Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Annonser

Remote viewing

Remote viewing (RV) innebär att söka visuella intryck från en avlägsen plats eller ett osynligt mål, genom att använda extrasensorisk perception (ESP) eller ”se” med ett inre sinne.

Det kan jämföras med mediala människor som Uri Geller och  Saida som utifrån starka bevis anses ha en naturlig förmåga att utöva klarsyn (clair voyance) och att utan föregående kunskap eller användande av normala fysiska sinnen inhämta information och beskriva platser geografiskt och utseendemässigt med signifikativa detaljer där man även kan plocka upp namn på vägskyltar.

RV som en metod att definitionsmässigt lära sig se på avstånd oberoende av tid och tum [oberoende medvetande] har utvecklats vid Stanford Research Institut (SRI) under sjuttiotalet i USA i Kalifornien. Det togs fram som ett av CIA initierat projekt.

Begreppet Remote Viewing (fjärrsyn) myntades vid en sammankomst hos American Society for Psychical Research (ASPR) på Manhattan i New York den 8 december 1971.

Forskningen fick namnet Projekt Stargate och utfördes av Russel Targ och Harald Puthoff vid SRI International. Tekniken kom att användas av USAs säkerhetstjänst, ”the CIA Electronic Reading Room” för att samla information. Detta har offentliggjorts i en rapport av AIR. Dr. Doc Hambone har sammanfattat  uppgifter om detta i Remote Viewing/Mind Control Web.

Vid denna tid bedrev Sovjetunionens rymdprogram forskning på fjärrsyn med möjliga operativa tillämpningar . 1967 testade ryssarna möjligheten till telepatisk kommunikation med kosmonauter i bana involverade kodade telepatiska meddelanden som framgångsrikt sändes mellan Moskva och Leningrad. beskriven i boken “Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain”. CIA hade upptäckt att Sovjetunionens underrättelsetjänster KGB och GRU, satsade förhållandevis stora resurser på att utveckla Psykotroniska operativa applikationer att sättas in mot fienden. Not 1

År 1971 gjordes försök i USA under Apollo 14 projektet. Studien tycktes visa att individer i vaket tillstånd telepatiskt kunde påverka och inplantera bilder och koncept hos sovande personer. För att få ekonomiska resurser att forska vidare var det nödvändigt att informera National Security Council (NSC) att Sovjet bedrev forskning i dessa kontroversiella ämnen och argumentera för nödvändigheten för USA att satsa resurser. Här myntades begreppet “Psychic Warfare Gap” och med kongressens godkännande startades en forskning  där man engagerade den exceptionellt medialt begåvade Ingo Swann.

Under åren 1972 fram till 1986 var doktorerna Hal Puthoff och Russel Targ ledare för forskningen. Från 1986 till 1995 leddes arbetet av Dr. Edwin C. May. Den franske forskaren René Warcolier hade under nittonhundratjugotalet gjort framgångsrika försök med distansexperiment som nu låg till grund för Stargate Project. Dr Janet Mitchell beskrev i sin bok – “Out of Body Experiences” – att dessa experiment var utformade för att utröna – om en person kunde lokalisera en del av sitt medvetande till en plats utanför kroppen. Det första av en rad sådana experiment påbörjades den 22 februari 1972. Se Ut ur kroppen upplevelse.

Experiment för att klargöra huruvida fjärrsyn fungerade genomfördes vid Stanford Research Institute där försökspersonerna i vaket tillstånd fick arbeta med mål som doldes i igenklistrade kuvert av sändaren och som var okända för mottagarna. För att förhindra möjligheten av medvetet eller omedvetet fusk valdes ett mål ut slumpvis utanför laboratoriet på väg till målområdet. Sändaren strövade runt i målområdet under en förutbestämd tid samtidigt som mottagarna ”fjärrsynarna” nedtecknade sina förnimmelser från målområdet.

Försökspersoner som deltog vid de första årens experiment var förutom Ingo Swann, polisen Pat Price och Uri Geller som knöts till SRI efter det att Mossad i en rapport understrukit Uri Gellers stora kapacitet som medium (psychic).

Efter ett förslag från Jacques Vallée att använda en adress som fokus utvecklade Swann en metod som utgick från kartkoordinater, longituder och latituder, vilket kom att ge namn åt hela projektet, Project SCANATE, SCANning med co-ordinATE.

Vid jakten på förövarna av nine eleven anger flera källor med mediala förmågor att de har kontaktats av amerikanska regeringstjänstemän inom den hemliga nationella säkerhetsbyrån.
En oberoende källa ansluten till Washington Post bekräftade några av de uppgifter som tidigare lämnats till STARstream Research (SSR) och STARpod.org.

Kort efter att al Qaida genomfört attackerna mot Förenta staterna den 11 september 2001, kontaktade USAs och Storbritanniens underrättelsetjänster personer som är kända för sina ”extraordinära mänskliga prestanda”. Bland dem var Uri Geller, som tidigare arbetat med CIA, och Chris Robinson, som hade lämnat förvarningar om terrorhändelser till brittiska myndigheter. I samband med det tog dessa mediala fram porträtt av ledaren Usama Bin Laden som visade sig vara i stort sett samstämmiga med foton. Källa Not 2


Torbjörn Sassersson
medverkade 2003 i ett svenskt remote viewing experiment.[1] En för honom okänd bild placerade på väggen i ett rum som var insynsskyddat och låst och vars adress han inte kände till. Han fick en vecka på sig att lokalisera bilden vilket han lyckades med. Resultatet påvisade en särskild mental teknik. [2] Filmaren Johan Halleröd dokumenterade ett annat test för TV-serien ”Det Stora Grå” (TV4, 2009). Här samverkade Sassersson med Tuss Bennegård (psychic reader). Även om enstaka ledord uppvisade en smärre risk för misstolkning så fanns andra tydliga samband. Nyckelsatsen ”människa mot djur” var en anmärkningsvärd träff då bilden visade en haj som simmar mot en kanotist. [3] Resultatet indikerar remote viewing.
Filmaren intervjuar också skeptiker som enbart utifrån fördomar avfärdade resultatet. Christer Sturmark kallade fenomenet ohederligt. Den sortens okunnigt avfärdande kallas pseudoskepticism ett begrepp myntat av den som startade skeptikerröreslen men som hoppade av densamme då han fann att de aktiva drevs av fördomar och bias.

Detta pseudikerns förhållningssätt är notoriskt i skeptikerrörelsen. Det är förutbestämt att den som påvisar någon form av medialitet anklagas för bedrägeri. Denna inskränkthet är pseudoskeptisk, den bortser från bevis och vägrar acceptera fakta. [4]

Organisationen Skeptical about Skeptics har granskat fenomenet pseudoskepticism LINK

Källor

Not 1) Remote viewing, fjärrsyn Vetapedia Länk
Not 2) http://www.starpod.us/2011/05/04/were-psychic-spies-from-us-national-security-agency-targeting-osama-bin-laden/#.XNvhV6ZS9TY

Referenser

1) Arrangerat och filmat av Nordisk Film och visat i TV4 Plus (Sjuan) 2004.
2) http://www.sri.com/about/remoteview.html. Edwin May som tog över forskningsprojektet mot slutet av perioden 1972-1995 kallade remote viewing (RV) för anomalous (avvikande) cognition (http://www.lfr.org/lfr/csl/).
3) http://www.youtube.com/watch?v=mHNbxPsNr24&feature
4) Peratt, B. Tolv Sinnen 2:a Uppl 2015, sid 69-70

Livskompassmodellen (Peratt)


Livskompassen – Peratt, av Börje Peratt, fick sin pedagogiska form i spel utgivna 1973 och 1974 och hade – det fria valets –  olika hinder och möjligheter som utgångspunkt. [1]

Livskompassen har sitt upphov i arbete som lärare i mediekunskap (konst, teater, film) där Börje tillsammans med sina elever gjorde en film, ”Överdos” (1972) som visades på Stockholms Kulturhus i syfte att diskutera vad som kan leda in på drogmissbruk och hur det kan förhindras. [2] Här prövades i rollspel olika sätt att se på tillvaron, konflikter och relationer.

I samband med yrkesutbildning i produktion av TV, film, teater, radio på Dramatiska Institutet (1974-75) gjordes även en dansmusikal ”Resa i tiden” [3] där kroppsspråket utforskades i rollframställningar och där rollens fysiska uppträdande, utan dialog, fick förmedla en historia. Börje fann att elever som vanligtvis kunde vara återhållna, blyga och tysta i och med uppträdande på en scen kunde förvandlas till utåtriktade och kraftfulla.

En 13-årig ung delegat till X-Factor är ett nutida exempel på sådan förändring, se videon.

Sådana personliga scenförändringar slår möjligen undan benen för den jungianska typologins bestämda indelning av personlighetstyper.

Börje kom till Sveriges Radio som frilansande journalist 1976 och vikarierande producent 1978 och till SVT som regissör 1979 och producent från 1985 och flera år framåt. Vid sidan av Public Service produktioner arbetade han fram texter tänkta för teater som kombinerade teoretiska förutsättningar och upplevelser av en Livskompass.

Ett centralt arbete blev monologen ”Kaninen och Rovdjuret” [4], premiär på Stockholms Konserthus med Ernst Hugo Järegård (1978).[5]

På uppdrag av Svenska Röda Korset tog också Ritva Peratt och Börje fram en studiehandledning i konfliktlösning och mot mobbning i skolan (1979-). [6][7]

I samband med detta väckte Anita Klum, då vid Röda korset, senare vid Amnesty, tanken om att studiehandledningen för Kaninen & Rovdjuret gav intryck av en Livskompass.

Uppdelningen av en logisk och emotionell sida skulle kunna jämföras med Jungs typologi baserad på tanke och känsla men den stora skillnaden är att Livskompassen är ingen typologi, snarare visar den hur människan ofta byter position och prioriterar olika beroende på en mängd faktorer såsom situation, krav, påverkan utifrån, relationer, förändring av tillstånd, droger, hälsa, hunger, fysiskt tillstånd, hot, tävling osv.

Vid skapandet av de olika riktningarna i Livskompassen (kring 1970) hamnade logik och tankar på vänster sida och emotioner/känslor på den högra sidan. [8] Detta visade sig senare stämma med hur den mänskliga hjärnan fungerar och för vilket Roger Sperry erhöll Nobelpriset 1981. Hjärnan behöver båda sidor för att komma fram till en helhetsuppfattning och upplevelse. Obalans i detta kan medföra ytterligheter såsom av omgivningen tolkad som begränsad social kompetens och ”okänslighet” alternativt å andra sidan överdriven emotionell reaktion. Passusen ”av omgivningen tolkad” är viktig eftersom den kanske inte alls stämmer in på det aktuella objektets egen inre värld. Någon kan till det yttre framstå som cool och opåverkad men kan inom sig kämpa med att kontrollera såväl stress som stora känslor.

1986 tillfördes Livskompassen en ny namnindelning med nya arketyper och fick sin slutgiltiga utformning i samband med en utbildning för Växeltelefonister på Stockholms Universitet. [9]

Hinder som drivkraft
Nyskapandets svåraste motståndare är Försvararen. Samtidigt kan man säga att Försvararen är nyskapandets kvalitetsgranskare. Men om det är ett byråkrattänkande som ska pröva något nytt så innebär det ett motsatsförhållande. En administratör har kanske inte förmågan att ställa in siktet på det som komma skall utan är mer mentalt styrd av att förvalta det som är. Att inte se möjligheterna och ana vad som kan komma är kanske att sakna fantasi. Eller vara fast rotad i det som är. Det som ligger utanför den nuvarande verkligheten kanske skrämmer och då är det tryggare att bara acceptera nuet. Utanför boxen av de tankebegränsande ramarna ligger framtiden. Den som inte är beredd eller som saknar visionärt tänkande riskerar att bli kvar i det förgångna. Så sent som 1997 ansåg en dåvarande svensk kommunikationsminister att -”Internet var en övergående fluga”. [10]

Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat när en studie visade att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990). [9] Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att nå uppsatta mål ett program som först genomfördes på idrottslag, [11] sedan på storföretag [12] och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.
1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. [13] Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten. Det gav upphov till  Livskompassbaserat lärande och Livskompassbaserat ledarskap. [14]

2002 gjordes Bella & Real en internationellt framgångsrik kortfilm och 2005 började långfilmen på samma tema produceras. Samtliga manus framtagna utifrån Livskompassen. 2009 skapade Börje Peratt konceptet ”Fred börjar hemma” med premiär i februari 2010. I samband med det gjordes även en video ”Livskompassen på scen”

Källor
1) Peratt, Börje ”Bilda Regering” (Spelet som får dig att förstå demokratins spelregler) År 1973. Artnr 47-02613-8, Liber Läromedel
Biografisk artikel på personlig hemsida.
2) Att coacha unga genom svår problematik med filmproduktion,
3) Resa i Tiden, Svensk Mediedatabas
4) Wikipedia, Libris
5) https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/1979/01/17/kaninen-rovdjuret-studiehandledning/
6) Skövde Nyheter, ”Prinsessan Christina i Skaraborg: Nu jobbar hon mot mobbing!” 6 okt 1979
7) Skövde Nyheter Falköping. Leif Waltersson ”RK-aktion mot mobbning. Humanitet kräver övning”, 6 okt 1979
8) Perattdifferentialen en brobyggande teori C-Uppsats i psykologi framlagd vid Stockholms Universitet 1998 (På uppmaning av handledare användes inte begreppet Livskompassen i titeln)
9) Nenzén, B. (1990) Massage och samtal lindrade nackbesvär. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
10) Peratt B (2011) Succébo sid 162
11) Peratt, B. (1994/95) Vänd minus till plus. Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag. B-studie, Psykologiska Institutionen, (SU)
12) Språngbrädan – Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowen, K. 1997.
13) Peratt, Börje (1998). Individutveckling och teambuilding: en jämförande utvärdering av två fallstudier där Visam-programmet ”Språngbrädan” implementerats. Uppsats för magisterkurs, 1998. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen. Libris 2559541 ISBN 99-3256685-3
14) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5

Självsuggestion

Självsuggestion är en metod utvecklad av Émile Coué. Tillämpningen av hans mantra-liknande medvetna autosuggestion, ”Varje dag, på alla sätt blir jag bättre och bättre” kallas Couéism eller Coué metoden. Couémetoden fokuserade på en rutinmässig upprepning av detta uttryck enligt en specificerad ritual – helst så många som tjugo gånger om dagen, och speciellt i början och i slutet av varje dag.

Tekniken har fått stor spridning och utvecklats i flera riktningar.

Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre!

Coué identifierade två typer av självsuggestion: (i) den avsiktliga, ”reflekterande suggestion” som gjordes som en medveten ansträngning, och (ii) den omedvetna ”spontana suggestionen”, som är ett ”naturligt fenomen i vårt mentala liv … som äger rum utan medveten ansträngning [och har sin effekt] med en intensitet som är proportionell mot vår uppmärksamhet ”(Charles Baudouin, 1920, s. 33-34).[1] Baudouin identifierade tre olika källor till spontan suggestion:

A. Exempel som tillhör den representativa domänen (känslor, mentala bilder, drömmar, visioner, minnen, åsikter och alla intellektuella fenomen);
B. Exempel som tillhör den affektiva domänen (glädje eller sorg, känslor, tendenser, lustar);
C. Exempel som hör till den aktiva eller motoriska domänen (handlingar, önskningar, gester, rörelser i periferin eller i kroppens inre, funktionella eller organiska modifieringar)

Den avsiktliga reflekterande självsuggestionen innebär ett medvetet arbete. Och det har utvecklats flera tekniker för det.

Spridning

Feldenkraismetoden
Moshe Feldenkrais kom i kontakt med Èmile Coués’ bok Autosuggestion under ungdomsåren i Tel Aviv och i samband med sin svåra knäskada. Han blev så begeistrad av vad han kom i kontakt med att han översatte boken till hebreiska 1929-30 för att ge ut den två gånger, först på förlaget Binah (förstånd), sedan en gång till 1977 på broderns bokförlag Alef. Boken finns att ladda ner i sin helhet Länk[+]

MF kompletterade boken med två kapitel, ”The unconscious as executor” och ”Last in deed, first in thought”, som ska ses som ett frö till det som senare kom att utvecklas till feldenkraismetoden. (Länk)

Hypnos och självhypnos
Hypnos som utförs av läkare/vårdpersonal kallas klinisk hypnos och den som blir hypnotiserad är subjektet. I klinisk hypnos kan man även lära sig självhypnos. I självhypnos är subjektet och hypnotisören samma person. Sådan teknik är direkt länkad till Coué och hans syfte var att preparera psyket på ett sätt som göra att patienten får en god (bättre) respons på insatt läkemedel.

Hypnoterapi är en specifik disciplin inom psykoterapi som hanterar en persons undermedvetna sinne för att göra betydande förändringar av ens tankar, sinnesstämning, mål, karaktär och minne. Eftersom det undermedvetna inte är under frivillig kontroll av subjektet eller personen så anses hypnoterapi vara väldigt effektivt för att skapa mentala eller psykologiska förändringar hos en person som hans medvetna sinne eller tankeprocess inte kan uppnå. Denna problematik tar också Coué upp och menar att den medvetna viljekraften och skepticism förhindrar effekten av självsuggestion, därför krävs träning och uthållighet och inte sällan en terapeut som vägleder och medverkar till att ”släppa kontrollen” och öppna ”kungsleden”. [Not] till det undermedvetna.

Coués teorier spreds till USA och flera kända amerikaner antog hans idéer och metoder, som Maxwell Maltz, Napoleon Hill, Norman Vincent Peale, Robert H. Schuller och W. Clement Stone.

Mental träning är en metod som också utvecklats på olika sätt och med olika tekniker. Här kallar man ibland ordformuleringarna affirmationer och man arbetar med målbilder.

Mindfulness som meditationsteknik kan också ha beröringspunkter med självsuggestion.

Källa
1) Charles Baudouin (1919) Suggestion and autosuggestion: a psychological and pedagogical study based upon the investigations made by the new Nancy school. Translated by Eden and Cedar Paul, 1920.

Not
”Drömmen är kungsleden till det undermedvetna” var Sigmund Freuds uttryck för att under psykoanalys få tillgång till drömmar som han ansåg gav värdefull tillgång till det undermedvetna. (DrömtydningDie Traumdeutung, 1900)

Affirmation

Affirmation betyder ‘försäkran’, av affi´rmo ‘försäkra’ vilket också betyder ‘befästa’ eller ‘bekräfta’. Begreppet har kommit att stå för en medveten teknik att söka frambringa framgång genom att formulera en positiv fras eller sats som är tänkt att upprepas i tal, tanke eller skrift. Här kan även målbild ingå (foto eller tecknad). Syftet är att utövaren skall förändra sitt tänkande i önskad riktning och därmed förbättra sin livsinriktning och sina omständigheter.

Den grundläggande idén bakom användning av affirmationer är att varje människa skapar sin egen verklighet. Genom sina tankar anses man dra till sig vissa typer av omständigheter. I de mer extrema formerna anses man även kunna förändra sin materiella verklighet, exempelvis genom att affirmera sig till välfärd och lycka.

Vetenskap

Vetenskap, begreppets etymologiska innebörd rör att veta och att skapa, dvs att skapa vetande. Vetskap står för inhämtad kunskap emedan vetenskap då går ut på att bringa fram underlag för kunskap. Ordet vetenskap anses stamma från lågtyskans wetenskap, och högtyskans wissenschaft, som initialt betydde kännedom, kunskap. Det engelska ordet science, samt många andra språks ord för ”vetenskap”, kommer från latinets scientia, ett substantiv format ur verbet scire, ”att veta”.

Metoderna för att skapa vetande
Människan har i alla tider utvecklat kunskap genom att pröva sig fram, det man å ena sidan kallar ”trial and error” och å andra sidan empiri som byggs upp av ”försök igen”. Det senare tar tillvara framgången i varje försök som enligt hjärnforskning leder till att hjärna kan utveckla nya trådar som möjliggör kvaliteter och förmåga att öka förståelse. Misslyckande (trial and error) anses inom sådan forskning inte ge någon påverkan i hjärnan vilket skulle kunna resultera i att man gör om samma misstag gång på gång.

Empiri
Att noga beskriva resultaten av att pröva sig fram bygger en empiri av kunskaper som gäller all slags verksamhet.
En vetenskaplig teori är således empirisk, och alltid öppen för falsifiering/förändring om nya bevis läggs fram. Därför presenteras aldrig en vetenskaplig teori som helt säker. Vetenskapsfilosofen Karl Popper drar en skarp gräns mellan sanning och säkerhet – han skriver att vetenskaplig kunskap ”innehåller sökandet efter sanning”, men att det ”inte är sökandet efter säkerhet … All mänsklig kunskap är osäker.

Ett sätt att söka kunskap är att dissekera organismer för att se olika organ och bilda sig en uppfattning om samband och hur de fungerar. (Naturvetenskapens biologi)

En annan sätt är att avbilda, mäta, väga och analysera förlopp och tillstånd. På detta sätt skapas vetande om funktioner och påverkan av tillstånd och förflyttningar. (Naturvetenskapen fysik, matematik, kemi)

Ett tredje sätt är att pröva effekter av olika insatser för att dra slutsats om möjliga konsekvenser och resultat. (Aktionsforskning)

En fjärde metod är att följa individer och grupper i olika miljöer för att få kunskap om hur de lever, förhåller sig till och påverkar varandra och sin miljö. (Samhällsvetenskap, etnologi)

En femte metod är att undersöka upplevelser och reaktioner hos individer för att bilda sig en uppfattning om hur dessa upplevelser och reaktioner samverkar med och påverkar medvetande, kropp, hälsa och prestationsförmåga. (Humaniora, psykologi).

Kvalitativ forskning kan genomföras på en enskild individ eller en liten grupp som den franske utvecklingspsykologen Jean Piaget gjorde på sina egna barn för att komma fram till hur människan utvecklas från barn till vuxen.

Anekdotisk bevisföring är problematisk då den bygger på vittnesmål som kan ha upplevt eller sett något men saknar godtagbart materiellt bevis för det.

One Case Validation är ett bevis för att något existerar och det räcker med ett enda bevis som kan förevisas.

Akademisk indelning
Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras.

Diskussion
Det finns således flera metoder att skapa vetande och därför kan man se att de som vill inskränka vetenskap till, kliniska experiment, mätmetoder och reproducerbarhet står för en uppfattning som inte gynnar vetenskap.
Naturvetenskapens fokus på kvantitativa mätningar gör det omöjligt att känna igen viktiga, kvalitativa aspekter av världen.

Kritik mot Wikipedia gäller även kritik mot pseudoskeptisk hållning anförd i Sverige av antihumanismens representanter organiserade i föreningen Vetenskap & Folkbildning och Förbundet Humanisterna.

Vetenskap är sådan forskning (akademisk forskning, industriell forskning, privatforskning, med mera) som har publicerats i vetenskapliga publikationer. Vanliga publikationskriterier innefattar då att arbetet granskats av oberoende referenter och/eller av en opponent vid annan akademisk institution.(Wikipedia)

Med detta som utgångspunkt blir Wikipedias inskränkta beskrivningar exempel på  fyrkantighet och pseudoskeptiska antaganden som man anser sig vilja bestrida men som man framhäver som sanningar. Här omnämns som exempel på påstådda pseudovetenskaper inom naturvetenskapen såsom astrologi, akupunktur och homeopati, och samtidigt ger man exempel på samhällsvetenskapliga påstådda pseudovetenskaper som parapsykologi och socialdarwinism.

Man ska också veta att de som ligger bakom denna Wikipediatext (VoF associerade administratörer) har förhindrat vetenskapliga studier på flera av de ämnen såsom homeopati och akupunktur som man beskyller för pseudovetenskap bland annat genom att förskingra Osherdonationen och stjäla en fond avsedd för studier i homeopati. [1][2][3]

I denna Vetamera-artikel tas inte sådan begränsande ställning. Akupunktur bygger på mångtusenårig empiri och är en skolmedicin med ursprung i Kina den har också väl förankrade validerade resultat i flera internationella studier. I Sverige är man också nästa lika illa sedd som homeopati. [4] Parapsykologi undersöker fenomen som pseudoskeptiker försöker förneka oavsett om det finns bevis som för länge sedan accepterats genom naturvetenskapliga kriterier. [5]

Vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend anser att det inte finns några undantagslösa metodologiska regler att använda till vetenskaplig forskning, och att idén att vetenskapen skulle kunna arbeta efter universella, fasta regler är orealistisk och motsägelsefull. Feyeraband menar att vetenskap ska ses som en ideologi liksom religion, magi och mytologi, och han anser att vetenskapens dominansroll i samhället är auktoritär och omotiverad.

Fysikern Richard Feynman beskrev vetenskap på följande sätt:

”Provet för all kunskap är experiment. Experiment är den enda domaren av vetenskaplig sanning. Men vad är källan av kunskap? Varifrån kommer lagarna som ska bli prövade? Experiment, själva, hjälper till att producera dessa lagar, som om de ger oss ledtrådar. Men det behövs även fantasi för att skapa dessa ledtrådar från den stora generaliseringen – att gissa de underbara, enkla, men mycket underliga mönstren bakom allt, och att sedan experimentera för att se igen om vi gjorde rätt gissning.”[6]

Feynman observerade även att ”det finns en växande gräns med ignorans… saker måste läras endast för att glömmas bort igen, eller, mer sannolikt, för att bli rättade.

Historikern Jacques Barzun kallade vetenskap ”en tro lika fanatisk som någon i historien”, och varnade för användandet av vetenskaplig tankegång.[7] Många moderna tänkare, som Carolyn Merchant, Theodor Adorno och E. F. Schumacher anser att 1600-talets vetenskapliga revolution skiftade vetenskapens fokus från att förstå naturen, till att manipulera den, och att denna fokus inte kan leda någon annanstans än till manipulation av människor. Vetenskapens fokus på kvantitativa mätningar har lett till att kritiker påstår att det gör det omöjligt att känna igen viktiga, kvalitativa aspekter av världen som de således missar eller missförstår.[7]

Skräpvetenskap används också som en nedsättande beteckning på forskning som drivs av att söka nå ett på förhand uppsatt resultat, som implicerar att forskaren har en egen agenda, exempelvis ideologisk eller politisk, som färgar experiment, metoder och tolkning av resultat, vilka därmed inte blir reproducerbara. Exempel på det är en råttstudie som påstod handla om ”nära-döden-upplevelse”.[8] Men som i praktiken handlade om att klocka hjärndöden då en råtta avlivas. Råttstudier handlar inte om NDU

Källor

1) KI:s mörkläggning av bedrägeriet mot Osher Centrum bör också få extern utredning om Osherdonationens förskingring Länk1 Länk2
2) Stölden av Zetterlingska fonden LÄNK
3) Fortsatt debatt om Kungliga Vetenskapsakademiens val av Dan Larhammar som ny preses Länk
4) Akupunktur Forskning: Länk 1, Länk 2
5) Parapsykologi Vetapedia The 9 Most Convincing Parapsychology Studies Ever Conducted LINK
6) Feynman, Leighton, Sands. ”The Feynman Lectures On Physics”, California Institute of Technology, 1964.
7) Capra, Fritjof. Uncommon Wisdom. sid. 213. ISBN 0-671-47322-0
8) Electrical signatures of consciousness in the dying brain Link

McCarthyism

McCarthyism är en term som syftar på den antikommunistiska misstänksamheten i USA under 1940-talet och 1950-talet. Joseph McCarthy var en amerikansk senator från Wisconsin mellan 1947 och 1957 som under ”kalla kriget” och den röda faran efter andra världskriget byggde sin politiska karriär på vidlyftiga anklagelser om att alla amerikanska myndigheter hade infiltrerats av kommunistiska agenter (entrism) som arbetade för Sovjetunionen. Bevisföringen mot enskilda var i de flesta fall mycket tunn eller ingen alls annat är fabricerade påståenden. Rättsskipningen följde inkvisitionens mönster och många särskilt inom kultur och nöjesbranschen fick sina karriärer förstörda om de inte angav någon annan också oskyldig. [1]

Under McCarthy-eran, anklagades tusentals amerikaner för att vara kommunister eller kommunistsympatisörer och de blev föremål för aggressiva utredningar och förhör inför statliga eller privata branschpaneler, kommittéer och myndigheter. De primära målen för dessa misstankar var statsanställda, yrkesverksamma inom underhållningsbranschen, lärare och fackligt aktiva. Misstankar ansågs trovärdiga trots ofullständiga eller tveksamma bevis, och nivån på hotet från en persons verkliga eller påstådda vänsteraktivitet eller övertygelse var ofta kraftigt överdrivna. Många drabbades genom förlorade arbeten och / eller förstörelse av karriärer; vissa hamnade till och med i fängelse. De flesta av dessa straff kom till stånd genom rena justitiemord, rättegångs domar som senare drogs tillbaka, [2] lagar som senare förklarades strida mot grundlagen, [3] uppsägningar av skäl som senare förklarades olagliga [4] eller felaktiga [5] och utomrättsliga förfaranden som orsakade att de drabbade hamnade i vanrykte.

  1. See this online dictionary
  2. For example, Yates v. United States (1957) and Watkins v. United States (1957): Fried (1997), pp. 205, 207.
  3. For example, California’s ”Levering Oath” law, declared unconstitutional in 1967: Fried (1997), p. 124.
  4. For example, Slochower v. Board of Education (1956): Fried (1997), p. 203.
  5. For example, Faulk vs. AWARE Inc., et al. (1962): Fried (1997), p. 197.