Läkareden

Läkareden är inspirerad av Hippokrates ed och gäller i stora delar av världen inför en läkares examinering. Den förekommer inte längre i Sverige, här förutsättes att läkarna följer Socialstyrelsens anvisningar. [Kommentar 1]

Detta ligger till grund för den läkared som läkare utanför Sverige får svära dock inte i Sverige sedan 1886 då riksdagen avskaffade läkareden. Diskussionen om att återinföra läkareden i Sverige har förts inom svenska läkarförbundets olika föreningar som idag har ca 85% av Sveriges läkare anslutna.[1]

I många länder svär läkare en speciell läkared i samband med examen eller då de får sin läkarlegitimation. Så sker bl a i våra grannländer Tyskland och Danmark. En utbredd uppfattning är att svenska läkare också i edens form lovar att iaktta humanitetens bud i sin yrkesutövning. Så är det emellertid inte. Ingen svensk läkare har svurit ed sedan 1887. Nu tycks det finnas en viss opinion för att läkareden skall återinföras.

Motion om läkareden bifölls på fullmäktigemötet 2014 för Sveriges Läkareförbunds Centralstyrelse (CS). [2]

»Jag vill inte läsa i en tidning att frågan om läkared var uppe på fullmäktige, men att Läkarförbundet inte ens ville utreda frågan.« Det sa Mattias Hällje, Östergötlands läkarförening, i den engagerade debatten som motionen om läkared genererade.

Läkareden

  • Jag försäkrar på heder och samvete att jag i min läkargärning skall sträva efter att tjäna mina medmänniskor med humanitet och vördnad för livet som rättesnöre.
  • Mitt mål skall vara att vårda och främja hälsa, att förebygga sjukdom samt att bota sjuka och lindra deras plågor.
  • I mitt arbete skall jag följa läkaretiken och enbart använda metoder vilkas nytta påvisats av medicinsk forskning eller erfarenhet. Då jag rekommenderar undersökningar och behandlingar skall jag objektivt bedöma hur de gagnar patienten och vilka nackdelar de eventuellt medför. [Kommentar 2]
  • Jag skall fortlöpande upprätthålla min yrkesskicklighet och granska kvaliteten av mitt arbete.
  • Jag skall högakta mina kolleger och bistå dem i vården av deras patienter, då de ber om det. Jag skall uppmuntra mina patienter att vid behov rådfråga även en annan läkare.
  • Jag skall respektera min patients vilja. Det som meddelas mig i förtroende i samband med vården av patienterna skall jag hemlighålla.
  • Min plikt som läkare skall jag fullgöra mot envar utan att diskriminera någon.
  • Mina färdigheter som läkare skall jag inte använda i strid med min yrkesetik ens under hot.

Kommentar 1: I anvisningarna finns texter som närmar sig ursprunget rörande Hippokrates helhetssyn.

Kommentar 2: Läkare står ständigt frågande inför sina patienters ohälsa och anser sig nödsakade att pröva sig fram genom olika teorier. Ibland gör man inget alls trots allvarlig skada. En njurskada behandlas som ett ryggskott. Cancer i bröstet betraktas som menstruationssmärtor. Listan kan göras lång av felbehandlingar.

Referenser
1) Varför svär inte svenska läkare ed? PDF
2) Läkarförbundets fullmäktigemöte 2014 Motion om läkareden bifölls LÄNK

 

Hippokrates ed

Hippokrates ed nedtecknad ca 500 år före Kristus, har påverkat utformningen av den moderna läkareden som under århundraden traditionellt avlagts av läkare och tandläkare inför deras examinering. [1] Dock inte längre i Sverige. Läkareden har i Sverige ersatts av Socialstyrelsens anvisningar. [2] Medlemmar i Sveriges läkarförbund har anvisningar om etik. [3]
Den ursprungliga eden antas vara författad av Hippokrates, och möjligen nedtecknad av en av hans studenter.

Jag svär vid Apollon, läkaren, vid Asklepios, vid Hygieia och Panakeia samt vid alla gudar och gudinnor, tagande dem till vittne att jag så vitt jag förmår och mitt förstånd räcker skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse.

Den som lärt mig denna konst skall jag akta lika högt som mina föräldrar, dela med honom vad jag äger och vid behov hjälpa honom; hans söner skall jag anse som mina bröder, och om de önskar lära denna konst skall jag undervisa dem däri utan lön eller förbindelse. Föreskrifter, muntliga föredrag och allt vad till undervisningen hör skall jag meddela mina och min lärares söner samt de lärjungar som avgivit skriftlig och edlig förpliktelse enligt läkarbruk, men icke åt någon annan.

Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Jag skall icke ge någon gift, om man ber mig därom, ej heller råda någon till dylikt: ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. I renhet och fromhet vill jag tillbringa mitt liv och utöva min konst. Stensnitt skall jag förvisso icke göra, utan överlåta denna praktik åt dem som därmed befattar sig.

I de hus där jag ingår vill jag ingå till fromma för de lidande och hålla mig fjärran från varje medveten fördärvbringande orättrådighet, särskilt från könsligt umgänge med kvinnor och män, såväl fria som slavar.

Vad jag under utövandet av mitt yrke eller under umgänget med människor utom yrket sett eller hört, och som möjligen är av beskaffenhet att ej böra utspridas, skall jag förtiga och anse som om det vore osagt.

Håller jag nu denna min ed och ej bryter däremot, så må det vara mig förunnat att njuta av livet och min konst, alltid och av alla ärad och aktad! Överträder jag den och blir menedare, så må motsatsen bli min lott!

Referenser

1) Nedtecknat pergament av Hippokrates ed (Wikicommons)

2) Socialstyrelsens anvisningar

3) Läkarens etiska regler för medlem i Sveriges Läkarförbund.

4) Hippokratisk medicin

Asklepios

Asklepios (som figurerar som antik gud) kan ha varit en verklig grekisk människa. Han anses historiskt ha varit en föregångare till efterföljande pionjärer inom läkekonstens utveckling, såsom Hippokrates.

Askleipos tillskrivs enastående kunskaper och förmågor inom såväl hälsa och läkekonst som inom den andliga världen och dess samspel med människans jordiska tillvaro.

Asklepios benämns i tidigare antika källor (bl a Homeros, Ovidius, Platon) såsom en hero, dvs en mänsklig hjälte med till synes övermänskliga förmågor. Han sägs skall ha levat på 500-talet f.Kr., och senare enligt legenden också återuppstått på Jorden och fortsatt sin syssla. Först senare blev han, som många andra hjältar, mytologiserad såsom en gud, varvid ett antal tempel restes över honom

En omfattande dyrkan inleddes i hela den antika världen kring Medelhavet, men han kom aldrig att riktigt att betraktas som en av de vanliga olympiska gudarna, utan räknades som en ”specialgud” inom helandets område. Dock värderades han ofta med Zeus och Apollon som en av de tre högsta i världsalltet, som en världsfrälsare, och dyrkan av honom blev en svår konkurrent till den senare framväxande kristendomen. Hans äldsta kända hem var i grekiska Trikala i Thessalien.

94px-Esclapius_stick.svg

Verksamhet och läkekonstens symbol

En speciell helande metod som Asklepios introducerade var sk inkubation, dvs patienten helades genom drömterapi och gudomlig vägledning under sömn eller meditation i särskilda tempelbyggnader på heliga platser, och ett huvudcenter för verksamheten upprättades i Epidauros i Argolis. Dit vallfärdade människor i stora mängder, och liknande centra skapades på många platser som Aten och Kos, där en känd medicinsk skola fanns, och där bl a Hippokrates senare utvecklade sin verksamhet utifrån denna grund. Även delar av den antika grekiska teatern sägs ha använts som en psykologisk helande och renande metod i linje med denna verksamhet.

Så inflytelserik var Asklepios gärning, att än i dag den internationella symbolen för läkekonsten och medicinsk vetenskap är den sk asklepiosstaven, där en orm ringlar sig uppför en stav. (Wikipedia)