Bahá’í

Bahá’í är en monoteistisk trosuppfattning som menar att alla religioner kan ha samma kärna med en ideologi som motsvarar rörelsen för ”Mänskliga rättigheterna” och som förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Se källa bahairörelsen.

Man menar att Bahá’í-trons grundare, Bahá’u’lláh (1817-1892), är en i raden av gudsuppenbarare, vilka framträtt för att vägleda mänskligheten.

Gud har genom historiens gång talat till och undervisat mänskligheten genom att sända budbärare såsom Krishna, Abraham, Moses, Buddha, Zoroaster, Jesus, Muhammad, Báb och Bahá’u’lláh.

Bahá’í har sitt upphov ur Babirörelsen (1844) i Persien (Iran) som leddes av en ung köpman, Báb (1819-1850). Han menade att en ny tidsålder av mänsklig enhet och framsteg vara nära förestående och han verkade för ett sekulärt program för verksamheter som skulle leda till en fredlig och jämställd värld. Läran betraktades som ett allvarligt hot mot de etablerade muslimska mullornas styre som förespråkade heligt krig mot de otrogna. Babirörelsens anhängarna fick utstå grymma förföljelser.

Báb avrättades offentligt år 1850 och många tusen av hans anhängare gick samma öde till mötes.

Poeten Tahareh, eller Táhiri som hon också kallades, slöt sig till bábí-rörelsen och började visa sig utan slöja (1848) och debatterade med Irans ledare om kvinnans ställning. Hon led martyrdöden 1852, två år efter Báb.

En av Bábs lärjungar var den unge adelsmannen Mirzá (Herr) Husayn ‘Ali Nurí (Bahá’u’lláh). Bahá’u’lláh förvandlade Babis tankar till en trosinriktning men det räddade honom inte. Bahá’u’lláh lyckades dock undgå avrättning och flydde till Baghdad i Irak.

Namnet Bahá’í började att användas under 1860-talet om den majoritet av bábíerna som följde Bahá’u’lláh, vilken sedan helt kort benämndes Bahái.

Jämställdhet och lika värde mellan kvinnor och män är en viktig princip som var oerhört radikal i 1800-talets Persien och är det än idag. [2]

”Det är dags för världens institutioner, vilka huvudsakligen består av män, att använda sitt inflytande för att stödja det systematiska inkluderandet av kvinnor, inte av nedlåtenhet eller skenbar självuppoffring utan som en handling som motiveras av tron att kvinnornas bidrag behövs för att samhället skall utvecklas. Endast då det sätts värde på kvinnors bidrag kommer de att bli eftersökta och föras in i samhällets väv. Resultatet kommer att bli en mer fredlig, balanserad, rättvis och blomstrande civilisation.” (Bahá’u’lláh, 1850)

Förföljelser i Iran

FN har kritiserat Iran för den förföljelse bahá’íerna utsätts för där landets religiösa ledning i princip har förbjudit Bahai. Efter den islamistiska revolutionen år 1979 fastslog konstitutionen att shiaislam är Irans religion. Det iranska Bahá’í-samfundet, kring 300.000 individer, förbjöds. Bahá’í-troende berövas sina hem och ägodelar av kriminella gäng som med statens goda minne tillåts att angripa just bahá’íer eftersom polis och åklagare inte ingriper. Bahá’íer fängslas, somliga avrättas eller bara försvinner. De bahá’í-troende har utestängts från universitet, skolor, sjukhus och statliga och kommunala myndighetslokaler. Förenta Nationerna (FN) har i upprepade resolutioner kritiserat Iran för förtrycket av bahá’íerna.

Historik och historisk revisionism

Bahairörelsens historik får olika beskrivningar beroende på om den kommer från regerande muslimskt håll eller från sådana som deltagit i rörelsens uppbyggnad. Det framkommer att rörelsen själva kommit fram till att de förekommit slitningar och maktkamp inom rörelsen.

Referenser

1) Husayn kommer från arabiskans Hasan, och betyder ”en person som är god”. Bahá’u’lláh, fick detta tillnamn som tonåring, och använde det i tredje person när han senare i livet och i enlighet med dåtida litterär tradition beskrev sig i termer som ”Den välsignade skönheten”. Han fick smeknamnet ”Bahá'”‘ (= prakt) flera år innan det fick en religiös betydelse genom att han fick rollen som förmedlare av Guds prakt, och därför antog titeln Bahá’u’lláh (bahá av Allah).

2) Succébo sid 44