Feminism

Feminism, franska féminisme, av latin feʹmina ‘kvinna’. Feminismen som ideologisk frihetsrörelse kan ha sin start i slutet av 1770-talet och i opposition mot den franska revolutionens slagord Frihet, jämlikhet, broderskap som uteslöt kvinnans rätt till frihet, jämlikhet och samhörighet. Not

Feminismen har under åren utvecklats till en ideologi för kvinnans rätt till att leva ett liv på sina villkor och att utveckla sina talanger och förmågor i ett fritt samhälle. Detta har sitt ursprung i en orättvis begränsning av kvinnans möjligheter till bildning, yrkeskarriär och skapande. Kritiken handlar också om begränsade förutsättningarna för att forma sina egna tankar och trosföreställningar och rätten till sin kropp och sin andlighet.

Oppositionen mot ett kvinnoinskränkande mansvälde och ifrågasättande av mannens kulturellt och religiöst instiftade överhöghet över kvinnan har uttryckts på många olika håll och av författare, filosofer och ideologer.

Kvinnans värde, från 1600-talet är en text skriven av den engelske författaren William Page och kan vara det första feministiska dokumentet på engelska. Skriften stöder förstärkningen av kvinnans fri- och rättigheter med bibelcitat.

I Europa blev mansväldet ideologiskt formulerat i och med 1700-talets upplysningsperiod där tanken om alla mäns lika värde uteslöt kvinnan. Upplysningsfilosofen Rousseau förespråkade i Émile eller om uppfostran (1762) en inskränkande uppfostran för flickor och betonande att kvinnans uppgift var att behaga mannen, ta hand om barn och hem.

Ett känt motto som helt utesluter kvinnan är Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité), med  ursprung i den franska revolutionen (1789-1794) och sedan 1946 inskrivet i franska konstitutionen.

Mary Wollstonecraft blev uppmärksammad med, för sin tid, den utmanande texten: Till försvar av kvinnans rättigheter (1792). Wollstonecraft ansåg att kvinnan inte alls var skapad till mannens behag utan hade samma rätt som mannen att utveckla sin person och sina förmågor.  Hon utgick från att både man och kvinna är varelser av förnuft och hon hävdade att det är omoraliskt att neka kvinnan möjlighet att utveckla sitt intellekt och sina begåvningar.

1:a vågen

Feminismens utveckling beskrivs i termen av vågor, den första från mitten av 1800-talet. I Sverige var Fredrika Bremer, Sophie Adlersparre och Ellen Key tre tidiga kvinnorättsaktivister. En viktig uppgift för denna våg var att ge kvinnan rösträtt i politiska val.

Det engelska paret Taylor Harriet  och John Stuart Mill kom att få stor betydelse i västvärlden för sina texter om kvinnans rättigheter.

Kvinnornas befrielse (1851) och Om äktenskapet;  (1831) av Taylor Harriet [1] menade att det inte fanns något som kunde motivera att man stängde kvinnor utanför arbete. Moderskapet motiverade inte heller en särbehandling på arbetsmarknaden. Taylor Harriet blev änka och gifte sig med John Stuart Mill som slöt upp bakom sin hustrus frihetskamp. Han jämställde kvinnoförtrycket med rasism och bidrog med ett av liberalfeminismens viktigaste verk i skriften Förtrycket av kvinnorna (1869). [2] Mill avfärdade kvinnoförtrycket som ”en sedvänja som bara kunde försvaras om den överensstämde med vad som var förnuftigt,” och han menade att samhället gick miste om 50 procent av sin kapacitet genom att neka kvinnorna tillträde till samma rättigheter som männen. Kvinnor skulle ha rätt till anställning och utbildning, till politisk rösträtt och rätt att inneha politiska ämbeten. Mill ansåg ändock liksom Wollstonecraft att det fanns olika uppgifter för män och kvinnor. Kvinnan skulle ha möjlighet att utbilda sig till ett yrke men om hon valde att gifta sig kunde rollen som mor och husmor vara hennes yrke.

I dåtida Persien (idag Iran) uppstod Bahá’í rörelsen av grundarna Báb (bábí-tron från 1844) och Bahá’u’lláh (bahá’í från 1850-talet) som krävde absolut  jämlikhet. Lika rättigheter för kvinnor och män tillsammans med fri och obligatorisk skolundervisning för alla flickor och pojkar i den muslimska världen omfattade även rätten att få klä sig sekulärt och att få gifta sig med den man ville. Poeten Tahareh, eller Táhiri som hon också kallades, slöt sig till bábí-rörelsen och började visa sig utan slöja (1848) och debatterade med Irans ledare om kvinnans ställning. Hon led martyrdöden 1852, två år efter Báb.

Vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892 stadgades Feminism som samlande begrepp för kvinnorörelsen: Målsättning blev att kvinnor ska ha samma möjligheter som män och där feminismen ska verka för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

Suffragettrörelsen hade sin stora utbredning i början av 1900-talet i framför allt Storbritannien. Rörelsen kom att i desperation efter ständiga förnedringar och motgångar att utmana männens förnekande av deras rösträtt i en gatudemonstration som slogs ned med våld.

Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare. År 1921 genomfördes det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Länk Riksarkivet

Rösträtt för kvinnan hade då redan införts i hela Norden, i Finland 1906, Norge 1913 och Danmark och Island 1915. I Tyskland  i november 1918. I Storbritannien för kvinnor över 30 år, 1918 och för kvinnor över 21 år först 1928.

Männen i Sverige stred i början av 1900-talet för en allmän manlig rösträtt utan krav på inkomst och förmögenhet, men varför gjorde män och kvinnor inte från början gemensam sak när kvinnorna önska det? Länk

2:a vågen

Det andra könet av Simone de Beauvoirs gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln syftar på att mannen är normen medan kvinnan kommer i andra hand. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv. Mansväldet låser enligt Beauvoir in kvinnan i en könsroll och till egenskaper som männen inte vill ha. Beauvoirs feministiska tänkande baserade sig på marxismen vilket lockade särskilt kvinnor i vänsterrörelsen och det uppstod en radikal minoritet som förespråkade ett system grundat på kvinnans behov och som uteslöt männen. Fokus låg på frågor som våldtäkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering av homosexuella kvinnor.

Majoriteten av kvinnorörelsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligheten till preventivmedel och rätt till lika lön. Kvinnodominerade yrken var oftast underbetalda gentemot mansdominerade och facken fick en ny roll att uppgradera kvinnors lönesättning. En amerikansk svart kvinna tjänade i genomsnitt 40 procent av vad männen gjorde. De vita kvinnorna tjänade 60 procent.[9] I spåren av denna situation har den svarta feminismen och den post-koloniala feminismen vuxit fram i USA.

År 1960 introducerades p-pillret. Trots motstånd från den katolska kyrkan och en del regeringar blev metoden populär och många kvinnor fick möjlighet att själva kontrollera fortplantningen, vilket inom feminismen ansågs vara en viktig rättighet och symbol för ägande av sin egen kropp.

3:dje vågen

Den tredje vågen anses ha startat kring 1990-talet med ursprung i USA i punk-subkulturens förgrundsband Riot Grrrl-feminist och därefter Anita Hills tv-vittnesmål 1991 mot Clarence Thomas som hon beskyllde för att sexuellt trakasserat henne. En helt igenom manlig grupp nominerade honom till USA: s högsta domstol. Uttrycket ”tredje vågen” krediteras dock Rebecca Walker, som kommenterade Clarence Thomas utnämning till Högsta domstolen med en artikel i Ms Magazine, ”Becoming the Third Wave” (1992) [3]

Så jag skriver detta som en vädjan till alla kvinnor, särskilt kvinnor i min generation: Låt Thomas utnämning leda till att påminna dig, som det gjorde mig, om att kampen är långt ifrån över. Låt detta avfärdande av en kvinnas erfarenhet röra dig till ilska. Vänd den ilskan till politisk makt. Rösta inte på dem om de inte arbetar för oss. Ha inte sex med dem, bryt inte bröd med dem, sköt inte om dem inte om de inte prioriterar vår frihet att kontrollera våra kroppar och våra liv. Jag är inte en feministisk feminist. Jag är den tredje vågen. (Rebecca Walker) [4]

4:de vågen

Den fjärde vågen påbörjades 2012 då Laura Bates skapar Everyday Sexism Project för kvinnor för att bland annat rapportera om sexistiska kränkningar. Något förenklat kan man säga att det ledde fram till #metoo kampanjen 2017, och rapporteringarna om Hollywoodproducenten Weinstein och anklagelser om våldtäkt och sexuella kränkningar. Timeline [5]

Kritik mot feminism

Louise Persson går i sin bok Klassisk feminism (2010) till angrepp mot den feministiska rörelsen som hon anser ha förvridit jämställdhetsrörelsen: ”och ställer frågan varför de som säger sig värna dessa ideal idag i själva verket kommit väldigt långt ifrån dem… hon drar sig inte för att slakta flera av feminismens heliga kor, och menar att rörelsen tappat både karta och kompass.” [6]

Niklas Elert har analyserat frågeställningar och sammanfattar det enligt följande: Kvinnans rätt till sin egen kropp och fria vilja måste alltid vara det centrala för att hon inte skall förslavas, argumenterar Persson, också i ljuset av förment beklagliga konsekvenser. Ur denna princip följer, menar hon, med andra ord inte bara rätten till abort och rätten att ”säga nej”, utan även rätten att hyra ut sin kropp till sexuella tjänster.

Kommentar gällande sex

RFSU menar att den nya sexköpslagen har gjort det mer problematiskt för kvinnan än för mannen. [7] I Sverige är de förbjudet att köpa sex men inte att sälja vilket anses motsägelsefullt. Det finns kvinnor som anser att de har rätt att sälja sin tjänst och som skattar för det.

Dagens feminister har enligt Louise Persson frångått denna självägandets princip:

”Detta till förmån för föreställningen att kvinnor skall befrias från patriarkatets förtryck, inte som individer utan som ett kollektiv. Inte minst har det kollektivistiska synsättet och den så kallade könsmaktsförståelsen bidragit till att cementera snarare än försvaga forna dagars könsroller. I den radikalfeministiska diskursen är kvinnan ett offer lika mycket som någonsin förr.”

”Förr ansågs inte kvinnor kunna hantera frihet och förnekades rättigheter av ’naturliga’ skäl, nu anses kvinnor inte kunna hantera frihet och bör ges särskilt skydd av ’sociala’ skäl.”

Louise Persson menar vidare att könsmaktsförståelsens svepande antagande om män som kollektivt ansvariga för våld mot kvinnor både är ovetenskapligt och farligt. Det ignorerar individuella faktorer som missbruk och social utsatthet, cementerar könsroller, och står i motsatsförhållande till ett rättssystem där såväl män som kvinnor bedöms som individer. Det sistnämnda är enligt Louise Persson extra bekymmersamt då radikalfeminismen haft en tydlig påverkan på såväl politiken som juridiken på senare år.[8]

Humanism och feminism

Humanistisk psykologi och humanismens påverkan på utformningen av mänskliga rättigheter och kravet på respekt och jämlikhet antas vara en förutsättning för ett samhälle i fred och samverkan. [10]

I den stund människans rätt till sitt eget liv riskerar att omintetgöras äger människan rätt till att vidta åtgärder för att förändra och förbättra omständigheterna och påverka situationen oavsett det rör hot mot mänskliga rättigheterna, livet eller miljön som sådan. [9]

Denna skrivning utgår från att kvinnor och män som eftersträvar jämlikhet, jämställdhet, fred och frihet på jorden har konventioner om mänskliga rättigheter på sin sida att inte acceptera ett mansvälde som förkunnar att kvinnor är underställda och lydare till män.

Not
Peratt B (2011) Frihet, jämlikhet, samhörighet eller solidaritet. Liberté, égalité, solidarité! Artikel: ”Inför lagstadgad jämställdhet och riv patriarkatet Länk

Länkar
1) Feministbiblioteket Länk
2) Harriet Taylor Mill, John Stuart Mill, Förtrycket av kvinnorna / Kvinnornas befrielse, ISBN: 9789188248985
3) The Third Wave, English Wikipedia Länk
4) Walker, Rebecca (January 1992). ”Becoming the Third Wave” (PDF). Ms.: 39–41. ISSN 0047-8318. OCLC 194419734. Länk
5) Timeline fjärde vågen Engelsk wikipedia Länk
6) Louise Persson,(2010) Klassisk feminism, Hydra Förlag, Utgivningsdatum: 20100426, 9789186185084
7) RFSU: 4 anledningar till varför lagen mot sexköp inte funkar, Metro Länk
8) Niklas Elert recension Länk
9) Humanistiska manifestet, Stockholmsdeklarationen 2012 Paragraf 10, Länk
10) Kersti Wistrand, (2014) Feminism en kamp för humanism, Humanism & Kunskap

Annonser

Till försvar av kvinnans rättigheter

Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman) skrevs i England 1792 av Mary Wollstonecraft. Skriften är en av grundtexterna för feminismen, och kom att inspirera såväl kvinnor som män som under 1800-talet verkade för kvinnors medborgerliga rättigheter.

Wollstonecraft reagerade på att franska revolutionens tankar om frihet och jämlikhet utestängde kvinnan från rätten till frihet och jämlikhet. Hon menade att förhindrande av kvinnors rätt till utbildning var den främsta orsaken till ojämlikheterna mellan könen.

Wollstonecrafts grundtes i Till försvar för kvinnans rättigheter är att kvinnor liksom män är förnuftstyrda varelser som har samma intellektuella förmåga som män och som därför förtjänar samma rättigheter som män. Genom att eftersträva en uppfostran som behandlade pojkar och flickor som likvärdiga skulle skillnaderna i förmåga inte dominera, men det faktum att kvinnor uppfostrades till att inte tänka och till att vara helt beroende av män och att män i sin tur fostrades till att bli rationella varelser skapade destruktiva och tillgjorda olikheter mellan könen.

Till försvar för kvinnans rättigheter var initialt menad som en replik på Rousseaus Émile eller om uppfostran från 1762, som var ett mycket inflytelserikt verk angående fostran och bildning. Wollstonecraft opponerade sig mot Rousseaus segregering av flickor och pojkar, där han argumenterade för att pojkar skulle uppfostras till män och flickor till att behaga sina män och sköta om familj och barn. Wollstonecraft står istället för att såväl kvinnor som män ska få samma möjligheter till utbildning och att få följa sina drömmar om karriär och skapande.