Demokrati

Demokrati är en princip om styrelseskick där folket har rösträtt och kan delta i beslut som påverkar deras liv. Den form av demokrati där folket direkt påverkar utgången kallas direktdemokrati.
Det förekommer ibland rådgivande folkomröstningar då kan landets regering trots folkets önskemål ta andra beslut som då Sverige gick från vänster till högertrafik. I Schweiz är folkomröstningen avgörande för beslut. Alla röstberättigade medborgare har då ett direkt och aktivt deltagande i beslutsfattandet.

Representativ demokrati

I en representativ demokrati kan röstberättigade välja företrädare, representanter eller partier som då får ansvar för utveckling av förslag, skapande av regler (lagar) och genomförande av beslut. I den politiska demokratin omfattar det alla samhällets områden som ger sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar för människorna.
I de flesta moderna demokratier, har alla röstberättigade medborgare fortfarande synbarligen den högsta makten, men den politiska makten utövas indirekt och i praktiken genom valda representanter.

Karta över Globens alla länder där färger markerar grader av representativ demokrati. Se stapeln till vänster. Högst upp de ”mest demokratiska”,  mörkblå (9-10 dit Norden hör) och längst ned de ”minst demokratiska”, (1-2) från röda till svarta.
Kartan är från 2016. Blåmarkerade länder klassas som demokratier. År 2006 och 2008 klassades Sverige i denna undersökning som världens mest demokratiska land, år 2015 var Norge det mest demokratiska landet, medan Nordkorea anses vara det minst demokratiska.
Kritik
Att Sverige (nu på fjärde plats) som inte längre är en suverän nation finns med i listan kan tolkas som förvirrande. Riksdagen har röstat bort Sverige som suverän Nation och istället är Sverige idag ett EUprotektorat  underordnat EU lagar. Enligt Demokratiindex är EUs medlemsländer inte i topp när det gäller fullgoda demokratier.
Lägg märke till att USA och således även de flesta länder i EU har en ljusare blå färg och inte tillhör de mest demokratiska. Länk till kartan Demokratiindex[1] enligt The Economist.
Demokrati som ett statsvetenskapligt begrepp innebär att den politiska makten röstas fram av medborgare via allmänna och fria val, där förtroendevalda representanter sedan tar plats i parlament/kammare (representativ demokrati).

Demokrati som politisk filosofi innebär att alla medborgare har   demokratiska fri- och rättigheterna. I praktiken är dessa rättigheter mer eller mindre begränsade i stort sett i alla icke fullgoda demokratier.

Icke fullgoda demokratier kan ha brister i landets valsystem, vilka har rösträtt, vilka är valbara, samt graden av transparens och öppenhet vad gäller den yttersta makten.

Demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten.

Brister i demokratier kan här röra att medborgarna inte haft tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra.

Den moderna demokratin uppstod i västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidiga exempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.

Det finns några varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna som till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.

Begreppet demokrati används även inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.

Demokrati kan ur andra synvinklar även syfta på ett större medbestämmande på andra arenor än i en stat, så som brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati med mera.

Olika demokratibegrepp

Det finns olika sätt att definiera och kategorisera politisk demokrati. Ett demokratiskt ideal där alla vuxna är aktivt involverade i beslutsprocessen har ställts upp av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl:

  • Beslutsjämlikhet: Vars och ens åsikt har samma tyngd när man skall fatta kollektiva beslut
  • Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen har var och en lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål
  • Upplyst förståelse: Var och en skall ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas
  • Kontroll över dagordningen: Folket bestämmer själv vilka frågor som skall eller inte skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
  • Inklusion: Med folket menas alla vuxna som lyder lagarna, ej barn eller genomresande

Principen om medborgarskap och laglydnad (inklusion) är viktig i Dahls kriterier. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare – och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter.

En mer generell beskrivning har formulerats av filosofen Karl Popper. Enligt Popper skiljer sig ett demokratiskt samhälle från ett icke-demokratiskt (Popper använder termen ”tyranni”) genom att det erbjuder medel genom vilka de styrda kan avsätta de styrande, och att denna ordning inte utan vidare kan sättas ur spel.

 

Mått på demokrati

Democracy Index

Huvudartikel: Democracy Index

Democracy Index, demokratiindex, är ett jämförelsetal för graden av demokrati, beräknat av tidskriften The Economist.

Enligt detta index var Norge det mest demokratiska landet år 2015, följt av Island och Sverige (med totalt 9,45 poäng), medan Nordkorea klassas som en av ett antal auktoritära regimer och hamnar sist (med 1,03 poäng). Indexet omfattar 167 olika länder, varav 20 klassas som fullt demokratiska.

Länderna klassificeras fyra kategorier baserade på dess demokratiindex: 20 funktionella demokratier, 59 demokratier med anmärkningar, 37 hybridregimer och 51 auktoritära regimer.

Freedom House

Huvudartikel: Freedom House