Gruppmentalitet – Grupptänk

Grupptänkande definieras som ”en psykologisk drivkraft för konsensus som till varje pris undertrycker oenighet och bedömning av alternativ i sammanhängande beslutsfattande grupper.”

William Whyte myntade begreppet ”grupptänk” 1952 och hänvisade till faran för vad han kallade ”rationaliserad överensstämmelse” (Whyte [1952] 2012). Ändå utvecklades den inte som en omfattande förklarande teori förrän 1972, då den amerikanska psykologen Irving Janis publicerade sina magnum opus Victims of Groupthink: A Psychological Study of Foreign Policy Decisions and Fiascoes. Grupptänkande, uppkallat efter Orwels ‘dubblettänk’ och ‘krimetänk’, är ett psykologiskt fenomen som uppstår när aktörer i små eller stora grupper avstår sina personliga motiv för att uppnå konsensus och sammanhållning (Janis 1972: 9). [1]

Janis identifierade åtta symtom på grupptänk, som inkluderade onåbarhet, självcensur och press.

Janis ansåg att grupptänkande låg bakom sådana politiska ”fiaskon” som invasionen av Grisbukten, misslyckandet med att förbereda sig för attacken mot Pearl Harbor, upptrappningen av Vietnamkriget och Watergate-skandalen. [2]

Invasionen i Irak betraktas idag som ett fiasko orsakat av hysteri och grupptänk. [3][4]

Vissa psykologer tror att masshysteri är en form av grupptänkande. I fall av masshysteri utvecklar hela gruppen (befolkningen) utifrån en vanlig rädsla en orimlig hotspiral som leder till panik.

Referenser

1) Victims of Groupthink: A Psychological Study of Foreign Policy Decisions and Fiascoes, Irving L. Janis. 1972

2) Mass Hysteria Is a Dangerous Form of Groupthink, Lisa Fritscher Updated on November 25, 2019, Verywell mind, Länk

3) Unknown Knowns: A Groupthink Model on the U.S. Decision to go to War In Iraq

4) De nya ”axelmakternas” angreppskrig mot Irak, Börje Peratt 23 juni, 2003 Länk4

Masspsykos eller masshysteri

Masspsykos eller masshysteri [1] även inom sociologi och psykologi känd som masspsykogen sjukdom, kollektiv hysteri, grupphysteri eller kollektivt tvångsmässigt beteende är ett fenomen som överför kollektiva illusioner av hot, vare sig verkliga eller imaginära, genom en befolkning i samhället som ett resultat av rykten och överdrivna slutsatser orsakade av orimlig rädsla och panik. Masshysteri har också beskrivits som en farlig form av ”gruppmentalitet” eller ”grupptänk” [2]
I fall av masshysteri utvecklar hela gruppen (befolkningen) utifrån en vanlig rädsla, en orimlig hotspiral som leder till panik.[2]

”Gruppmedlemmarna matar varandras känslomässiga reaktioner, vilket får paniken att eskalera.” [2]

Masshysteri beskrivs också som att en population förenas i en kollektiv personlighet präglad av fördomar om exempelvis en folkgrupp (länk) eller av religiös fanatism, alternativt nationell idealism av politisk eller vidskeplig övertro på exempelvis hot. [3]

En av de farligaste formerna av masshysteri är krigshysterin som under världskrigen förblindade människors uppfattning och tillintetgjorde såväl medkänsla som sunt omdöme. Hitlers och Mussolinis förmåga att dupera är belägg för antagandet om suggestionens masspåverkan. [4]

Reaktionerna på coronaviruset kan också vara en form av masshysteri och där paniken har drabbat beslutsfattare med åtgärder som inte står i proportion till vare sig antalet smittade eller döda. [5][6][7] Samtidigt har det skrämt upp befolkningen som inte förmår att reagera med sunt förnuft utan dras med i en rädsla för smitta och ond bråd död trots att risken för att drabbas av svåra sjukdomsreaktioner kan vara minimal. 90-95% upplever knappt ens förkylning.

Referenser
1) A condition affecting a group of persons, characterized by excitement or anxiety, irrational behavior or beliefs, or inexplicable symptoms of illness. Dictionary
2) Mass Hysteria Is a Dangerous Form of Groupthink, Lisa Fritscher November 25, 2019 Länk
3) Individual Psychology and Collective Psychology, Maurice Halbwach, American Sociological Review Vol. 3, No. 5 (Oct., 1938), pp. 615-623 Länk
4) Hitler’s Hysteria: War Neurosis and Mass Psychology in Ernst Weiß’s Der Augenzeuge, Norman Ächtler, 19 may 2009, Länk
5) Toilet paper, canned food: What explains coronavirus panic buying, Al Jazzeera 13 mars 2020. Länk
6) Coronavirus Mass Hysteria, Steven F. Hotze M.D. | March 10, 2020, Intellectual Takeout Länk
7) Dr. Drew Pinsky: Coronavirus Panic Must Stop, Press Needs to Be Held Accountable for Hurting People, Mars 10 2020, Real Clear Politics Länk

Personlighet

Personlighet, i engelskan personality [ˌpɜːsəˈnæləti], är ett begrepp inom psykologin i betydelsen av att individen är som ett mentalt och emotionellt reaktionssystem där olika drag kommer till uttryck med olika egenskaper inför olika situationer och på olika områden. Såväl psykologiska som sociala, och kulturella som andliga uttryck kan bilda en identitet, en sammansatt personlighet. Andras uppfattning om en enskild människas personlighet bedöms oftast av handlingar och gillande eller fördomar om dessa handlingar. Professionella psykologiska bedömningar grundar sig ofta i teorier om mänskligt psyke och beteende.

Henrik Sjöbring lanserade 1958 ett system som fått betydelse för personlighetsbeskrivning inom psykiatrin. [1]
Hans så kallade konstitutionsfaktorer (Sjöbrings konstitutionsteori) benämndes:

  • Kapacitet (intelligens)
  • Validitet (psykisk energi)
  • Stabilitet (jämvikt i grundstämningen)
  • Soliditet (fasthet, tröghet, tenacitet)

Kapacitet avser även begåvning. Validitet innebär här initiativförmåga och energi. Stabilitet står för ett balanserat humör alternativt humörsvängningar med tätt återkommande perioder av snabbt växlande humörförändringar. Sjöbring beskrev det bland annat som lindrig grad av manodepressivitet alternativt en inåtvänd läggning. Med ett fjärde begrepp Soliditet avser Sjöbring en persons förmåga till saklighet och hur känslosamhet påverkar. En person som har brister i något avseende angående dessa fyra faktorer kan enligt Sjöbring också diagnosticeras utifrån någon eller flera av dessa olika begrepp som energifattig, trött, orkeslös alternativt obalanserad i tanke och känsla.

Joseph Schumpeter, tysk ekonom, presenterade 1912 teorin om ”Entreprenörerna” (1934). Handlingsmänniskor som är av största betydelse för att vitalisera affärs- och näringslivet. De präglas av förmåga att finna nya produkter, satsa på nya varor, effektivisera organisationer, förhandla fram lösningar och skapa nya marknader.[2] Schumpeter myntade även ”Skapandets förstörelse”, där han avser innovationer som förändrar tillvaron och som kan slå ut yrken och ”gamla” tekniker.[3] Exempel på tekniska förändringar är robotteknik och datorer som radikalt påverkar arbetssitutioner.

Börje Peratt har genom instrumentet Livskompassen diskuterat Schumpeters modell och förslår den innovativa personligheten som är förutsättningen för en Entreprenör. Schumpeters förslag till den initiativtagande personligheten, Handlingsmänniskan stämmer istället in på Livskompassens Kämpen som har mycket energi och behöver agera ut detta fysiskt men utan planer och riktning riskerar det bli kontraproduktivt.
Administratören (Livskompassens Försvarare) kan tycka att Handlingsmänniskan arbetar ostrukturerat och planlöst. Administratören som drivs av struktur och ordning blir ofta den som tar över företaget från Entreprenören för att styra upp och skapa ordning. I samband med det riskerar kreativitet och framtidsplaner att får stryka på foten då administratören vilar på gamla lagrar och bygger en borg kring sin egen förträfflighet. Nokias förfall ett exempel. [4][5]

Personlighet kan även beskrivas som karaktär vilken omfattar moral, viljestyrka och förmåga och kan värderas i termer av god, sålunda i positiv betydelse och med beundransvärda egenskaper, alternativt opålitlig och sålunda då med i sammanhanget inte godkända eller accepterade egenskaper.

Salutogenes – hälsans ursprung antas inte enbart ha genetiska orsaker utan kan kopplas till personlighet. I den refererade artikeln är forskning och egenskaper upplagda enligt Livskompassen/Peratt.

I anslutning till detta följer beskrivning av personlighet i typer (personlighetstypologi) och tron på möjligheten till personlighetsutveckling och Tankens kraft.

Särskilt under den freudianska skolan kom Freud och hans närmaste att utveckla sina egna teorier om begrepp och förutsättningar för att beskriva personligheter.
Se Personlighetstyper enligt Jung.

Femfaktorteorin, eller Big-Five-teorin, är en personlighetsteori (med rötter i Jung) som utgår från att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är miljö- eller situationsberoende. [6]

  • Öppenhet – att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
  • Samvetsgrannhet – en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
  • Utåtriktad – energi, positiva känslor, självsäkerhet, och en tendens att söka stimulans och andras sällskap.
  • Empatisk (vänlighet, inkännande) – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
  • Neuroticism – tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet.

Rorschachtest är ett så kallat perceptuellt kognitivt personlighetstest som utvecklades av den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach i början av 1900-talet. Testet består av en serie bilder med nonfigurativa, symmetriska bläckplumpar, där testpersonen får i uppgift att berätta om vad bilderna föreställer. Analysen utgår från hur försökspersonen uppfattar och tolkar bilden vilket påstås kunna ge information om hur personen hanterar information och interagerar med omvärlden.[7] Trots stark kritik används det än idag tillhör de teorier som genomgått många studier som också anses validera metoden. [8]

Reflektion
Det finns olika synpunkter och teorier som rör människans förmåga att förändra sig och utveckla sin personlighet. Freud menade att det inte var möjligt delvis därför att hon var omedveten om vad som triggade igång henne (länk) emedan Adler ansåg det omöjligt att fastställa en personlighet (länk) och Jung ansåg att människans mål var att nå fram till sin optimala personlighet genom individuation.

Under många år verksam som ledarskapsutbildare och coach har jag kommit fram till att personligheten hos en människa kan ha många uttryck och kan variera från en situation till en annan och ibland från dag till dag. Det som pågår inom människan kommer inte alltid fram och därför kan man prata om inre och yttre personligheter och hur uttrycken kommer fram kan påverkas av droger, brist på sömn, akuta hot osv.
Man kan därför se personligheten som en källa till potentialer. Hur dessa växer fram och leder till identitet och karaktär är ingen självklar väg. Somliga utvecklas under svårigheter och motstånd andra behöver trygghet och uppskattning och ibland behövs både ock. (Länk)

Referenser
1) Sjöbring, Henrik (1913). Den individualpsykologiska frågeställningen inom psykiatrien. Uppsala
2) Schumpeter, Joseph (1911/1912) Theorie der wirtschaftlichen entwicklung, Leipzig
3) Antologi (2008) Schumpeter: Om skapande förstörelse och entreprenörskap, Norstedts
4) Merita Vilen, Risto Rumpunen (2014), Nokias magnifika magplask
5) Nokias 7 dödssynder – som vände framgång till katastrof Länk
6) Costa, P.T.Jr. och McCrae, R.R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources
7) Erard, R. E. (2012). ”Expert Testimony Using the Rorschach Performance Assessment System in Psychological Injury Cases”. Psychological Injury and Law, 5, 122-134.
8) Mihura, J. L., Meyer, G. J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). ”The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the Comprehensive System.”. Psychological Bulletin, 139, 548-605..

Centrala sinnen

Centrala sinnen har i Peratts antagande om ett (inre) kroppsmedvetande (Tolv Sinnen sid 110) också beskrivits som EKO-sinnen nämligen: Emotionssinne, Kommunikationssinne och Orienteringssinne. (Succébo sid 189)

Den klassiska beskrivningen av ett sinne är annars att det är fysiskt och dess specifika varseblivning av omvärlden påverkar hjärnans möjligheten att registrera omgivningen och nervsystemet ger förutsättning för att kunna uppleva de intryck dessa sinnen ger.

Fysiska sinnen såsom syn, hörsel, lukt, smak och hudkänslighet* förutsätter samtliga yttre fysiska attribut såsom ögon, öron, näsa, mun och hud. Om vi då granskar våra fysiska sinnen så kan vi förstå att dessa inte räcker för all vår varseblivning. Dessutom förutsätter kunskapsinhämtning förmågan att tolka och förstå varseblivningen och även en minneskapacitet och en kapacitet att reflektera över vad intrycken innebär. Vilka faror och möjligheter de indikerar.
* Vanligtvis beskrivs det femte sinnet som känsla men det är alldeles för vidlyftigt då man i praktiken menar hudens känslighet och inte emotioner, därav förtydligandet med hudkänslighet.

Centrala sinnen eller ekosinnen antas ha uppstått i kroppen innan dessa yttre fysiska attribut var tillgängliga och naturligtvis antas dessa centrala sinnen finnas kvar även med utvecklingen av fysiska sinnen. Centrala sinnen finns därmed i kroppen och ger förutsättningar för ett kroppsmedvetande. [1] Det skiljer sig från identitetens kroppsmedvetande (psykologiguiden) som genererar en kroppsbild och kroppsuppfattning som handlar om hur man kan kontrollera kroppens rörelser. Att identifiera sig med en spegelbild antas kräva en viss intelligensnivå. Dokumentärer om djur visar att svartbjörn kan ha sådant kroppsmedvetande.

Det jag kallar centrala sinnen, emotioner, kunskap och kommunikation är nödvändiga för alla organismers förutsättningar till medveten aktiv förändring av livsbetingelserna. Detta gäller även på mikroorganismnivå. Forskning på Slemsvampen Physarum polycephalum visar att denna encelliga proteist har tillgång till kommunikation och orienteringssinne,  sannolikt även ett emotionssinne då den kan undvika hot.

Det första av centrala sinnen är emotionssinnet. Emotioner är avgörande för hur vi förhåller oss till oss själva och till andra. Orienteringssinnet bestämmer hur vi tar in omgivningen och oss själva. Intuitionen utvecklas också här. Det Kommunikationssinnet innebär att kroppens celler signalerar vad som behövs och vad som krävs internt men också externt till andra organismer.
Signaler säger mer än ord och kan påverka hur andra uppfattar innebörden av sådana signaler.
Lögndetektorn har utvecklats för att kunna registrera en del av sådana signaler.

De fysiska sinnena räcker inte för att förklara hur vi tar emot och uttrycker emotioner, hur vi omvandlar intryck till kunskap och hur vi kommunicerar med eller utan ljud och ord. Vissa djurarter kommunicerar med subsoniska frekvenser som är ohörbara för människan ändå kan även människan reagera på dem med emotioner.
Sinnen tar emot intryck men våra föreställningar, minnen och förväntningar påverkar hur vi tolkar intrycken. Vad är det som förmedlar dessa föreställningar och utifrån vilken slags påverkan? Det som vetenskapen nu mer allmänt börjar förstå är att den emotionella varseblivningen medverkar till hur vi hanterar intryck. Vi behöver också reda ut begreppet känslor. När vetenskapen pratar om känselsinnet menar man hudsinnet som ger fysiska upplevelser. Det vill säga kroppens reaktion på vibration, kyla, värme, fukt och smärta och här ingår kanske även hunger och mättnadskänslan och lustkänseln vid tillfredsställelse av fysiska behov. Men att frysa av skräck är en emotion och tillhör ett annat sinne än att frysa av köld eller feber. Att rysa av en smekning är hud- eller känselsinnet och att rysa av vacker musik är emotionssinnet.
Vi varseblir och tillgodogör oss information således även via andra kanaler än de fysiska elementära sinnena. Fysiologen Walter B. Cannon identifierade det sympatiska nervsystemet katastrofreaktion, som förberett kroppen att utöva höga nivåer av fysisk energi (Cannon 1929).

Referenser

1) Papers: ”Cellintelligence”, ”The Functional anarchy of Gnomes.” Guenter Albrecht-Buehler, Ph.D. Robert Laughlin Professor of Cell Biology (Northwestern University Medical School, Chicago) http://www.basic.northwestern.edu/g-buehler/summary.htm

Egna Publikationer

Börje Peratt (2011) Succébo – Fröet till Framgång, Visam.
Börje Peratt (2012, andra upplaga 2015)Tolv Sinnen

Humanistisk psykologi

Humanistisk psykologi utvecklades under 1960-talet som en opposition mot såväl Freuds psykodynamik som Skinners behaviorism. Några framskjutna representanter för den humanistiska psykologin är Carl Rogers, Rollo May, Abraham H. Maslow och även Alfred Adler och Carl Gustav Jung som var Sigmund Freuds elever men som gick i opposition mot Freuds teoribildning och där Jung utvecklade analytisk psykologi och där båda dessa psykodynamiskt skolade psykologer medverkade till eller inspirerade till den humanistiska psykologin. Den kännetecknas av en holistisk syn på människan utifrån humanism.

”Helheten är mer än summan av delarna”

Denna nya riktning inom psykologin kom att kallas den tredje kraften se (psykologilexikon) och var således en reaktion på de tidigare rådande psykologiska teorierna psykodynamik och behaviorism. Förgrundsgestalterna för den tredje kraften presenterade ett nytt sätt att se på människan som inkluderar det fria valet, fokus på självet och en tanke om självförverkligande. Man betonade det unika, individuella och det subjektiva hos människan.

På väg mot den transpersonella psykologin

Ledande gestalter inom humanistisk psykologi kom också att forska i hur människan kommunicerar och hur medvetandet fungerar. Med detta följde också forskning i olika kulturers sätt att se på människans medvetande och världen och då även den icke materiella världen och möjlighet till andliga upplevelser och till ett oberoende medvetande.

Nya frågeställningar inom den humanistiska psykologin ledde till en fjärde riktning som kom att benämnas Transpersonell psykologi sannolikt myntat av Roberto Assagioli.

Existentialism

Ur humanistisk psykologi eller parallellt med denna vetenskap har även utvecklats Existentialism som fokuserar på meningen med människans existens och vars kanske mest kända företrädare är Jean Paul Sartre och hans bok ”Existentialismen är en Humanism.” Man ska vara medveten om döden men innan dess så kan man forma sitt eget öde och är ansvarig för vad man gör av sitt liv.

Inom Humanistisk psykologi tar några avstånd också från att mäta och värdera individen. Mest känd för detta är Rollo May som skrev den ”Omätbara människan”.

Personligheten är inte objektivt mätbar, hon kan inte helt fångas in i ett vetenskapligt system. Bakom varje teori upptäcker vi individen, den människa som allt detta händer med. Här finner vi de djupaste och mest fundamentala frågorna om kärleken, meningen med livet, individens frihet, ansvar, lidande och död.

Influerad av bland andra Kierkegaard, Heidegger och Jung förordar May en existentialistisk psykoterapi där det förbehållslösa mötet mellan verkliga, medkännande människor är det väsentliga. Terapeuten bör, liksom varje medmänniska, lyssna till den andre och hjälpa honom att upptäcka sina möjligheter och komma i kontakt med sin sanna existens. Även den psykodynamiskt skolade Alfred Adler som avvisade statistikens krav på att generalisera mot ”liknande fall” kan har påverkat May. När Freud hänvisade till 1000 liknande fall för att dra slutsatser om ett nytt kritiserade Adler detta och menade att de 1001:a fallet kan vara unikt. Adlers avvikande uppfattningar ledde till att han lämnade Freuds cirkel [Sigmund Freud, Case Histories II (PFL 9) p. 41n].

Fenomenologi

En riktning som utvecklades åt det håll May förordade var Fenomenologi som lyssnar till individens subjektiva verklighet, individens egna upplevelser och hur hon beskriver dem. Det väsentliga är här inte att hitta gemensamma drag eller ens en allmängiltig förståelse utan att ge stort utrymme till individens eget sätt att berätta om det hon upplever och känner. Att fritt få framställa sitt inre är det centrala. Svårigheterna med denna riktning är att skapa en vetenskaplig samsyn och ens förståelse för de resultat som presenteras eftersom det är den andres ord som gäller oavsett om de är begripliga eller inte. Med avståndstagande från begreppslig samsyn kan det bli svårt att göra jämförelser eller värderingar. Och inom fenomenologin är man inte heller intresserad av den slags vetenskap som ställer sådana krav. ”Var och en har rätt att lägga sin betydelse i ord.”

Självförverkligandepsykologi

Maslow argumenterade i sina stora verk, Motivation and Personality (1954) och Mot en psykologi av att vara (1962), för att varje person har en hierarki av behov som måste tillgodoses, allt från grundläggande fysiologiska krav till kärlek, uppskattning och slutligen självförverkligande.
Maslows behovstrappa, har bland annat använts i Försvarsmaktens ledarskapsutbildning. Teorin har dock fått kritik i och med att den inte ansetts kunna verifieras empiriskt. Trots detta har Maslows teori gett stora influenser på forskning om motivation. Han var också påverkad av Alfred Adler, Kurt Lewin, Henry A. Murray och Kurt Goldstein.

Alfred Adler
Alfred Adler anses ha haft banbrytande påverkan, dock ej allmänt erkänd, på den humanistiska psykologin. Efter splittringen med Freud skulle Adlers strategi få stor effekt på disciplinerna för rådgivning och psykoterapi när de utvecklades under 1900-talets gång (Ellenberger, 1970). Han påverkade även efterföljande psykoterapiskolor som Rollo May, Viktor Frankl, Abraham Maslow och Albert Ellis. [Stein, H.T. (2008). ”Adler’s Legacy: Past, Present, and Future”. Journal of Individual Psychology. 64 (1): 4–20.]
Hans skrifter föregick och var ibland överraskande förenliga med verken av Otto Rank, Karen Horney, Harry Stack Sullivan och Erich Fromm. [Ruth L. Munroe, Schools of Psychoanalytic Thought (1957) p. 437]

Källor /Referenser

Carl Rogers on personal power: Inner Strength and Its Revolutionary Impact’. New York: Delacorte p. 1977. Libris länk. ISBN 0-440-00980-4
Rogers, Carl (1951). Client-centered therapy: Its current practice, implications and theory.. London: Constable. ISBN 1-84119-840-4

Rollo May
Kärlek och vilja (Love and will) (översättning Philippa Wiking, Aldus/Bonnier, 1972)
Makt och oskuld – och frågan om våldets orsaker (Power and innocence) (översättning Margareta Edgardh, Aldus/Bonnier, 1974)
Modet att skapa (The courage to create) (översättning Margareta Edgardh, Aldus, 1976)
Ångest: en utmaning: teorier, fallstudier (The meaning of anxiety) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier, 1980)
Friheten och ödet (Freedom and destiny) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier fakta, 1983). Ny uppl. 1995 med titeln Frihet och öde
Den omätbara människan: om människosynen i existentialistisk psykologi och terapi (The discovery of being: writings in existential psychology) (översättning Margareta Edgardh, Bonnier, 1986)
Ropet efter myten: om den moderna tidens mytologi (The cry for myth) översättning Suzanne Almqvist, Rabén & Sjögren, 1992

Abraham H. Maslow
Motivation and Personality (1954) PDF
Mot en psykologi av att vara (1962)
A Theory of Human Motivation

ARTIKLAR
Kersti Wistrand (21 november, 2013) Maslow och den humanistiska psykologin, Humanism & Kunskap Länk
Kersti Wistrand 9 december, 2013. Den transpersonella psykologi, Humanism & Kunskap Länk
Torbjörn Sassersson 17 november, 2012 Fakta: Humanism som psykologi, Humanism & Kunskap Länk1, Länk2

Salutogenes – hälsans ursprung

Antonovskys ”Sence of Coherense” (SOC) översätts ofta till ”Känsla av sammanhang” men här istället med ”Betydelse av sammanhang” (BAS) då begreppet omfattar mer än känsla./ BP

Salutogenes betyder hälsans ursprung (latin salus, hälsa och grekiska genesis, ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).

Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Antonovskys hade kommit fram till att människans upplevelse/uppfattning av sin hälsa-ohälsa påverkades på avgörande sätt av ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Viktiga faktorer är samhörighet och meningsfullhet. Upplevelse av förmåga och uppfattning om rimlig kontroll som ger trygghet. Men också uppfinningsrikedom, mod, välbefinnande och tacksamhet. Dessa faktorer har studerats av en rad forskare och deras efternamn kan man se i bilden ovan efter varje faktor. Faktorerna är strukturerade enligt Livskompassen (Peratt) vilket förenklat innebär att logik och tankar är till vänster och upplevelser och känslor är till höger.

Det rådande perspektivet i sjukvården kretsar kring patogenes, det vill säga hur och varför sjukdomar uppkommer. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som gör att man är vid god hälsa. Tonvikten läggs på hälsobringande faktorer.

Exempel på arbete med ungdomsvård

Antonovsky var gästforskare vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och inspirerade till att utveckla arbetet vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i en mer salutogen inriktning.[3]

Tidigare arbetade man i Lund utifrån ett patologiskt och problemorienterat perspektiv. Detta innebar att man fokuserade på det avvikande beteendet. I observationer och bemötande utgick man oftast från vad som inte fungerade. Dialogen med ungdomarna blev då negativt laddad och destruktiv för både ungdomar och personal.

Ungdomarna visste ganska väl vilka brister de hade och vad de inte kunde. Det bekräftades också genom observationer, samtal och tester.

Ungdomarna var inte själva  medvetna om sina talanger och förmågor eller visste vilket socialt stöd som fanns i deras närhet. Detta gjorde att ungdomarnas bilder av sig själva inte var speciellt nyanserade, vilket i sin tur ledde till att de ofta agerade med en negativ förväntan både på sig själva och på sin omgivning. Detta leder enligt systemteori (som ser mer till cirkulära orsakssammanhang än linjära) till att både omgivning och ungdomar får negativa förväntningar på varandra.

Insikten om det salutogena perspektivet och fokuseringen på olika ”hälsobringande” faktorer innebar möjligheter att koncentrera sig på ungdomarnas resurser. Ganska snabbt insåg behandlingspersonalen den positiva effekten av det salutogena synsättet. Eftersom ungdomarna ständigt fick nya positiva bilder av sig själva ändrades deras attityder både till sig själva och sin omgivning. Interaktionen med vuxna blev mer positiv, vilket gjorde att de blev mer mottagliga för förändringar.

Det centrala begreppet i den salutogena modellen är en betydelse av sammanhang (man använder här ”känsla av sammanhang” och KASAM) som innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Ingrid Claezon definierar i sin bok ”Mot alla odds” [4] dessa komponenter som:

”Begriplighet syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara, det vill säga är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning krävs det att den i alla fall ska gå att ordna och förklara.” ”Hanterbarhet handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll, vare sig det är egna eller andras, som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna”. ”Meningsfullhet är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig, värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAMs motivationskomponent. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet.”

Kritik av översättning av Sense of Coherense (SOC) till Känsla av sammanhang och akronymen KASAM

Peratt föreslår och har myntat ”Betydelse av sammanhang” (BAS) eftersom ”Känsla av sammanhang” begränsar Antonovskys begrepp till emotioner och dessutom med en meningslös förkortning som ser ut som en akronym (KASAM) som inte förmedlar något av begreppets innebörd.
Ju starkare Betydelse av sammanhang -BAS- desto bättre förmåga att hantera problemsituationer. Social kompetens, självförtroende, integritet och hur man hanterar stress (coping) med begriplighet, dvs logik, är också centrala för en BAS.

Historik

Antonovsky publicerade den salutogena modellen i Health, Stress and Coping år 1979. [2] Han utförde en undersökning på en grupp israeliska kvinnor där han fann att de judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger hade en förmåga att bevara sin hälsa trots alla de fasor som de hade genomlidit och på ett bättre sätt än kontrollgruppen av kvinnor som levt ett mer normalt liv.

Antonovsky intresserade sig mer för vad som gör/håller en individ i ett frisk/hälsosamt tillstånd, trots olika typer av kriser under sin livstid. ”Varför klarar vissa människor att hantera stress och lidande bättre än andra?” Hans resultat visade att kvinnor som hade utvecklat betydelse av sammanhang, byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar också hade gjort dem uthålliga och fysiskt och psykisk starka.

Begriplighet, hanterbarhet meningsfullhet och delaktighet
Med begriplighet menar man att tillvaron är meningsfull och har ett sammanhang. Förmågan att hantera krav och kriser innebär att kunna se lösningar för att inte bli offer för omständigheter.

Delaktighet innebär att individer ingår i ett positivt sammanhang. Meningsfullheten genererar motivation, vilket i sin tur resulterar i ett engagemang. Det ger styrka att handskas med problematik och klara av nödvändig förändring. Förmågan att hantera och lyckas med knepiga situationer ”programmerar” människan att klara av att möta svåra händelser använda sitt intellekt för att finna nya vägar och sätt, ha förmåga till att disciplinera sitt sinne och skapa lugn och samtidigt bibehålla sin moral och integritet. Här är barndomens framgångar och misslyckanden viktiga. [5]

I händelse av sjukdom fokuserar det salutogena perspektivet på tre grundläggande aspekter: problemlösning, generella motståndsresurser (GMR) och ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Generella motståndsresurser, GMR, är biologiska, materiella och psykosociala faktorer som ger styrka att hantera stress och hotbilder. Exempel på Generella motståndsresurser kan vara socialt stöd, kunskap, intelligens, en stark jagkänsla osv. Generella motståndsresurser har stor betydelse för upplevelsen av sammanhang. En människa med en stark BAS är självständig och kapabel att framgångsrikt hantera krissituationer.

Antonovsky anser att den mänskliga tillvaron är kantad av pressande krav (stressorer) och att de flesta människor klarar sig relativt väl trots en hög belastning av press vilket gör att stress inte behöver utlösas. Dessutom menar Antonovsky att det inte räcker med att främja hälsa endast genom att klara press och undvika stress. Det handlar om människans förmåga att hantera med- och motgångar och att finna lösningar som innebär att göra det bästa av tillvaron.

Förverkliga dig själv filosofier och litteratur

Ett litet urval av litteratur på temat att lyckas och att förverkliga sig själv är:

  • Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning : om kommunikation människor emellan – Carnegie Länk
  • Tänk rätt bli framgångsrik – Napoleon Hill Länk
  • Coacha Unga med Livskompassen – Börje Peratt Länk
  • Bäst när det gäller – Willi Railo Länk
  • Lars-Eric Uneståhl – Mental träning stort antal böcker Länk

Referenser:
1. Antonovsky, A. Health, stress, coping. San Fransisco: Jossey Bass. 1979.
2 . Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 1991.
3. Det salutogena perspektivet lägger tonvikt vid friskfaktorer, Vårdfokus nr 6, 1997-6. Länk
4. Claezon, I. Mot alla odds. Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin uppväxt.  Stockholm: Mareld. 1996.
5. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up of the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 244, 1–11. 1994.

Djurviskare

Djurviskare är en människa som anses ha tillgång till en förmåga att via extrasensorisk perception kunna kommunicera med djur, antingen levande eller döda. Termen ”viskare” hänvisar till en medialitet som innebär att kunna uppfatta information via oberoende sinnen som därmed inte är beroende av fysiska sinnen för denna kommunikation.

En djurviskare kan naturligtvis kombinera sina fysiska sinnen med extrasensorisk kommunikation även om detta inte behövs:

– Jag upptäckte denna förmåga då jag var hemma hos ett par som oroade sig för sin katt. Vi satt i köket och katten var inte där. Jag fick då upp en inre bild av att katten var i ett rum dit den hade dragit sig undan då jag kom. Så sa jag att katten låg i vardagsrummet och vi gick dit och mycket riktigt den låg på golvet. Enligt ägarna betedde den sig mycket annorlunda och tillitsfullt mot mig som den aldrig annars gjorde mot främlingar. Jag ställde inom mig några frågor till katten om tillståndet och oviljan att gå ut. Fick då besked om att en stor grå katt hade inkräktat på kattens revir och skrämt denna katt att stanna inne. Enligt ägarna fanns ingen stor grå katt i grannskapet. När jag lämnade villan satt en sådan stor grå katt på förstukvistens trappa direkt utanför dörren och den sprang iväg då jag öppnade dörren. (Börje Peratt, anteckningar 2014)

Filmer om och med djurviskare

Buck Brannaman från Amerika är en känd hästviskare som har utvecklat en uppmärksammad, och framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. [1] Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff.

Nicholas Evans skrev bästsäljaren ”Mannen som kunde tala med hästar” om Buck som sedan filmatiserades med Robert Redford i huvudrollen. TRAILER

Emelie Cajsdotter i SVT-dokumentärserien Flocken (2019) om djurkommunikatören Emelie Cajsdotter som jobbar i Jordaniens kungliga stall. – ”De arabiska fullbloden där ses som andliga budbärare och i Emelies regi präglas stallet av icke-dominans och respekt för varje djur.” [2][3]

Sydafrikanskan Anna Breytenbach ägnar sitt liv åt att kommunicera med djur. Hon menar sig sända och ta emot detaljerade budskap genom bilder och tankar och anser sig på så vis hjälpa både människor och djur. [4][5]
The Animal communicator – Anna Breytenbach (Full documentary)

Referenser

1) Buck, dokumentärfilm om den riktiga hästviskaren. Länk
www.brannaman.com
2) Hästviskaren Emelie Cajsdotter hos kungens hästar. Länk. Kan ses till 5 november 2019 på SVT play.
3) Hästviskare – Telepatisk djurkommunikation II av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 30 aug 2016. Länk
4) Telepatisk kommunikation med djur – I av Kersti Wistrand publicerad på Humanism & Kunskap 22 aug 2016. Länk
5) Hemsida https://www.animalspirit.org/

Skeptisk om skeptiker – Skeptical about Skeptics

Skeptisk om skeptiker – Skeptical about Skeptics är en  webbsida organiserad av The Association for Skeptical Investigation (Föreningen för skeptisk undersökning) för att främja äkta skepticism – i en anda av utredning och tvivel – inom vetenskapen.
Detta inkluderar en öppen utredning av hittills och till synes oförklarliga fenomen och samtidigt utmanas pseudoskepticismens företrädare och organisationer vars dogmatiska antaganden inte håller vid en vetenskapligt skeptisk undersökning. Link1

– ”Genuin skepticism är vetenskapens ideal. Tyvärr har vissa självutnämnda grindvakter proklamerat tabu mot vissa psykiska fenomen, trots många lovande bevislinjer. Även om de kallar sig skeptiker, är de i sann mening fundamentalister som attackerar varje utmaning till deras tro. Även om det innebär att motsätta sig grundläggande vetenskapliga principerna som att uppmärksamma och acceptera bevis och att hålla ett öppet sinne. De utgår från att psykiska fenomen inte kan existera, och förnekar relevant forskning. De är pseudoskeptiker. Not 1

Skeptisk om skeptiker undersöker pseudoskeptikernas illa underbyggda attacker mot artiklar av välkända forskare och tänkare och avslöjar deras felaktiga kritik och den dolda agendan i metoderna som de använder. Vi lyfter fram kontroverser inom specifika forskningsområden och sätter ljus på ökända pseudoskeptiker och skeptiska organisationer.
Vi är pro-science, och vi är för en öppen upplysning.” [Citat Webbsida: Link2]

I USA representeras pseudoskeptikerna av CSICOP [1]

I Sverige representeras pseudoskeptikerna av Föreningen Vetenskap och Folkbildning [2] samt dess syster organisation med det förvillande namnet Förbundet Humanisterna eg Förbundet antihumanisterna. [3] Desutom har denna skeptikerrörelse trängt djupt in i Svenska Kungliga Vetenskapsakademien. [4]

Källa

Hemsida: http://www.skepticalaboutskeptics.org/
Representanter: http://www.skepticalaboutskeptics.org/skeptical-investigations/associates-and-advisors/

Not 1). Skeptisk om (pseudo) skeptiker. Artikel i Utforskaren Länk3

Referenser

1) Skeptiker-hydran: CSICOP under förfall

2) Näthat toppen på isberget Del 10 – Vetenskap och Folkbildning

3) Rädda Humanismen

4) Näthat toppen på isberget Del 9 – Vetenskapsakademin nyateismens forum

 

 

Remote viewing

Remote viewing (RV) innebär att söka visuella intryck från en avlägsen plats eller ett osynligt mål, genom att använda extrasensorisk perception (ESP) eller ”se” med ett inre sinne.

Det kan jämföras med mediala människor som Uri Geller och  Saida som utifrån starka bevis anses ha en naturlig förmåga att utöva klarsyn (clair voyance) och att utan föregående kunskap eller användande av normala fysiska sinnen inhämta information och beskriva platser geografiskt och utseendemässigt med signifikativa detaljer där man även kan plocka upp namn på vägskyltar.

RV som en metod att definitionsmässigt lära sig se på avstånd oberoende av tid och tum [oberoende medvetande] har utvecklats vid Stanford Research Institut (SRI) under sjuttiotalet i USA i Kalifornien. Det togs fram som ett av CIA initierat projekt.

Begreppet Remote Viewing (fjärrsyn) myntades vid en sammankomst hos American Society for Psychical Research (ASPR) på Manhattan i New York den 8 december 1971.

Forskningen fick namnet Projekt Stargate och utfördes av Russel Targ och Harald Puthoff vid SRI International. Tekniken kom att användas av USAs säkerhetstjänst, ”the CIA Electronic Reading Room” för att samla information. Detta har offentliggjorts i en rapport av AIR. Dr. Doc Hambone har sammanfattat  uppgifter om detta i Remote Viewing/Mind Control Web.

Vid denna tid bedrev Sovjetunionens rymdprogram forskning på fjärrsyn med möjliga operativa tillämpningar . 1967 testade ryssarna möjligheten till telepatisk kommunikation med kosmonauter i bana involverade kodade telepatiska meddelanden som framgångsrikt sändes mellan Moskva och Leningrad. beskriven i boken “Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain”. CIA hade upptäckt att Sovjetunionens underrättelsetjänster KGB och GRU, satsade förhållandevis stora resurser på att utveckla Psykotroniska operativa applikationer att sättas in mot fienden. Not 1

År 1971 gjordes försök i USA under Apollo 14 projektet. Studien tycktes visa att individer i vaket tillstånd telepatiskt kunde påverka och inplantera bilder och koncept hos sovande personer. För att få ekonomiska resurser att forska vidare var det nödvändigt att informera National Security Council (NSC) att Sovjet bedrev forskning i dessa kontroversiella ämnen och argumentera för nödvändigheten för USA att satsa resurser. Här myntades begreppet “Psychic Warfare Gap” och med kongressens godkännande startades en forskning  där man engagerade den exceptionellt medialt begåvade Ingo Swann.

Under åren 1972 fram till 1986 var doktorerna Hal Puthoff och Russel Targ ledare för forskningen. Från 1986 till 1995 leddes arbetet av Dr. Edwin C. May. Den franske forskaren René Warcolier hade under nittonhundratjugotalet gjort framgångsrika försök med distansexperiment som nu låg till grund för Stargate Project. Dr Janet Mitchell beskrev i sin bok – “Out of Body Experiences” – att dessa experiment var utformade för att utröna – om en person kunde lokalisera en del av sitt medvetande till en plats utanför kroppen. Det första av en rad sådana experiment påbörjades den 22 februari 1972. Se Ut ur kroppen upplevelse.

Experiment för att klargöra huruvida fjärrsyn fungerade genomfördes vid Stanford Research Institute där försökspersonerna i vaket tillstånd fick arbeta med mål som doldes i igenklistrade kuvert av sändaren och som var okända för mottagarna. För att förhindra möjligheten av medvetet eller omedvetet fusk valdes ett mål ut slumpvis utanför laboratoriet på väg till målområdet. Sändaren strövade runt i målområdet under en förutbestämd tid samtidigt som mottagarna ”fjärrsynarna” nedtecknade sina förnimmelser från målområdet.

Försökspersoner som deltog vid de första årens experiment var förutom Ingo Swann, polisen Pat Price och Uri Geller som knöts till SRI efter det att Mossad i en rapport understrukit Uri Gellers stora kapacitet som medium (psychic).

Efter ett förslag från Jacques Vallée att använda en adress som fokus utvecklade Swann en metod som utgick från kartkoordinater, longituder och latituder, vilket kom att ge namn åt hela projektet, Project SCANATE, SCANning med co-ordinATE.

Vid jakten på förövarna av nine eleven anger flera källor med mediala förmågor att de har kontaktats av amerikanska regeringstjänstemän inom den hemliga nationella säkerhetsbyrån.
En oberoende källa ansluten till Washington Post bekräftade några av de uppgifter som tidigare lämnats till STARstream Research (SSR) och STARpod.org.

Kort efter att al Qaida genomfört attackerna mot Förenta staterna den 11 september 2001, kontaktade USAs och Storbritanniens underrättelsetjänster personer som är kända för sina ”extraordinära mänskliga prestanda”. Bland dem var Uri Geller, som tidigare arbetat med CIA, och Chris Robinson, som hade lämnat förvarningar om terrorhändelser till brittiska myndigheter. I samband med det tog dessa mediala fram porträtt av ledaren Usama Bin Laden som visade sig vara i stort sett samstämmiga med foton. Källa Not 2


Torbjörn Sassersson
medverkade 2003 i ett svenskt remote viewing experiment.[1] En för honom okänd bild placerade på väggen i ett rum som var insynsskyddat och låst och vars adress han inte kände till. Han fick en vecka på sig att lokalisera bilden vilket han lyckades med. Resultatet påvisade en särskild mental teknik. [2] Filmaren Johan Halleröd dokumenterade ett annat test för TV-serien ”Det Stora Grå” (TV4, 2009). Här samverkade Sassersson med Tuss Bennegård (psychic reader). Även om enstaka ledord uppvisade en smärre risk för misstolkning så fanns andra tydliga samband. Nyckelsatsen ”människa mot djur” var en anmärkningsvärd träff då bilden visade en haj som simmar mot en kanotist. [3] Resultatet indikerar remote viewing.
Filmaren intervjuar också skeptiker som enbart utifrån fördomar avfärdade resultatet. Christer Sturmark kallade fenomenet ohederligt. Den sortens okunnigt avfärdande kallas pseudoskepticism ett begrepp myntat av den som startade skeptikerröreslen men som hoppade av densamme då han fann att de aktiva drevs av fördomar och bias.

Detta pseudikerns förhållningssätt är notoriskt i skeptikerrörelsen. Det är förutbestämt att den som påvisar någon form av medialitet anklagas för bedrägeri. Denna inskränkthet är pseudoskeptisk, den bortser från bevis och vägrar acceptera fakta. [4]

Organisationen Skeptical about Skeptics har granskat fenomenet pseudoskepticism LINK

Källor

Not 1) Remote viewing, fjärrsyn Vetapedia Länk
Not 2) http://www.starpod.us/2011/05/04/were-psychic-spies-from-us-national-security-agency-targeting-osama-bin-laden/#.XNvhV6ZS9TY

Referenser

1) Arrangerat och filmat av Nordisk Film och visat i TV4 Plus (Sjuan) 2004.
2) http://www.sri.com/about/remoteview.html. Edwin May som tog över forskningsprojektet mot slutet av perioden 1972-1995 kallade remote viewing (RV) för anomalous (avvikande) cognition (http://www.lfr.org/lfr/csl/).
3) http://www.youtube.com/watch?v=mHNbxPsNr24&feature
4) Peratt, B. Tolv Sinnen 2:a Uppl 2015, sid 69-70

Dissociation

Dissociation betyder i psykologiska sammanhang avskiljande mellan psyke, kropp och upplevelse. Det innebär att medvetandet håller upplevelser och handlingar skilda från kroppen. Tillståndet kan ge den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende.

Traumatisk stress är en vanlig orsak till dissociation. Vid en psykiskt överbelastande situation, som kan orsakas av fysiskt övergrepp, kan människan blockera sin upplevelse, så att hon känner sig stå ”utanför sig själv”. Detta kan bidra till att man intellektuellt inte kan förstå situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation kan ses som medvetandets sätt att ställa sig utanför svåra upplevelser. Det kan leda till att personen inte minns händelser eller känslor de väckte vilket kan minska ångesten av dem.

Dissociation kan orsakas av svåra uppväxtförhållanden med övergrepp, naturkatastrofer, mord eller familjekriser med otrohet. Samsjuklighet med andra psykiska störningar, särskilt PTSD (Post traumatic stress disorder) men även depression, ångest och missbruk är vanligt.

I samband med missbruk kan det ge personlighetsförändringar där omgivningen kan uppleva att personen som drabbats är opålitlig och saknar moral.

Källor:

Trauma, dissociation och DID