Shamanism

Shamanism (/ˈʃɑːmən/ shah-mən or /ˈʃeɪmən/ shay-mən) är en uråldrig medicinsk och andlig praktik som innebär att en utövare når förändrade tillstånd av medvetande för att möta och interagera med andevärlden och kanalisera dessa transcendentiska energier in i den materiella fysiska världen med avsikt att bibringa helande, växtkraft eller andra för samhället och individen positiva effekter. [1]

Shaman, Sibirien (Public Domain)

Ordet shaman kommer ursprungligen från den sibiriska kulturen [2] men har  blivit ett begrepp för flera kulturfolks andliga ledare. Shamanen kännetecknas av att eftersträva andligt och fysiskt helande inom en stam eller en grupp.

Samisk shaman med trumma (Public Domain)

Gemensamt för många shamaner är att man använder trumman för att sätta sig själv i ett transtillstånd. I trans anser man sig kunna resa till olika mediala världar där man möter hjälpare som t.ex. djur eller arketyper för olika egenskaper som kan vägleda och ge stöd. Shamanen anses ha förmågan att jaga bort onda andar som skapar sjukdom eller besvär för att sedan hämta tillbaka den förlupna själen till kroppen hos den drabbade.

Tro och praxis som har kategoriserats som ”shamanisk” har intresserat forskare från en mängd olika discipliner, inklusive antropologer, arkeologer, historiker, religionsstudenter, filosofer och psykologer. Hundratals böcker och akademiska dokument om ämnet har producerats, med en peer-reviewed akademisk tidskrift som ägnas åt studien av shamanism. Under 1900-talet har många västerlänningar skapat moderna magisk-religiösa praxis som påverkats av idéer från hela världen och skapat det som har kallats neoshamanism eller neoshamanisk rörelse. [3]

Begreppsdiskussion

Antropologen Mihály Hoppál diskuterar huruvida termen ”shamanism” är lämplig. Han noterar att för många läsare innebär ”-ism” en viss dogma, som buddhism eller kommunism. Han rekommenderar att man använder termen ”shamanhood” [4] eller ”shamanship” [5] (en term som används i gamla ryska och tyska etnografiska rapporter i början av 1900-talet) för att poängtera mångfalden och de specifika egenskaperna hos de olika kulturerna. Han tror att detta lägger mer tyngdpunkt på de lokala variationerna och menar att shamanism inte är en religiös helig dogma, men kopplad till vardagen på ett praktiskt sätt. Hoppáls synpunkt om religion stämmer inte med den mongoliska kulturen där shamanism är statsreligion. Piers Vitebsky påstår att trots unika förvånande likheter finns det ingen enhet i shamanismen. Vitebsky synpunkt kan kritiseras eftersom trots att det finns olika fragmenterade shamanistiska metoder och övertygelser så samexisterar de med andra begrepp och metoder bland shamaner hos ursprungsbefolkningar över hela världen. Sannolikt kommer Jungs forskning om ursprungsbefolkningars gemensamma världsuppfattningar och arketyper närmare en sanning om en gemensam begreppsvärld. [6] Den norska socialantropologen Hakan Rydving har argumenterat för övergivandet av termerna ”shaman” och ”shamanism” som ”vetenskapliga illusioner”. [7] Också det blir en kontroversiell och förvirrande uppfattning då det föreligger hundratals studier i ämnet. Link1, Link2, Link 3, Link 4, Link 5,

Dokumentär
The Horse Boy är titeln på en dokumentär om en familj från Texas USA som har en autistisk pojke och de reser till Mongoliet för att som ett sista halmstrå ta hjälp av en mongolisk shaman.

Referenser
1) Peratt, B (2015) Helandevårdens historik i globalt perspektiv, Humanism & Kunskap Länk
2) Juha Janhunan, Siberian shamanistic terminology, Memoires de la Societe finno-ougrienne 1986, 194:97.
3) Gredig, Florian (2009). Finding New Cosmologies. Berlin: Lit Verlag Dr. W. Hopf.
4) SSR, 2001 Summer, abstract online in 2nd half of 2nd paragraph
5) Hoppál & Szathmári & Takács 2006: 14
6)Vitebsky 1996: 11
7) Rydving, Hakan (2011). ”Le chamanisme aujourd’hui: constructions et deconstructions d’une illusion scientifique”. Etudes Mongoles et Siberiennes, Centrasiatiques et Tibetaines. 42 (42). doi:10.4000/emscat.1815.

Annonser

The Horse Boy – Hästpojken, dokumentärfilm

Hästpojken – En fars uppdrag att läka sin son, är en dokumentärfilm IMDb om en familj från Texas USA som har en autistisk pojke och de reser till Mongoliet för att som ett sista halmstrå ta hjälp av en mongolisk shaman.

Artikel:

”Hur långt skulle du resa för att läka någon du älskar? Under en intensiv personlig, och episk andlig resa följer filmen HORSE BOY ett par i Texas och deras autistiska son på hästrygg genom yttre Mongoliet, i ett desperat försök att behandla hans tillstånd med en shamanisk helare.

Ett komplicerat tillstånd som dramatiskt kan påverka social interaktion och kommunikationsförmåga, är autism det snabbast växande utvecklingshindret idag. Efter att den tvåårige Rowan Isaacson hade diagnostiserats med autism upphörde han att tala, gick tillbaka in i sig själv i timmar och skrek ofta oupphörligtt utan någon uppenbar anledning. Rupert Isaacson, en författare och tidigare hästtränare, och hans fru Kristin Neff,  psykologprofessor, sökte bästa möjliga vård för sin son. Men traditionella terapier hade liten effekt.

Då upptäckte de att Rowan har en djup närhet för djur, särskilt hästar. När Rupert började rida med Rowan varje dag började Rowan prata igen och engagera sig med omvärlden. Fanns det en plats på planeten som kombinerade hästar och helande? Det fanns i Mongoliet, det land där hästen först tämjdes, och där shamanism är statsreligion. Vad händer om vi skulle ta Rowan dit, tänkte Rupert och rida från shaman till shaman? Vad skulle hända?

HORSE BOY är en magisk expedition på den vilda öppna steppen till den heliga sjön Sharga. När familjen tar sig an denna strävan efter en möjlig bot, finner Rupert och Kristin att deras son är accepterad – till och med uppskattad – för hans skillnader. Genom att berätta denna familjs extraordinära historia ger filmen en röst till de tusentals familjer som lever med autism varje dag. När Rupert och Kristin kämpar för att hela sitt barns autism och finna läkning för honom och sig själv på dessa skilda ställen, gör Rowan plötsligt dramatiska språng framåt, förvånande för både sina föräldrar och sig själv.//slut artikel

Bok och film

Hästpojken: En fars uppdrag att läka sin son, en bok om Isaacsons erfarenhet och skriven av Rupert Isaacson, släpptes av Little Brown and Company den 14 april 2009. Boken blev en New York Times Bestseller. Filmen regisserades av Michel Orion Scott och distribueras av Zeitgeist Films. [1] Den nominerades till Grand Jury Prize på 2009 Sundance Film Festival, [2] och vann 2009 Award Film Audience Award för Lone Star States vid South by Southwest.

Trailer

Se Filmen

Referenser

  1. The Horse Boy”. Zeitgeist Films. Archived from the original on February 28, 2010.
  2. <http://themovingarts.com/tallgrass-third-thursdays-the-horse-boy/
  3. ”Past Winners”. SXSW. Archived from the original on February 22, 2010

Extera länkar

 

Tankens kraft

Tankens kraft eller Mind Power är ett uttryck för att en formulerad tanke gör avtryck i ett universellt medvetande som eftersträvar dess förverkligande. Därav uttrycket ”Var vaksam på dina tankar för de kanske förverkligas”.

Redan Buddha formulerade att:

  • ”Vi är vad vi tänker.”
  • ”Allt som vi är uppstår med våra tankar.”
  • ”Med våra tankar gör vi världen. ”
  • ”Vad vi tänker blir vi.”

Var noga med vad du tänker. Dina tankar kontrollerar din framtid.

Du kommer aldrig nå längre i livet än tankarna i ditt sinne. Därför är det viktigt att föda ditt sinne med bara rätt idéer.

Om du börjar tro på något så kommer det att hända. Det spelar ingen roll om din tanke är bra eller dålig, det kommer att hända om du tror att det kommer att hända.

Visualisera och det händer!

När du bestämt vad du önskar och vill, börja mata ditt sinne med sådana bilder. Du kan komma att bli förvånad över hur snabbt det kommer att hända.

Visualisera klart i ditt sinne det goda som du önskar.
Se dig själv, göra och ha det.
Acceptera det i ditt sinne och det kommer att komma in i ditt liv.
Som Flip Wilson sa, ”Vad du ser är vad du får.”

Källor
Napoleon Hill, Tänk rätt bli framgångsrik LINK
Dale Carneige, Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning LINK
Deepak Chopra:  Livets sju andliga lagar
Mind over matter Cases Länk

 

Healer – Helare

Denna artikel om ”Healer” baser sig på forskning inom projektet ”Om medvetandets uppkomst” (av Börje Peratt) och i detta fall presenterad i dess andra publikation av boken 12 (Tolv) Sinnen. [1]

Att vara ”healer” är att förmedla ”helande fördel”, som tonar ned eller rentav tar bort sjuklig ”nackdel”. En förklaring skulle kunna låta så här: Healing förmedlar placebo på direkt cellnivå. Den förmår cellerna att ”kommunicera” på ett sådant sätt att de helar sig själva och sin omgivning. Om vi utgår från att vi kan hela varandra genom medveten riktad ”helande uppmaning”, så innebär det också att vi står i potentiell helande kontakt med varandra. Det finns en risk att i övertro praktisera detta. Att påstå att healing räcker och därmed utesluta sjukvård innebär risk för övertro. Healing bör ses som ett komplement. Även om det ibland lyckas där skolmedicin misslyckas. Det finns också en allvarlig risk om hybris och självgodhet övertar psykologisk och medicinsk fackkompetens. Ödmjukhet och respekt är grunden för healing. Sakkunskap, legitimation och kompetens är ett skydd för båda parter. [1] sid 202 ff

Den kända ”Snåsamannen”, healern Joralf Gjerstad, född 1926 i Snåsa, Nord-Trøndelag i Norge anses ha hjälpt uppemot 50 000 människor och flera ansedda läkare, ministrar och elitidrottare styrker hans förmåga. [1] sid 204
2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” om den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären ”Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare, premiär på biografen Zita i Stockholm. Den gick också i SVT. Trailer. Recension i SVT. [3]

Healer, Matthew Manning har undersökts av Nobelpristagare, fysikprofessor Brian Josephson som menar att det är frågan om en okänd form av psykisk energi: – ”Matthew Manning, en känd healer i England, har förmåga att skapa en stark riktad energi, och han har även lyckats projicera energier så att de syns tydligt på en vanlig polaroidfilm (Manning, 1995). EEG-mätningar som gjorts på Manning (1975) har visat att han använder en del av hjärnan som man tidigare trodde var inaktiv. Brian Josephson, Nobelpristagare i fysik 1973, har sagt om Manning att han har en ny slags energi, som kommer att ge nya upptäckter och vara av stor betydelse för fysiken (Whitton, 1974) [4].” I en studie av Dr Achterberg m fl presenterad av Robert Charman på Society for Psychical Research (2005) anser forskarna sig funnit bevis för att healers på avstånd kunde påverka MRI-mätbar hjärnaktivitet hos en försöksperson som var fysiskt och elektriskt isolerad. Försök att vetenskapligt mäta effekten av förbön har genomförts i ett flertal kliniska studier. Några av dessa studier pekar på att ingen effekt alls uppnås, medan andra indikerar ett samband med tillfrisknande. ([1] sid 198 f)

Om jag [BP] ska beskriva helandeprocessen enbart utifrån egna erfarenheter är det som att en knapp slås på. Den fysiska känslan av healingförmedling kan beskrivas som att det sticker i fingrarna. Ibland men inte alltid aktiveras ett slags band runt huvudet särskilt ovanför öronen och fram till tinningarna. Den fysiska förändringen kan inte jämföras eller beskrivas med någon annan kroppslig känsla. När healing är påslaget kan jag känna ett slags energifält från den person som jag har i fokus även om jag befinner mig flera meter från dennes kropp. Diagnosen identifierar olika slags ”skuggor” eller graderingar i dennes fält. Informationen kan ge indikationer som svagt, kallt eller obalans. Diagnosen kan också förmedla om det är en blockering av fysisk eller psykisk art. Den som tar emot healing kan då uppleva hetta och fysisk kontakt fast den som helar står flera meter från kroppen. En nära person som drabbats av njursten och skickats hem från sjukhuset feldiagnostiserad för ryggskott, kom till mig för att få hjälp. Han upplevde under behandlingen något som närmast kan liknas vid en Ut ur kroppen-upplevelse och kände inte längre smärtan. Studier på healing kan ändå förnekas trots att de följer vetenskaplig standard. [1] sid 205

Mer spektakulärt har det varit då helaren tycks kunna i detalj se organ, leder och ben inuti kroppen och kan beskriva störningar och skador som sjukvården inte har funnit eller diagnosticerat men som i efterhand bekräftats av samma sjukvård.

Men denna för förnuftet svårgripbara kommunikation är provocerande för det etablerade tänkesättet. Även om jag har överbevisat mig själv tillräckligt många gångar är jag fortsatt skeptisk till intrycken och har hela tiden en tanke om att det kan vara fantasier. Antalet träffar från egen healingdiagnostik utesluter i alla fall inte förmågan och gradvis har jag börjat acceptera den. Det är möjligt att en sådan medial förmåga kan komplettera och ibland ”se” sådant som vården missar. (Peratt) [1] sid 226

Källor
1) Peratt, B (2012, andra uppl 2015) Tolv Sinnen, Visam
2) Wistrand K., Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad, Humanism & Kunskap
3) Filmrecension: ”Mannen från Snåsa” av regissören Margreth Olin Länk SVT
4) Whitton, J. (1974). Ramp functions in EEG power spectra during actual or attempted paranormal events. New Horizons Journal 1.

Analytisk psykologi

Analytisk psykologi, analytical psychology [ˌænəˈlɪtɪkəl saɪˈkɒlədʒɪ] Tyska: Analytische Psychologie.
Kallas också: komplex psykologi, komplexpsykologi (tyska: komplexe Psychologie, eng: complex psychology).

Carl Gustav Jungs (1875-1961) variant av psykodynamisk psykologi. Termen används sällan men finns i namnet på en förening som drivs av brittiska jungianer: Confederation for Analytical Psychology.

Andra uttryck är Jungs psykologi, C. G. Jungs psykologi, jungianska psykologin, jungianism, på engelska Jungism, Jungianism, Jungian psychology, psychology of Jung.

Det paradoxala är att medan Sigmund Freuds psykoanalys verkligen är analytisk, så är Jungs teori holistisk, alltså motsatsen till analytisk.

Jung utvecklade en teoribildning av Personlighetstyper, Kollektivt omedvetna, Arketyper och Självförverkligande som i Jungs terminologi fick begreppet Individuation.

Nyckelbegrepp

Länkar tills tio termer som är mer eller mindre kända och förknippade med Jung. Många av dessa används i vardagligt tal.

Externa länkar

Roberto Assagioli

Roberto Assagioli (27 februari 1888 – 23 augusti, 1974) var en italiensk psykiater och pionjär inom humanistisk och transpersonell psykologi. Assagioli grundade den psykologiska rörelse som kallas psykosyntes. Inom psykosyntes betraktas människan utifrån ett helhetsperspektiv där kropp, själ, känslor och intellekt samspelar. [1]

Assagioli tillhörde Freuds inre krets och var av Freud utsedd som den som skulle leda hans verksamhet i Italien. Men Assagioli kom att ifrågasätta Freuds teori och ansåg att den saknade för människan centrala upplevelser som kärlek, kreativitet och andlighet. Dessa områden borde enligt Assagioli få en mer central roll både i teoribildning och i utövandet av terapi. [2]
Assagioli menade också att man borde fokusera på det sunda och positiva i människans psyke istället för det patologiska (sjukliga), degenererade och destruktiva som Freuds terapi fokuserade på.

Referenser
1) 1974 – The Act of Will by Roberto Assagioli ISBN 0-670-10309-8 (English)
2) 1993 – (postumt) Transpersonal Development: The Dimension Beyond Psychosynthesis by Roberto Assagioli ISBN 1-85538-291-1 (Engelsk)

Extravert – Introvert

Enligt Jungs typologi, presenterad i Psychologische Typen 1921,[1] har människor två huvudattityder eller föredragna sätt att orientera sig. Den ena ”typen” (extravert eller i dag uttryckt som extrovert) är huvudsakligen orienterad efter yttre objekt, och den andra (introvert) huvudsakligen efter det inre subjektet.[1] Detta är enligt Jung inte inställningar man väljer, utan snarare föds med eller utvecklar mycket tidigt.[2] Den extraverte personen tenderar att vara mer aktiv, obekymrad och tillmötesgående, medan den introverte tenderar att vara mer passiv, försiktig och reserverad. [2] En extravert person lever på sätt och vis genom andra,[3] men för den introverte är de egna känslorna och tankarna det viktigaste.[4] I vardagligt tal brukar ”introvert” numer användas för att beskriva en sluten, socialt oförmögen och hämmad person, som en negativ egenskap i motsats till det mer positivt laddade ordet ”utåtriktad”. Men även om en introvert person visst kan vara sluten, etc., var det inte så Jung tänkte sig begreppet; utan en introvert typ är helt enkelt mer iakttagande än deltagande, och tenderar att värdera sin egen bedömning som mer avgörande än andras för att förstå världen.[5] Jung själv, som av samtida beskrevs som ”‘ständigt aktiv [med] en snabb hjärna’ … ‘dominerande till sitt temperament’ … laddad av ‘vitalitet och skratt'”[6], menade sig själv vara introvert,[7] en självuppfattning som mycket väl skulle kunna vara motstridig enligt Jung [7] och då innebär det att Jung uppmärksammar Freuds skugga medan Freud försöker framhäva en Persona som inte helt stämmer med verkligheten.

KOMMENTAR: Idag finns andra förklaringar till extrovert och introvert. Situationen och olika omständigheter kan påverka därför är karaktären inte låst utan kan påverkas och påverka sig själv. Se exempelvis situationsanpassat ledarskap och Livskompassmodellen (Peratt).

Referenser
1) Jung, C. G.; Ahlberg, A. (1993). Valda skrifter Psykologiska typer. Natur och kultur. Libris 1700495. ISBN 9127033570, s. 13ff
2) Hark, Helmut (1997). Jungianska grundbegrepp från A till Ö: med originaltexter av C. G. Jung. Natur och kultur. Libris 7229491. ISBN 91-27-05475-6, s. 70 — ”Redan från födseln står det ganska klart vilken inställningstyp [introvert eller extravert] en människa tillhör …”
3) Sharp, Daryl, (1991). Jung lexicon : a primer of terms & concepts. Inner City Books. ISBN 0585118442. OCLC 44960605Sharp 1993, s. 35
4) Sharp, Daryl (1993). Jungiansk ordbok. Centrum för jungiansk psykologi. Libris 7598381. ISBN 91-7075-049-1, s. 65–66
5) Hark 1997, s. 115
6) Gay, Peter; Edgardh Margareta (1990). Freud. Bonnier. Libris 7247174. ISBN 91-34-51020-6, s. 216
7) Stevens, Anthony (1990). Jung: Hans liv och verk. Gedins Förlag. sid. 30