Unitarism eller unitarianism

Unitarism (Unitarianism), är en femhundraårig kristen teologisk rörelse uppkallad efter sin förståelse av Gud som en person, i  motsats till treenigheten som definierar Gud som tre samexisterande personer Fadern, Sonen (Jesus Kristus ) och Anden (Den Helige Ande). Unitarianism är tvärtom en strikt monoteism, och hävdar liksom flera andra religioner såsom Islam och Judendom att Jesus var en profet.

Unitarismen har avvisat flera påståenden inom den ortodoxa kristna läran och förutom treenigheten, läran om arvsynden, predestination och i modern tid den bibliska ofelbarheten.

Den unitariska rörelsen, uppstod i Polen-Litauen och Transsylvanien i mitten av femtonhundratalet. Bland anhängarna fanns ett betydande antal italienare. I England grundades den första unitariska kyrkan 1774 på Essex Street, London, där dagens brittiska unitariska huvudkontor fortfarande finns. Den första församlingen i Amerika grundades i Boston, där James Freeman började undervisa 1784.

Man drev i USA en kompromisslös linje mot slaveriet och spred att frihetens och demokratins budskap gäller alla.

Unitarismen inspirerade till förändring av förhållande mellan religion och vetenskap och grundade en ny humaniströrelse och betonande att man var sekulära humanister. Man kunde då vara troende men ville hålla isär tro och vetenskap. Nyateisterna har sedan förvanskat begreppet till att stå för ateistisk humanist.

Det finns idag cirka 800 000 unitarister i världen.

Bland de mest kända medlemmarna finner vi Charles Darwin den moderna evolutionslärans grundare, Charles Dickens brittisk samhällskritisk författare, Thomas Jefferson USA:s tredje president, Florence Nightingale förebilden av vård av sårade i fält som senare blev Röda Korset, Mary White Ovington amerikansk suffragett, Mary Wollstonecraft liberalfeminist, Ram Mohan Roy hinduisk reformist samt Albert Schweitzer tysk läkare och pacifist.

Kända unitarier i Norden

  • Klas Pontus Arnoldson (svensk nobelpristagare)
  • Edvard Grieg (norsk klassisk tonsättare)
  • Mary Westenholz (dansk agitator, moster till Karen Blixen)

Källor

Andrew M. Hill, ‘The Unitarian Path’, Lindsey Press (London 1994) ISBN 0-85319-046-1

Matthew F. Smith, ‘Unitarians’ (short article) in Christianity: The Complete Guide, Continuum, (London 2005) ISBN 0-8264-5937-4.

Unitarianism: its Origin and history, a course of Sixteen Lectures (Boston, 1895)

Länkar

Unitarism i Sverige länk

 

 

Annonser

Grounded Theory

Grounded Theory eller klassisk Grundad Teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) är en systematisk metodik inom samhällsvetenskap och psykologisk forskning som innefattar teoriuppbyggnad genom metodisk insamling och analys av data. [1] Den använder sig av observationer för att identifiera beteenden och koda dem i olika kategorier. Dessa kategorier kan bli grunden för ny teori. [2] Den grundade teorin är således helt annorlunda än den traditionella forskningsmodellen, där forskaren väljer en befintlig teoretisk ram, och samlar då endast data för att visa hur teorin gäller eller inte gäller det fenomen som studeras. [3] En forskningsstudie enligt Grounded Theory syftar till att redogöra för empiriska data som kan genererar samband som sedan kan analyseras och tolkas. [4] I ett påföljande stadium kan en teori formuleras. Tonvikten ligger på observation och kategorisering av situationer och upplevelser och människors sätt att agera och reagera.

Avgränsningar

I grounded theory tvingas man inte till att upprätta någon hypotes eller göra en hypotesprövning utan kan gå direkt till verkligheten och pröva de erfarenheter den ger vilket leder till empiriska data som i sin tur kan generera teorier. Grounded theory är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står nära kvantitativa ansatser. Men det skiljer sig i och med att den klassiska kvantitativa forskningsansatsen ofta först ställer upp en hypotes som sedan testas. I Grounded Therory (GT) är syftet att göra tvärtom, att utifrån observationer ställa frågor om den verklighet man förutsättningslöst utforskar. Och utifrån de frågor som uppstår pröva dem och även sammanställa förslag till förklaringar och teorier.
Istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014) [5]

Skillnad mot andra kvalitativa metoder

Huvudskillnaden mellan GT och exempelvis fenomenologi och konstruktivism är att de senare återger vars och ens uttryck utan avsikt att tolka eller söka förklaring: Utgångsantagandet är att allt som iakttas står i relation till människans subjekt. Det innebär att varje människa konstruerar sin verklighet. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor.”
– medan GT bygger på ett ständigt utbyte mellan teori och empirisk forskning och söker kategorisera upplevelser för att bringa klarhet i hur de uppstår, vad de har för innebörder och vad som kan vara gemensamt för att finna en bredare förståelse för ett fenomen.

Om begrepp saknas så kan forskaren i GT implementera nya, GT ett exempel, dock inte förändra etablerade. Här skiljer sig GT också från fenomenologi och konstruktivism och andra kvalitativa modeller som erbjuder forskaren att lägga in vilka förklaringar man vill i ett begrepp. Gemensamt för dessa är uppfattningen om att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att ”könsroll”, ”moral”, ”frihet” är skapade begrepp som saknar reell betydelse. I Grounded theory är de etablerade begreppen däremot användbara instrument för att beskriva en verklighet.

Användningsområden

GT har förutom vårdsektorn även utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom forskningsområden som marknadsföring, företagsekonomi och pedagogik. Grundad teori betraktas som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar använda Grundad teori vid studier av mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014) [5]

Riktlinjer

I metodens riktlinjer ingår att minimera förutfattade meningar och befintliga teoriers negativa inflytande på resultatet. Den enskilde forskarens kreativitet och intuition och teorins solida förankring i data betonas. Ogrundade spekulationer ska inte förekomma annat än möjligen som frågeställningar. Syftet är att finna kunskap om vad som händer inom det område som studeras. Den återkommande frågan är: ”Vad är det huvudsakliga problemet, eller vad är deltagarnas huvudangelägenhet inom det studerade området och vad gör man för att förstå eller lösa det?” Målet är att utifrån ett centralt begrepp – en kärnvariabel – hitta en förklaringsmodell för fenomenet eller problemlösningen. Kärnvariablen beskrivs som den minsta gemensamma nämnaren och ska sammanfattanförklaringsmodellen med så få undervariabler som möjligt. Se exempelvis oberoende medvetande (OM).

Metoden

Grundad teori som strategi för forskning har några centrala begrepp. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering. Forskarna ska utgå från egen verklighet och upplevelser eller konkreta situationer och personer och notera iakttagelser precis som dessa uppfattas. Noteringar ska sammanställas med hjälp sammanfattande begrepp.  Tolkningar testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerat fenomen, handling, situation osv).
Forskaren gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).

Begrepp och tolkningar revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt.

Det leder till en ”teorimättnad av data” (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation).

Ett avgörande steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i det fenomen, den situation eller verksamhet som de studerat.

Den kunskap som uppstår är grundad (”har upptäckts”) i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

Historisk bakgrund

Under 1960-talets kännetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan någon egentlig empirisk grund. Barney Glaser, statistiker vid Columbia universitetet, var kritisk och kallade detta för ”groundless theory”. Glaser inledde ett samarbete med Anselm Strauss, forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet. De genomförde ett projekt om döendets problematik (Awareness of Dying, 1967). Fram växte en ny metod som de publicerade i boken The discovery of Grounded theory (1967). Reglerna för denna metod var att resultatet skall grundas i insamlade data, inte i någon på förhand bestämd antagen hypotes. Denna första uppställning av Grounded theory tar som utgångspunkt i vad som händer mellan och inom människor således sociala relationer och personliga upplevelser av existentiell art. [6] Under 1980-talet och 1990-talet fick Grounded theory en stor betydelse inom folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning. [7][8]

Referenser

1) Patricia Yancey Martin & Barry A. Turner, ”Grounded Theory and Organizational Research,” The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 22, no. 2 (1986), 141.
2) Strauss, A., & Juliet, C. (1994). Grounded Theory Methodology: An Overview. In N. Denzin & Y. Lincoln Handbook of Qualitative Research. 1st ed. (pp. 273–284).
3) G. Allan, ”A critique of using grounded theory as a research method,” Electronic Journal of Business Research Methods, vol. 2, no. 1 (2003) pp. 1-10.
4) Bernard, H. R., & Ryan, G. W. (2010). Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. California, CA: Sage Publication.
5) Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
6) Mesly, Olivier (2015), Creating Models in Psychological Research, United States: Springer Psychology, p. 126, ISBN 978-3-319-15752-8
7) Mills, J.; Bonner, A.; Francis, K. (2006). ”Adopting a constructivist approach to grounded theory: Implications for research design”. International Journal of Nursing Practice. 12: 8–13. Digital object identifier” href=”https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_object_identifier”>doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00543.x.
8) Groves, Patricia S.; Manges, Kirstin A.; Scott-Cawiezell, Jill (2016-02-08). ” ”Handing Off Safety at the Bedside””. Clinical Nursing Research. 25 (5): 473–493. doi:10.1177/1054773816630535. ISSN 1054-7738. PMID 26858262.

Källor

https://forskningsstrategier.wordpress.com/grundad-teori/

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU)

Ut ur kroppen-upplevelse (UKU) eller Out-of-body experience (OBE) är en transpersonell upplevelse där en person verkar uppfatta världen från en plats utanför sin fysiska kropp. UKU kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [1]

Termen ”out-of-body-experience” myntades 1943 av GNM Tyrrell i boken Apparitions [2] och antogs av forskare som Celia Green [3] och Robert Monroe [4] som ett alternativ till trosetiketter som ”astralprojektion” eller ”själsresa”. UKU kan från mängden dokumenterade händelser induceras av fysiskt trauma, nära döden-upplevelse (NDU), under meditation och fullständigt lugn, sömn och elektrisk stimulering av hjärnan [5]. Det kan också medvetet induceras av vissa såsom Nanci Trivellato beskrivit i sin forskning.[6] En av tio personer har redovisat UKU en gång, eller mer vanligt, flera gånger i sitt liv. [7][8]

Inom naturvetenskapen kan UKU förklaras som en dissociativ upplevelse där man inte erkänner UKU och det faktum att människor med UKU kan med unik fakta beskriva miljö och avvikande faktorer på den plats man besökt i en UKU.

Dr Kenneth Ring publicerade en vetenskaplig artikel 1993 [9] om personer med nära döden-upplevelser av en typ som kan ge stöd för oberoende medvetande. ”Utanför kroppen-upplevelser” (UKU) är ett indicium. Man observerar händelser som äger rum långt borta från den egna kroppen, ibland 100 tals mil – och redogör detaljerat för vad som händer på en möjlig avlägsen plats. Dessa dokumenterade iakttagelser kan senare verifieras av tredje part. Fenomenet kallas numer ”Trovärdig perception” och ”det är för tillfället omöjligt att förklara med modern medicinsk vetenskap”. [10][11]

Fenomenet kan jämföras med andra transpersonella ”förmågor” såsom remote viewing (klarsyn, clair voyance) och telepati.

Under sömn/vid insomnande

I många fall beskriver personer att de har haft en UKU då de ligger på gränsen till sömn, eller insomnande strax före upplevelsen. En stor andel av dessa fall avser situationer där sömnen inte var särskilt djup. Några rapporterar ett föregående lucid-drömtillstånd. [12]

Nära döden upplevelse

En annan form av spontan UKU kan ske under en nära döden-upplevelse (NDU). Patienter har rapporterat UKU vid hjärtinfarkt och vid större operationer och vid drunkningsögonblick.

Extrem fysisk ansträngning

Extrem fysisk ansträngning som höghöjdsklättring och maratonlöpning har rapporterats ge UKU.[13]

Mental induktion

Att somna fysiskt utan att förlora medvetenheten om nuet. ”Medvetandets vakenhet, kroppen sover” är allmänt känd som en orsak till UKU, frivilligt och ofrivilligt. [14] Thomas Edison använde detta tillstånd för att ta itu med problem medan han arbetade med sina uppfinningar. Han sades vila en silver dollar på huvudet medan han satt med en metallhink i en stol. När han drev bort från medvetenhet skulle myntet således falla ned i hinken och återställa hans vakenhet. [15] UKU-pionjären Sylvan Muldoon använde helt enkelt en underarm hållen vinkelrätt i sängen som ”det fallande föremålet”. [16] Salvador Dalí sägs ha använt en liknande metod för att få de märkliga visioner som inspirerade till hans målningar. Dalí börjar utveckla sin ”paranoykritiska metod”, som gör det möjligt att se och kombinera en bild med de underligaste idéerna. Verkligheten och sömnen går hand i hand i hans målningar. Det är känt att avsiktlig kontroll mellan det vakna och sovande tillståndet möjliggör spontana transepisoder. [17][18][19] Genom att sjunka djupare och djupare in i avslappning möter man så småningom en ”glidande” verklighetskänsla om sinnet fortfarande är uppmärksamt. Denna glidning rapporteras av dem som praktiserar den som att känna sig som att glidande lämna den fysiska kroppen. Djupt trance, meditation och visualisering är metodens ingredienser. Typerna av visualiseringar varierar; några vanliga analogier är att klättra på ett rep för att ”dra ut” sin kropp, flyta ur sin kropp, bli skjuten ur en kanon och andra liknande tillvägagångssätt. Denna teknik anses vara svår att använda för personer som inte kan slappna av. Ett exempel på en sådan teknik är den populära Golden Dawn ”Light of Light” -tekniken. [20]

Mekanisk induktion

Hjärnvågs-synkronisering via audio/visuell stimulering. Binaural takt kan användas för att inducera specifika hjärnvågfrekvenser, [21] särskilt de som dominerar i olika sinnen vid tillstånd av vakenhet eller kroppssömn. Binaural induktion med en ”kroppspåverkande” 4 Hertz hjärnvågfrekvens observerades som effektiv av Monroe Institute, [22] och vissa författare anser att binaural takt är signifikant stödjande för UKU-initiering när de används tillsammans med andra tekniker. [23][24] En annan teknik använder sinusformade vågpulser för att uppnå liknande resultat. Naturfolkens användande av trumma vid religiösa ceremonier antas också ge en ökad mottaglighet för ”andra världar”. [25]

Empiri: Samlade data från UKU

Läkaren Kurt Goldstein fann då han opererade hjärnskadade soldater att när han kom åt speciella områden i hjärnbarken kunde patienten uppleva att denne gick ”Ut ur kroppen” och kunde få kontakt med ”kontakt med andra sidan”. [26] ”Jag möter mina döda släktingar. Jag ser Gud!”. Goldsteins medicinska upptäckter kom att radikalt påverka hans uppfattning om människans psyke, vilket förde honom till ett samarbete med Maslow och utvecklingen av humanistisk och transpersonell psykologi.
Melvin Morse stöder Goldsteins uppfattning att det finns ett anatomiskt centrum i hjärnan för Nära döden-Upplevelse (NDU) och UKU. Morse har nedtecknat barns Nära döden-upplevelse där de beskriver kontakter med ljus och ande varelser (1991). [27] Morse drar av detta inte slutsatsen att det finns någon kosmisk Gud, endast att Gud finns som företeelse i människans hjärna. Så här skriver Göran Grip i sitt förord till Morses bok: ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne.
Professor Pirn Van Lommel och ett team med holländska läkare utförde en omfattande studie på 344 patienter från tio sjukhus (Lancet, 2001). [28] Samtliga hade återupplivats efter hjärtstillestånd. 62 patienter (18 %) redovisade någon slags Nära döden-upplevelse. 15 hade haft en Ut ur kroppen-upplevelse och 31 hade mött döda släktingar. Lommel frågar:
-”Hur kan ett klart medvetande utanför ens kropp upplevas i det ögonblick då hjärnan inte längre fungerar, under en period av klinisk död, då EEG-kurvan är rak?”
Till och med blinda människor kunde enligt denna studie exakt beskriva miljöer, personer och sjukhusverktyg från det att hjärtat stannat tills de återupplivades.

Kritik

UKU påstås kunna induceras av hallucinogener (i synnerhet dissociativa medel). Detta har dock ifrågasatts av forskare från alla håll. Man menar att det då handlar om hallucinationer. En rad forskare har angripit fenomenet utifrån att det rör sig om hjärnskada eller psykisk sjukdom. Ingen av dem har förklarat hur det kommer sig att människor kunnat i detalj rapportera om faktiska objekt, företeelser och personers handlingar på platser där rapportörerna av UKU omöjligt kan ha varit eller ens känt till platsen. Bland kritiker hävdas att det inte förekommer vetenskapligt insamlade data eller någon vetenskaplig teori för fenomenet som kan prövas. Detta är dock inte sant. I själva verket är insamlade data av den storleken att fenomenet för länge sedan är att betrakta som validerat enligt naturvetenskapliga krav.

Empiri och data

Göran Grip skriver i sitt förord till Morses bok: [27] ”Om man stimulerar ett litet väl definierat område i högra hjärnhalvan kan man hos försökspersonen utlösa praktiskt taget alla de olika momenten i en NDU som UKU, tunnelupplevelse, en värld av ljus, etc.” Grip fortsätter: ”Är Nära döden-upplevelse en process i hjärnan? Förvisso är den det. Men det är inte heller en tillräcklig förklaring. För det förklarar inte hur man kan göra korrekta iakttagelser av sin omgivning medan man är i dödens närhet och syn, hörsel och känsel är satta ur funktion”. Vad Grip säger är att en fysisk kropp som ligger utslagen omöjligt kan ha tillgång till sina ögon men ändå ser och uppfattar den medvetslösa människan via ett annat medvetandetillstånd allt som sker runt omkring henne. Grips iakttagelse och beskrivning stämmer med min hypotes om ett oberoende sinne. Andra forskare menar att en sårad och hotad kropp möjligen också är mer benägen att utsätta medvetandet för transpersonella upplevelser. Här blir psykolog Kersti Wistrands forskning intressant. Hon har intervjuat kvinnor som föder och intresserat sig för att beskriva deras transpersonella upplevelser. [29]

Teoribildning

Det oberoende medvetandet kan förklaras som själens medvetande men det finns också andra begrepp såsom mindbody och astralkropp. Dessa begrepp kan vara omskrivningar för att komma ifrån den religiösa belastningen av själ. Men själ behöver inte ses som ett religiöst attribut. Det kan enklast förklaras som livets ande och samtidigt oberoende livet eftersom själen är vaken även hos en fysiskt utslagen människa.

Under 1999 presenterade forskarutövare Wagner Alegretti och Nanci Trivellato vid första internationella forumet för medvetenhetsforskning i Barcelona preliminära undersökningar av en online-undersökning om erfarenheter utanför kroppen som svarats av internetanvändare som är intresserade av ämnet, således inte ett prov som är representativt för den allmänna befolkningen. [30]

1 007 (85%) av de första 1 185 respondenterna rapporterade att de hade haft en UKU. 37% hävdade ha haft mellan två och tio UKU. 5,5% hävdade mer än 100 sådana erfarenheter. 45% av dem som rapporterade en UKU sa att de framgångsrikt inducerade minst en UKU med hjälp av en specifik teknik. 62% av deltagarna som hävdar att de haft en UKU rapporterade också att de hade haft en icke-fysisk flygning. 40% rapporterade att de upplevde fenomenet att se sin egen fysiska kropp medan den befann sig utanför kroppen och 38% hävdade att de hade upplevt att de gått genom fysiska föremål som väggar. De vanligast rapporterade förnimmelser som upplevdes i samband med UKU var en känsla av fallande, flytande, sjunkande, domningar, ljudsensationer, stickningar, klarseende  och lugn.

Referenser

1) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Llewellyn Publications, Minnesota USA.
2) G. N. M. Tyrrell, Apparitions, Gerald Duckworth and Co. Ltd, London, 1943, pp. 149. ISBN 978-1169831537
3) C.E. Green, Out-of-the-body Experiences, Hamish Hamilton, London, 1968. ISBN 978-0345248435
4) Aspell, Jane; Blanke, Olaf. (2009). Understanding the out-of-body experience from a neuroscientific perspective in Psychological Scientific Perspectives on Out of Body and Near Death Experiences Psychology Research Progress. New York: Nova Science Publishers. ISBN 978-1607417057
5) Brent, S. B. ( 1979). Deliberately induced, premortem, out-of-body experiences: An experimental and theoretical approach.
6) Wistrand K. (2019) ”Hur UKU förändrade mitt liv”, Ted talk, Nanci Trivellatos föreläsning om ut-ur-kroppenupplevelser, Humanism & Kunskap, Länk
7) Blackmore, Susan (1984). ”A Postal Survey of OBEs and Other Experiences”.
”(Aug. 24, 2007) First Out-of-body Experience Induced In Laboratory Setting”. ScienceDaily. 2007-08-24. Retrieved 2011-10-06.
8) Gabbard, G. O., & Twemlow, A. W. (1984). With the eyes of the mind: An empirical analysis of out-of-body states. New York: Praeger Scientific. ISBN 978-0030689260
9). K Ring & M Lawrence (1993) Further Evidence for Veridical Perception During Near-Death Experiences. Journal of Near-Death Studies.
10). Veridical perception. Further Analysis of the Veridical Element of Pam Reynolds’
11) B. Peratt, Tolv Sinnen, första upplaga 2012 andra uppl 2015 sid 289
12) ”SOBEs”. Oberf.org.
13) Metzinger (citing Alvarado), 2005 ”Out-of-Body Experiences as the Origin of the Concept of a ‘Soul'”, Mind & Matter 3(1), p. 65.
14) Focus 10: Mind Awake/Body Asleep. Frederick Aardema (2012).
15) Pre-Grams of Tomorrow dreams as pathway to a New World Perspective: Forrer, Kurt
16) Hereward Carrington, Sylvan Muldoon. (1981). The Projection Of The Astral Body. Weiser Books. ISBN 978-0-87728-069-9
17) ”Journeys out of the Body”, 1972, Robert Monroe, p. 207-210, ISBN 0-285-62753-8
18) ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, 2009, Robert Bruce, p. 208-9, ISBN 978-1-57174-616-0
19) The Vigil Method Frederick Aardema (2012).
20) ”The Art and Practice of Astral Projection”, 1974, Ophiel, ISBN 978-0-87728-246-4
21) The Effects of Hemi-Sync on Electrocortical Activity, Sadigh and Kozicky (1993); Using the Whole Brain, (pp 217-226). Norfolk, VA: Hampton Roads.
22) Campbell, Thomas, 2007, ”My Big TOE”, p75,79. ISBN 978-0-9725094-6-6
23) Buhlman, William, 2001, ”The Secret of the Soul”, p198. ISBN 978-0-06-251671-8
24) Bruce, Robert, 2009, ”Astral Dynamics: The Complete Book of Out-of-Body Experiences”, p164. ISBN 978-1-57174-616-0
25) Haven, Janine. (2006). At a Glance’ Religious and Spiritual Competency for Psychotherapists. AuthorHouse. ISBN 978-1425906849
26) Goldstein, K. (1934/1995) The organism: A holistic approach to biology
derived from pathological data in man. New York: Zone Books.
27) Morse, M. (1991) Närmare ljuset. Natur & Kultur.
28) Pirn van Lommel Near-death experience in survivors of cardiac arrest: a prospective study in the Netherlands, Volume 358, ISSUE 9298, P2039-2045, December 15, 2001
29) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Kersti Wistrand, Jan Pilotti, Natur och Kultur, 1982.
30) preliminary findings”. Out-of-body-experience.org. Archived from the original on 2008-09-25.

Transpersonell psykologi

Transpersonell psykologi antas ha myntats av en av Freuds elever Roberto Assagioli. [1] Men även Carl Gustav Jung [2] utforskade det andliga och bidrog med begreppet kollektivt omedvetande. Dessa båda fick betydelse för utvecklingen av en psykologi som kom att avvika från dåtidens två framträdande akademiska skolor; behaviorism och Freuds psykoanalys, vars inriktningar grundades i naturvetenskapligt synsätt och inte accepterade paranormala fenomen.

I  diskussioner, oftast brevledes,  mellan Assagioli, Freud och Jung utkristalliserades efterhand skillnader som ledde till att både Assagioli och Jung bröt med Freud. Enligt Assagioli står Jungs analytisk psykologi nära Assagiolis psykosyntes. [3]

Idéer för en humanistisk psykologi och embryo till transpersonell psykologi initierades då Jung 1929 formulerade begreppet ”die überpersonliche” (bortanför eller högre än det personliga). Freud avfärdade detta. Både Assagioli och Jung ansåg att den andliga nivån hade stor betydelse för mänsklig existens. [3] Assagiolis modell över medvetandets struktur som tillstår förekomsten av transpersonella upplevelser kan i denna kontext ses som ett första steg mot en transpersonell psykologi. [4]

Assagioli delade med Jung insikten om att psykiska symtom kan utlösas av andliga dynamik. Sådana medvetandefenomen kan upplevas som förvirrande och skrämmande. Begreppet ”spiritual emergency” (själslig nödsituation) myntades av Christina och Stanislav Grof. Med rätt bemötande och insikt kan sådana upplevelser innebära ett genombrott mot en mer expanderad världsbild. [3,4]

Den transpersonella psykologin grundades officiellt 1969 i Kalifornien i och med  att Abraham Maslow, Stanislav Grof [5] och Christina Grof [6] och Anthony Sutich 1969 gav ut första numret av ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP). [7]

Termen skulle kunna översättas till medvetandeutvidgande psykologi och rör förändrade medvetandetillstånd. JTP beskriver transpersonell psykologi som ”studiet av mänsklighetens högsta potential, och erkännandet, förståelsen och insikten av förenande, andliga och transcendenta medvetandetillstånd”

Akademiska skolor förknippade med transpersonell perspektiv inkluderar humanistisk psykologi, trans, antropologi och nära döden-studier (NDU). Sammansmältningen av de gränsöverskridande åskådningarna fick därmed en passande förstavelse: trans- (tvärs-, över-, utanför, genom) och har även en dubbelbetydelse som står för översinnliga upplevelser.

De som återvänt från en Nära döden-upplevelse (NDU) vittnar om att med stängda ögon kan vi ändå se, med ett annat sinne, oberoende den fysiska kroppens sinnen. Det skulle förklara möjligheten av transpersonella upplevelser och slutsatsen blir att det biologiska livets fysiska sinnen begränsar medvetandet. Oberoende sinnen ligger på en annan nivå oftast svåråtkomlig för det biologiska livet. Jag föreslår en ny kategorisering av sinnen och riktar blicken mot en forskning som vill pröva denna protovetenskapliga teoribildning. (Börje Peratt, Tolv Sinnen, 2012) [8]

Transpersonell psykologi fokuserar på sinnet, utvidgat medvetandetillstånd och mänsklig potential. Ett sådant är utanför kroppen-upplevelse (UKU) som kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet.
”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [9]

Psykologen Kersti Wistrand har forskat i förändrade medvetandetillstånd vid graviditet och förlossning (Psykologiska institutionen Stockholms universitet, 1990). 13 kvinnor som haft komplicerade förlossningar intervjuades. Det rörde sig ibland om Ut ur kroppen-upplevelser (UKU), och även om episoder där kvinnorna upplevde tunneln och ljuset (möjligen NDU). De kunde känna att de fick ta del av all kunskap som fanns och förstod livets mening. Hon menar att transpersonell psykologi är en riktning som integrerar andliga och transcendenta aspekter av det mänskliga medvetandet. [10][11]

Filosofen Ken Wilber [12] ville sammanföra den västerländska psykologin med den tusenåriga kunskapen i de österländska andliga traditionerna.
Han studerade William James verk och såg honom som en av föregångarna inom forskningen om andliga upplevelser ur ett transpersonellt psykologiskt perspektiv. Wilber skriver i No Boundary [12]:

-”William James, en av Amerikas främsta psykologer, betonade gång på gång att vårt normala, vakna medvetandetillstånd endast är en sorts medvetenhet, medan det runtom och avskilt från denna av den tunnaste hinna ligger potentiella former av medvetenhet som är helt och hållet annorlunda.
Det är som om vårt vardagliga medvetande inte är annat än en obetydlig ö, omgärdad av en oändlig ocean av ett annat, häpnadsväckande och icke kartlagt medvetande, vars vågor oupphörligt slår mot vårt normala medvetandes bankar. Och fullständigt spontant kan de bryta igenom och överskölja vår ö av medvetenhet med vetskap om ett väldigt, till stor del outforskat men påtagligt verkligt land av ett nytt och annorlunda medvetande, en medvetenhet av ett nytt slag.”

Roberto Assagioli menade att människan förutom ett omedvetet även har ett övermedvetet plan, för högre, andliga egenskaper. Han drog slutsatsen att människan förutom det personliga självet och jaget även har ett andligt själv, som befinner sig på en djupare eller högre nivå. I boken Transpersonal Development (1991) finner vi en ambition att bryta sig loss från begränsande vetenskapliga föreställningar som han ansåg låg i Freuds teoribildning. [4]

Rollo May tyckte inte om denna utveckling inom Humanistisk psykologi. [13] Han menade att den uteslöt frågor som rör ondska och andra psykologiska problem från agendan. [14] Men May fick mothugg av Assagioli. ”Psykologi är läran om själen och själen är i grunden god!” Rollo May svarade: ”Om vi erkänner vår depression öppet och fritt, får de andra omkring oss en upplevelse av frihet istället för att delta i depressionen.” [15] Det gick att urskilja två läger. Det ena var inriktat på att avhjälpa sjukdomstillstånd, det andra fokuserade på det friska och starka.

Forskning rörande transpersonell psykologi och sensorisk perception är fortfarande 2015 begränsad och reducerad på vetenskapliga institutioner. Sverige har endast två professurer på området. Trots att det finns överväldigande bevis för behovet av ett forskningsområde som kan ge nya insikter om mänskligheten och livets förmågor.

Medan parapsykologin lutar mer åt den traditionella vetenskapliga epistemologin (laboratorieexperiment, statistik, forskning på kognitiva tillstånd), tenderar transpersonell psykologi att vara mer närbesläktad med humaniora och hermeneutiska discipliner (humanism, existentialism, fenomenologi, antropologi), även om den också inkluderat moment från experimentell och statistisk forskning.

Transpersonell psykologi är en akademisk disciplin, inte en religiös eller andlig rörelse och många av områdets ledande författare, bland andra Sovatsky [16] har pekat på problematiska aspekter av New age-hermeneutik.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) var en svensk vetenskapsman såväl inom naturvetenskap som humanistisk vetenskap, med inriktning på transpersonell psykologi (även om det begreppet inte fanns då). Han var också filosof, bibeltolkare, teosof och teolog. Swedenborg betraktas som ett universalgeni och hans innovationer och politiska aktiviteter har imponerat på omvärlden, men hans andliga själsresor och samtal med änglar har ifrågasatts och diskuterats av bland annat Immanuel Kant (1724-1804). Samtidigt har Swedenborg uppvisat bevittnade exempel på prekognition och remote viewing som kritikerna inte kunnat förklara.

British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till American Psychological Association (APA) grundade en Transpersonell psykologi-sektion 1996. [17]

Källor

1) Assagioli, R. (1965) ”Psykosyntes : grundläggande principer och tekniker”. Mareld Böcker | Utg. 2006
Psychosynthesis: A Collection of Basic Writings by Roberto Assagioli ISBN 0-9678570-0-7 (English)
2) Jung, C.G. (1968) The Archetypes and the Collective Unconscious, Routledge,  ISBN9780415051392
3) Roberto Assagioli C. G. Jung and Psychosynthesis
4) Assagioli, R. (1991) Transpersonal Development: The Dimension Beyond Psychosynthesis. Thorsons Pub;ASIN: 1855382911.
5) Stanislav Grof & Christina Grof (1990) – The Stormy Search For The Self: A Guide To Personal Growth Through Transformative Crisis
6) Christina Grof (1994) – The Thirst For Wholeness: Attachment, Addiction And The Spiritual Path,
7) ‘The Journal of Transpersonal Psychology’ (JTP, 1969).
8) Peratt, Börje, (2012 sec edit 2015) 12 Sinnen, Visam
9) Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Llewellyn Publications, Minnesota USA.
10) Kersti Wistrand, Den transpersonella psykologin, Länk
11) Kersti Wistrand & Jan Pilotti,(1982) Medvetandet och döden: En antologi om nära-döden-fenomen och utomkroppsliga upplevelser. Natur och Kultur
12) Ken Wilber, NO BOUNDARY, A selected excerptation Länk
13) Hartelius, Glenn; Caplan, Mariana; Rardin, Mary Anne. ”Transpersonal Psychology: Defining the Past, Divining the Future”. The Humanistic Psychologist, 35(2), 1–26, 2007
14) Aanstoos Serlin & Greening, T. (2000). History of Division 32 (Humanistic Psychology) of the American Psychological Association. In D. Dewsbury (Ed.), ”Unification through Division: Histories of the divisions of the American Psychological Association”, Vol. V. Washington, D.C.: American Psychological Association.
15) Lukoff, David; Lu, Francis. A transpersonal-integrative approach to spiritually oriented psychotherapy. In Sperry, Len (Ed); Shafranske, Edward P. (Ed), (2005). Spiritually oriented psychotherapy., (pp. 177-205). Washington, DC, US: American Psychological Association, ix, 368 pp.
16) Stuart Sovatsky (1998-10-01) Word from the Soul: Time, East/West Spirituality, and Psychotherapeutic Narrative (Suny Series in Transpersonal and Humanistic Psychology)
17) Walsh, R. & Vaughan, F. (1993) ”On transpersonal definitions”. Journal of Transpersonal Psychology. Vol. 25, No2, pp. 199-207

 

Rasism

Ordet ras är etiopiskt och betyder ‘hövding, furste’. Det kommer av det arabiska رأس (som uttalas ”ras”) och betyder ‘huvud; hövding, ledare.
Rasism är en (politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa rasteorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den egna rasen fri från främmande raselement. [1]

”Den vedervärdiga rasismen!”

När människor utsätts för regelrätt rasism och under organiserad form sorterar det under ”Brott mot mänskligheten”. [2]

Diskussionen om huruvida man kan lagstifta mot rasism på nätet har förts inom den svenska riksdagen arkiverat som 2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden. Länk Justitieminister Beatrice Ask har där besvarat en fråga om vilka initiativ hon avser att ta mot nätrasismen.

Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse.

Historik

Under 1900-talet gick starka strömningar i västvärlden som gav stöd för segregation och ideal om rasåtskillnad. Detta har dels sitt ursprung i fördomar och hat mot utpekade minoriteter dels i motiv som rättfärdigade ekonomisk och politisk makt över andra där utsatta etniska grupper kom att utnyttjas. Detta hade också en historisk bakgrund i förslavande av människor såsom i USA av främst afrikanska folkslag som rövades från den Afrikanska kontinenten för att säljas som slavar i Nordamerika. [3][4] Vissa folkslag som ansågs underlägsna förlorade mänskliga rättigheter och den påstådda överlägsna rasen gavs rätten att förslava hela folk. [5]

Institutionaliserad rasism

Med Hitler och Mussolini infördes i Tyskand och Italien på 1930-talet en institutionaliserad rasism som innebar att utpekade folkgrupper med etnisk tillhörighet i judendom och andra minoriteter blev fritt villebråd, förlorade medborgerliga rättigheter, fängslades, bestals på sina egendomar, torterades och mördades i organiserade avrättningsanläggningar. I Tyskland och i det av Nazityskland annekterade Europa bedrevs en slakt på judar som fick namnet Förintelsen.

I USA har institutionaliserad rasism funnits sedan kolonialtiden där rasismen legaliserade slaveri vilket formellt upphörde efter det amerikanska inbördeskriget som slutade 9 april 1865 då Nord besegrade Syd. Juridiskt eller socialt sanktionerade privilegier och rättigheter gavs till vita amerikaner men nekades för alla andra folkslag och människor av icke vit etnisk tillhörighet

Europeiska amerikaner – särskilt vita anglosaxiska protestanter – har genom amerikansk historia beviljats exklusiva privilegier i frågor som gäller utbildning, invandring, rösträtt, medborgarskap, markförvärv och straffprocess. Icke-protestantiska invandrare från Europa, särskilt irländare, italienare och poler, drabbades också av främlingsfientlighet och andra former av diskriminering i det amerikanska samhället fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Kampen mot denna institutionaliserade och i USA utbredda rasism tog sig många olika uttryck och fick den övergripande termen medborgarrättsrörelse.

Rasismen i Sverige

Rasismen går långt tillbaka i tiden och har drabbat ”resanden” (romer) och minoritetsfolk som samer och även judar under århundraden. Synsättet om underlägsna raser fann även stöd i pseudovetenskap.

Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut och verksamheten förlades till Uppsala Universitet. Socialdemokraterna som då var i regeringsställning anklagas för att ha instiftat det men det var ett tvärpolitiskt riksdagsbeslut som både Hjalmar Branting (S) och högerledaren Arvid Lindman deltog i.  En av de drivande personerna inför skapandet av institutet var Herman Lundborg (1868-1943). [6] Han blev också institutets förste föreståndare. LÄNK Uppsala Universitet

I sin bok ”Rasbiologi och rashygien” (1914) skriver Herman Lundborg, professor i rasbiologi följande:

”Vårt folk är av kanske renare germanskt ursprung än något annat folk i världen. Utseendet vittnar också härom. Svensken är mestadels lång och välväxt, med blont hår, hög panna och ljusa ögon. Dessutom är han långskallig (dolikocefal).” [7]

Redan på 1890-talet genomfördes en stor undersökning av 45 000 svenska beväringar (unga män i militärtjänst) vilket ledde till resultat som inte alls gav stöd för Lundbergs påstående, tvärtom.

Enligt undersökningarna var endast 10 procent av Sveriges befolkning ”av rent nordisk typ”, det vill säga blonda, blåögda, längre än 170 cm och långskalliga ”med skallindex intill 75”. En övervägande majoritet hade några av dessa drag, men de flesta – alltså 90 procent av befolkningen – kunde också ha bruna ögon, mörkt hår, runda skallar eller kort växt.

Lundborg skulle under de kommande åren upprepa sina påståenden i en rad publikationer, trots att alla fakta han förde fram motbevisade hans eget påstående.

Arthur Engberg blev ecklesiastikminister 1932 och som politiskt ansvarig för Rasbiologiska institutet ville han lägga ned det.  I samband med Lundbergs pensionering utlystes hans tjänst.

En internationell sakkunniggrupp, medicinska fakulteten i Uppsala, Rasbiologiska institutets styrelse och universitetskanslern ställde sig bakom en kandidat som kunde efterträda i Lundbergs anda, men regeringen utsåg Gunnar Dahlberg (1893-1956) som hade  kommit fram till att rasbiologin som vetenskap var ohållbar. Dessutom var han övertygad antinazist. Framstående personligheter som den liberale tidningsmannen Herbert Tingsten och  nationalekonomen och socialdemokratiske politikern Gunnar Myrdal övertygade justitieminister Östen Undén (S) om att verka för att Dahlberg skulle få tjänsten.

Institutets verksamhet övergick från rasbiologi till forskning inom medicinsk genetik och socialmedicin. 1958 upphörde Statens institut för rasbiologi. Forskningen flyttades till Institutionen för medicinsk genetik. LÄNK Uppsala Universitet

Terminologisk och epistemologisk förvirring

Vissa även vetenskapliga perspektiv utvidgar rasism, till att förutom etnicitet och hudfärg också inkorporera intolerans mot enskilda individer och olika grupper på grund av kultur eller religion. Detta öppnar dörren för inte bara förvirring utan även för hyckleri och vanföreställning.

Rasistkortet!

Konflikter behöver inte vara grundade i rasism utan i olika intressen. ”En sådan trivial händelse som att en domare kan anklagas för att vara rasist kan vändas tillbaka mot den som anklagat domaren.” [8] En fotbollsdomare som råkade ut för motsvarande anklagelse slog tillbaka innebar i praktiken att ”laget framstod som rasister.” Länk
Denna typ av omvänt utnyttjande av ”rasistkortet” medför att begreppet rasism antingen breddas eller riskerar att urholkas. [9][10]

Konflikt och kritik

Mänskliga rättigheter erbjuder oss att välja tro och ideologi och symboler i samband med det. Ett problem kan vara att rättfärdiga sig med förklaringar som inte stämmer. Exempelvis att påstå att ett visst klädesplagg är påskrivet av Guds heliga skrift. När det inte stämmer uppstår en problematik som rör trovärdighet och förtroende.

En demokrati av västerländska mått förutsätter öppenhet och erkännande av individen. I denna kamp för mänskliga rättigheter ingår kvinnans frigörelse och barnens rätt till att förverkliga sina drömmar.

Sharia som hot mot kvinnor och barns rättigheter
Med kulturer särskilt från muslimska länder har vi fått in uttryck som inte stämmer med vad jämställdhetsrörelsen och humanismen kämpat för. [11] – Barn på dagis, ”fritis” och i skola ska möta levande ansikten inte täckta.

– ”Denna heltäckande slöja är inte bara diskriminerande utan också psykiskt och fysiskt skadlig och strider därmed både mot de mänskliga rättigheterna formulerade i EKMR och Barnkonventionen.
Om nu till och med muslimska länder vågar gå emot det som sharia påbjuder och förbjuda vissa sharialagar varför vågar då inte skolverket med DO i ryggen gå emot sharia när det gäller en sådan diskriminerande och psykiskt/fysiskt skadlig sedvänja som heltäckande slöja?” (Studie: Jämförelser mellan värdegrunderna i det svenska samhället och sharialagen)

Dessa klädesplagg hävdas ibland ha religiös bakgrund men det finns inget i religiösa texter som ställer sådana krav. I koranen sägs: ”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan var synligt; låt dem därför fästa slöjan (khimār) så att den täcker barmen”. Barmen är inte hals, huvud, hår, ansikte. [12] Det är således en kulturell pålaga som kan hänvisas till patriarkatets och mannens kontroll av kvinnan. (Sara Mohammad: Jag blev tvingad att bära slöja och jag hatade den. Länk)

Bevis för sådana inskränkande krav på kvinnan är att även västerländska kvinnor som besöker ett muslimskt konservativt och shariastyrt land (exempelvis Iran) påtvingas sådana plagg och riskerar att bestraffas om de inte lyder. Andra bevis för detta är kvinnor som flyr från sådana länder (exempelvis Saudiarabien) för att söka frihet riskerar att fångas in torteras och dödas. [13][14]
Att kritisera dessa plagg påstås av de som försvarar plagget och rätten att bära det för att vara rasistiskt. Om man då har rest till ett land där plagget inte är välkommet inom vård och utbildning så handlar det om att följa de lagar och regler som finns där och så finns ju ett talesätt som ”Att ta seden dit man kommer”. Det håller inte att hänvisa till religionsfrihet. Det finns varken i koranen eller i andra islamska religiös texter stöd för ansiktstäckande slöja. En muslimsk professor i Kanada uttalade sig så här: ”Om muslimer, eller någon annan, inte gillar att bo i ett land med kristna eller i en demokrati borde de dra tillbaka till helvetet de kom från.”[15] Andra menar att slöjan är symbol för ett kvinnoförtryck. Varför ska det vara mer rätt att tvinga på plagget om man reser till ett shariastyrt land? [16]

Allt fler länder förbjuder nu ansiktstäckande klädsel på allmän plats eftersom de vill förhindra ökad främlingsfientlighet och konflikter, våld och ärekränkningar.
Ett problem från muslimskt håll är att muslimska män anser sig ha rätt att våldta ”lättklädda” kvinnor. [17] Ett sådant påstående kan rent av betraktas som rasistiskt. [18][19][20][21]

Sverige har blivit ett land där rasism blivit ett missbrukat skällsord och bara rädslan över att bli beskylld för att vara rasist gör att människor undviker att dra gränser för ickedemokratiska och ickehumana yttringar eller ens att diskutera dem. [22]

Referenser

1) ”Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.” 1938, nr 163, s. 3
2) Minnesdag för Förintelsens offer Länk
3) Morgan, Marcyliena (2002-07-04). Language, Discourse and Power in African American Culture. p. 20. ISBN 9780521001496. LÄNK
4) Maggie Montesinos Sale (1997). The slumbering volcano: American slave ship revolts and the production of rebellious masculinity. p.264. Duke University Press, 1997. ISBN 0-8223-1992-6
5) Lothrop Stoddard (1922). The Revolt Against Civilization: The Menace of the Under Man. New York: Charles Scribner’s Sons.
6) ”Käraste Herman” av Maja Hagerman, recension (2018) av Kersti Wistrand, HK, Länk
7) Dan Korn, (2015) Socialdemokraterna avvecklade rasbiologin, Dagens samhälle Länk
8) Advokat prickas för att ha anklagat domare för rasism, SVT Nyheter Länk
9) Att vi ständigt viftar med rasistkortet är skadligt, medger MP-politiker. Länk
10) Rasistkortet dödar alla diskussioner SvD Länk
11) Allt fler fransmän vill förbjuda slöja och burka: ”I Frankrike finns en stark tradition av att religioner är en privat sak” YLE, Länk
12) Det här gäller för burka, niqab och hijab i Sverige och världen, Expressen Länk
13) Kvinnor som flyr ska tystas till varje pris | Jenny Nordberg | SvD LÄNK
14) Saudiska kvinnor på flykt stoppas på vägen – Nyheter (Ekot) | LÄNK
15) Ledare: Se de kvinnor som väljer bort slöjan LÄNK
16) Canadian Muslim professor: ‘If you want sharia law, go back to the hellhole country you came from’ Länk
17) “All White Women are Sluts and Deserve to be Raped”: The West Adopts Islam’s Perspective? Länk
18) Våldtäkt och sexualbrott BRÅ LÄNK
19) Grundlösa påståenden om muslimer och våldtäkter, Expressen Länk
20) Muslim Migration and Rape Statistics in Europe Länk
21) Sweden rape: Most convicted attackers foreign-born, says TV – BBC Länk
22) Rasism föds ur fördomar och rädsla Länk

Arkeologi

Arkeologi (av grek. archaiologia ”fornkunskap”, av archaios ”urgammal”, ”forntida”), kunskapen om människans förhistoria, alltså den tid där det inte finns skriven text att tillgå. Arkeologi är studiet av djuren och människans materiella kultur, alltså studiet av dess lämningar eller artefakter.

Arkeologiska utgrävningar i Sverige har främst rört bronsåldern och järnåldern där den så kallad Vikingatiden fått stor uppmärksamhet med utgrävningar på ön Birka, på Gotland och i Skåne vid Foteviken och Trelleborg.

Moral

Moral är ett begrepp för rättstänkande som ofta anses vara detsamma som etik. Detta rättstänkande anses också förutsätta gränsdragningar genom fostran och inlärning. – Inte förrän man själv blir slagen med spaden i sandlådan förstår man att det gör ont men inte förrän barnet blir bestraffat med att bli av med spaden förstår barnet att beteendet medför ogillande hos föräldern och omgivningen. Moralen utvecklas således genom relationer och omgivningens gillande och ogillande. Barnets psykiska utveckling och förståelse av moral gäller förmågan att uppfatta om handlingar accepteras eller inte.

Jean Piaget (1896-1980) fann att barn i förskoleåldern är övertygade om att regler, föreskrifter och lagar alltid har funnits och att man inte kan ändra på dem.

Forskaren Lawrence Kohlberg har utgått från Piagets tanke om att moraliska omdömen kommer ur individens förmåga att varsebli, förstå och värdera intryck och tillämpat det även på det moraliska tänkandet. I en serie av studier frågade han försökspersonerna vad de tänkte om olika moraliska dilemman.

1. Tidig barndom
Stadium 1. Orientering mot straff och lydnad – barnet undviker straff och hänvisar till makt som värde i sig själv. Moral uppfattas som baserad på själviskt intresse. Goda och onda handlingar bestäms av de fysiska konsekvenser de får i form av straff eller belöning, oavsett av betydelser som människor lägger i dessa konsekvenser.

Stadium 2. Orientering mot nyttovärde – barnet koncentrerar sig på sig själv som mottagare av belöning för rätt handlande. Ett tänkande av ömsesidighet utvecklas: om du gör något för mig så gör jag något för dig.

2. Sen barndom och tidig ungdom
Generellt innebär denna nivå att barnet vill ha beröm och undvika klander och detta bildar grunden för moralen. Lagar och regler betraktas som värden i sig själv.

Stadium 3. Orientering mot hur människor förhåller sig till varandra och upplevelsen av harmoni, jämvikt och att vara godkänd eller ”duktig pojke/duktig flicka” – barnet drivs av beteenden som ger trevlig effekt eller hjälper andra och samtidigt genererar beröm.

Stadium 4. Orientering mot lag och ordning – barnet och den tidiga tonåringen blir noga med att bibehålla en social ordning och vidmakthålla auktoriteten och de strikta reglerna för det sociala livet.

3. Den senare tonåren och framåt
Personer i denna ålder börjar tänka på moral som abstrakta principer. De kan skilja på den egna identifikationen inom en grupp och moraliska principer och moraliska värden i sig som kan förknippas med olika grupper.

Stadium 5. Orientering mot sociala kontrakt, rättslig orientering – tonåringen inser att människor handlar efter olika normer och att det blir viktigt att söka hitta konsensus inom en grupp.

Stadium 6. Orientering mot universella etiska principer – tonåringen börjar sitt sökande efter ett egen informerat samvete och en egen förnuftig övertygelse om vad som är rätt i sig. Moraliskt ansvar blir allt viktigare och en stark betoning på universellt och absolut giltiga normer, på konsistens och logisk hållbarhet.

Referens
Rachels, James: The Elements of Moral Philosophy. 2 uppl. McGraw-Hill, New York 1993.