Anekdotisk bevisföring

Bevisningen grundar sig i en eller flera personers upplevelse av en eller flera situationer där fakta inte har dokumenterats på ett sätt som andra kan acceptera som fakta.

Problemet är då inte att upplevelsen är osann utan att andra inte accepterar vare sig beskrivning eller given dokumentation.

Ett annat problem är att en upplevelse av en enstaka situation kan tolkas som bevis för långtgående slutsatser som inte alls kan vara sanna eller säkerställas. Men de kan räcka som indicier i en kedja av flera indicier.

En anekdot som avviker från nuvarande uppfattning kan vara början på ett nytt forskningsområde. Om en eller flera patienter börjar klaga på att ett läkemedel ger varfyllda bölder kommer detta med all sannolikhet att leda till forskning för att säkerställa ett samband, under tiden som förskrivning av läkemedlet dras in.

Evidensbaserad journalistik

Evidensbaserad journalistik är baserad på korrekta fakta, relevans och proportioner snarare än allmänt tyckande, vinklingar, faktaförvrängningar och hittepå.

Journalister som arbetar med evidensbaserad journalistik är noggranna med att kontrollera fakta, referenser och trovärdigheten hos källor.

Besläktat med evidensbaserad journalistik

Evidensbaserad journalistik står mycket nära god undersökande journalistik (även kallat granskande journalistik eller grävande journalistik). Den raka motsatsen till evidensbaserad journalistik är förslagsvis skvallerjournalistik som enbart baseras på anekdoter, rykten och hörsägen utan kontroll om det finns fakta bakom påståenden.

Evidensbaserad journalistik skiljer sig från vetenskapsjournalistik som endast är en inriktning på ämne dvs mot vetenskap och nyheter inom vetenskap. De brukar oftast vara populärvetenskaplig snarare än fackvetenskaplig. Besläktat med vetenskapsjournalistik är vetenskaplig publicering som handlar om publikation av forskningresultat.

Relaterat

Evidence-based journalism

Analytic journalism