden hos encellig organismer visar att det finns en förmåga att avläsa omvärlden och anpassa sig till den utan att dessa mikroorganismer uppvisar förekomsten av vare sig sinnesorgan eller hjärna. Det indikerar en varseblivningsförmåga att avläsa omgivningen utan nämnda etablerade sinnen och därmed förenade neurologiska kognitionsprocesser. [1]

Ett exempel på en sådan encellig mikroorganism är en slemsvamp, som har en förmåga att kommunicera och samverka och överleva och föröka sig genom att klumpa sig samman med andra individer av samma art. Den uppvisar även minneskapacitet. Den är känslig för ljus men saknar ögon och hypotetiskt kan det röra sig om att den kan ”varsebli” lukt, smak och fysisk känsel. Vetenskapen har ännu ingen förklaring till detta.

”Kroppsliga sinnen”
Mikroorganismers beteende indikerar kroppsliga sinnen innan huvud och hjärna har kommit till.
Börje Peratt har föreslagit ”EKO”-sinnen som skulle hypotetiskt finnas i kroppen även hos mikroorganismer och representerar Emotion, Kommunikation och Orientering. Detta skulle kunna ge en förklaring till exempelvis slemsvampens förmåga att samarbeta för att söka och finna föda.

Från kroppen ”oberoende sinnen”

När det rör att antagandet om att kunna fånga upp signaler som omöjligt kan göras av fysiska sinnen så finns en möjlig förklaring som kallas översinnlighet, transpersonell upplevelse, paranormalt fenomen eller oberoende sinnen och ett från den fysiska kroppen ”oberoende medvetande”.

Möjligheten av att kunna varsebli sådana signaler antas hos människor vara mer tillgängliga hos vissa högsensitiva och det har angetts olika förklaringar till det. Arv, några är födda med det, andra kan ha fått förmågan i samband med en nära döden upplevelse, några har ”utvecklat” dessa sinnen efter sjukdom eller svåra olyckor eller fysiska överbelastningar som att föda barn.

Källor

1) R. Damasio. Self Comes to Mind: Constructing the Conscious Brain, Pantheon, 2010. ISBN 978-1-5012-4695-1

 

Annonser

Afasi

Afasi är orsakad av skada eller sjukdom på hjärnan och innebär en försämrad förmåga att bruka språket såväl i tal som uttryck. Afasi kan även försämra förmågan att uppfatta vad andra säger och negativt påverka läsförståelsen och förmågan att skriva.
Etymologiskt stammar begreppet från gammalgrekiskans ἀφασία (afasia), av ἄφατος (afasis, «mållös»): ἀ- (a-, «utan») + φάσις (phasis, «tal»).

Afasi ses som en dold funktionsnedsättning och får olika konsekvenser beroende på skadans lokalisering och utbredning.
Afasi handlar inte om förlamning utan om att kunskapen om språket och hur man talar har förstörts. lnformation går från hjärnbarken till Brocas område där den förbinds med den samling rörelsemönster i talorganen som kopplas till ordförrådet och formulerar det färdiga yttrandet som går vidare till den hjärnbark som direkt styr talorganen.
En skada i Brocas område skadar därför språkproduktionen.

Brocas område i hjärnan (Public Domain)

Eftersom hjärnan är plastisk kan gynnsam rehabilitering påverka skadade områden och funktioner förbättras.

Referenser

Vårdguiden: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Afasi/?ar=True

Hjärnfonden: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/afasi/

Doktorn: https://www.doktorn.com/artikel/afasi

Konstruktiv alternativism

Konstruktiv alternativism: constructive alternativism.

Begrepp hos George Kelly (1905-1967), som använts för att betona skillnad i olika sätt att uppfatta företeelser, händelser och situationer.

Vårt sätt att uppfatta historiska händelser, politiska och religiösa åskådningar och situationer vi blir vittne till i vardagen med mera, varierar både hos var och en av oss och växlar kraftigt mellan olika människor. Våra uppfattningar är enligt Kelly konstrukter (mentala konstruktioner) som vi använder för att bilda mening i det vi ser och upplever.

Därför är det enligt Kelly viktigt att vi övar oss i alternativseende, så att vi få bästa möjliga sammanhang i vår verklighetsuppfattning och tolkning av det som vi tar del av och är med om. Det är det som är konstruktiv alternativism.

Referens
Psykologiguiden