Sekt

Sekt i sin etymologiska betydelse kan härledas ur det latinska ordet ”sequi” som betyder ”följa någon”. I perfekt particip blir det ”secta” som betyder rättesnöre; princip; parti; filosofisk skola; ideologi;

Sociologisk forskning på fenomenet har bedrivits sedan 1900-talets början och Max Weber gjorde i sin undersökning skillnad mellan två typer av organisationer. Den ena kallade han ”kyrktypen” och med det avsåg han en organisation vars medlemmar rekryterades genom tradition eller genom familjeband. Den andra kallade han ”sekttypen”. En sådan organisations medlemmar måste kvalificera sig för att få tillhöra gruppen, t.ex. genom att leva som gruppens medlemmar och samtycka till gruppens lära. Weber betonade kriterier som asketism, andlig renhet, hängivenhet till den ”rätta” läran och riten, och kravet på trofasthet mot den högsta, ofta en person som tilldelas kontakt med gud. Detta kräver total underkastelse och ett tvångsmässigt kontrollerat religiöst utövande.
I ”Die Soziallehren der christlichen Kirchen und Gruppen” (1912) beskrev Ernst Troeltsch att kyrktypen kunde ha ett öppet och okomplicerat förhållande till samhället medan sekttypen blev sluten och tog avstånd från samhället. [1]

Ordet sekt har fått en negativ klang, vilket gjort att en del forskare, undviker ordet och betecknar fenomenet med andra termer såsom kult.

Det som avses med ”sekt” kan definieras på olika sätt. Roy Wallis har föreslagit en religionssociologisk definition i sju punkter: [2]

1. Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
2. Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
3. Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
5. Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
6. Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
7. En sekt försöker dominera och styra individen, kräver totalt engagemang och är totalitär och auktoritär.

Sekter har funnits sedan århundraden men i och med västvärlden sekularisering har det även uppkommit ideologiska sekter, med motsvarande struktur som de religiösa men med exempelvis en politisk eller alternativ lära.

Gordon Melton och Robert Moore har försökt att gruppera de sekteristiska organisationerna efter gemensamma drag och föreslagit åtta familjer: Den metafysiska familjen, den psykisk-spiritualistiska familjen, den gamla vishetens familj, den magiska familjen, Mormonerna, den österländska familjen, den främre-orientaliska familjen och kommunitetsfamiljen. Meltons gruppering är utifrån det amerikanska samhället. En anpassning till svenska förhållanden finns i boken Nya religioner. [3] En annan klassificering är Bryan Wilsons. Han delar in sekterna i: omvändelsesekter, den introverta sekten, den manipulativa sekten, den thaumaturgiska sekten, den reformistiska sekten och den utopiska sekten. [4] Gränserna kan vara flytande, vilket gör att klassificeringen blir för vid eller för snäv. En mindre detaljerad gruppindelning har gjorts av Roy Wallis utifrån sektens attityd gentemot samhället. Han delar in sekterna i: världsbejakande, världsförnekande och världsanpassade. [2] Det dyker också upp nya rörelser av denna typ.

Exempel på sekter

Extern länk

Hare Krishna
Hare Krishna har beskrivits som sekt vilket kan stämma på en liten grupp i USA men inte på alla. Det kan ses som vilket religiöst samfund som helst ”även om anhängarna fortfarande isolerar sig till en viss del så är de mer öppna mot omvärlden än förut. Isoleringen ligger i religionens (Gaudiya vaishnavism) natur, att helst umgås med likasinnade.”

Det finns andra organisationer som är Hare Krishna också och har ingen koppling till Iskcon. Som ni förstår är inte Hare Krishna något som skapades på 60-talet i och med Prabhupadas mission. Den är betydligt äldre än så och kan iaf spåras tillbaka till 1500-talet och Chaitanya Mahaprabhu. Det är alltså en hinduisk religion, en del av vaishnavismen. I den gamla tolkningen av ordet är sekt korrekt. Dvs utbrytargrupp ur en större religion.

Referenser

1) Gustafsson, Göran (2000), Tro, samfund och samhälle, ISBN 91-7195-400-7, sid 28 – 29
2) Wallis, Roy, The elementary forms of the new religious life, (1984) ISBN 0-7100-9890-1
3) Nya religioner, Partridge Christopher (huvudred),svensk redaktion: Per Beskow, Lars Johansson (2005),ISBN 91-7195-648-4
4) Nylund, Karl-Erik, Att leka med elden, Selin (1998), ISBN 91-7055-193-6, sid 42-45

Externa länkar

Föreningen Rådgivning Om Sekter (ROS)

Annonser

Inkvisitionen

Inkvisitionen (latin från ordet Inquisitio, ”undersökning”), är ett processrättsligt förfarande då domstolen iakttar ett inkvisitoriskt system.

Vanligen avses främst en romersk-katolsk domstol eller myndighet med uppgift att bedöma och bekämpa irrläror. Det har funnits:

  1. en medeltida inkvisition först under ledning av den enskilde stiftsbiskopen och från och med 1230-talet delvis under romerskt överinseende
  2. den spanska inkvisitionen under ledning av den spanska kronan (grundad 1478)
  3. den portugisiska inkvisitionen, som liknade den spanska
  4. den romerska inkvisitionen, från och med Paulus III (1542), vilken idag verkar under annat namn (se Troskongregationen).

I dag används inkvisition som nedsättande benämning för rättegångar utan vederbörlig hänsyn för idag gängse rättsprinciper. Jämför häxjakt.

Se även vetenskaplig inkvisition

Vetenskaplig inkvisition

Den Vetenskapliga inkvisitionen i modern tid är en parallell till den medeltida religiöst drivna inkvisitionen och präglas under 1900-talet av en alltmer aggressiv intolerans inte bara inom den akademiska världen utan gentemot allmänheten. Med hjälp av Internet och media sprids den nya formen i vad som kom att benämnas som antihumanism och  nyateism. Det blir allt tydligare att man har en ambition att kontrollera vetenskapen och med kultur- och medieforskare docent Per Anders Forstorps termer agera kunskapspolis. [1] I detta ingår krav på ett strängt avgränsat paradigm av reduktionistisk materialism. Inetrantionellt går CSICOP senare CSI, i spetsen för denna inkvisition

I Sverige drivs den vetenskapliga inkvisitionen av Vetenskap och Folkbildning. Några av dess mer aggressiva företrädare är tidigare ordföranden Dan Larhammar och Jesper Jerkert.

Källor:

1. PA Forstorp, (2006) ”Folkets vett?” Vetenskapens folkliga kunskapspoliser, ”akademiska ordningsvakter” och ”ogräsbekämpare”, ms. CSC, KTH

Amish

Amishsekten grundades 1693-1697 av Jakob Ammann i gränstrakterna mellan Holland, Tyskland och Belgien. Amman införde regler där man tog avstånd från människor som inte tillhörde Amishsekten. Han införde fottvättning före gudstjänsten och enkelhet i kläder och livsföring. Dessa regler gäller fortfarande idag. Sekten kallas för amish, eller ammoniter på svenska.

Idag finns över 200 000 amish i USA. 75 procent av dessa lever i Pennsylvania, Ohio och Indiana.

De första amish invandrade till Pennsylvania under 1720-talet, och en andra invandring ägde rum under mitten av 1800-talet. Ett drygt tusental lever också i Ontario, Kanada.

Deras utvandring till Amerika berodde på att de ville finna frihet för sitt religionsutövande.

Amish är mest kända för sin konservatism beträffande kläder. De ser ut som 1700-talsmänniskor. Männen har långbyxor, ibland med lucka i stället för gylf, hängslen, rock eller jacka utan slag samt bredbrättad hatt. Männen bär mörka kläder och har långa skägg. Fram till bröllopet rakar männen sig dagligen, efter det ska de ha helskägg för att respekteras. Kvinnorna bär ankellånga kjolar, förkläde samt hätta över håret. Barnen börjar bära vuxenkläder vid fyraårsåldern.

Amish tar avstånd från alla moderna hjälpmedel och kläder. Amish får inte äga bilar eller traktorer, och det är också förbjudet att ha telefon, radio, TV, dator och elektricitet.

Amish pratar fortfarande med samma tyska dialekt som de förde med sig över till Amerika under utvandraråren. Amish har egna så kallade ”enrumsskolor” där alla åldersgrupper blandas. Ingen går längre än åtta år i skolan eftersom mer inte behövs för att klara livet på farmen, enligt amish. I tonåren uppmuntras barnen att resa och se hur andra har det, sedan kan de välja om de vill bli vanliga medborgare eller Amish.

Deras jordbruksmetoder är idag detsamma som för 200 år sedan. De sår och skördar sina åkrar med hjälp av hästar i stället för traktorer. Deras gårdar är blomstrande jordbruk, trots att de är små. Amishgårdarna är lätta att känna igen tack vare sina väderkvarnar och vattenhjul.

Amishfolkets kontakt med omvärlden är en liten handel som de bedriver för att få pengar till vissa nödvändiga varor. Det är en handel som brukar omfatta försäljning av hembakat bröd och grönsaker från små stånd vid vägkanten.

En god amish tolkar sin Bibel bokstavligt, och religionen är deras livsstil. Den präglar hela deras liv, och inte bara på söndagarna som för många andra amerikaner. Bryter en vuxen amish mot någon viktig regel kan hon eller han bli ”shunned”, utfryst. Den uteslutne behandlas som luft och tilltalas inte. Skilsmässa leder till utfrysning.

Referens SO rummet