Humanistiska manifestet – Stockholmsdeklarationen 2012

Det har utfärdats ett antal humanistiska manifest och det mest kända är Humanism Manifesto från 1933

Inför det formella bildandet av föreningen Humanism & Kunskap samlades i Stockholm i januari 2012 ca 40 akademiker, forskare och journalister för att ta fram en gemensam värdegrund den gick under arbetsnamnet  Humanism Manifesto – Stockholmsdeklarationen 2012. Sedermera ”Humanismens värdegrund” Länk

I: Ingress

Humanismens värdegrund innebär tolerans, öppenhet och respekt för vars och ens livsåskådning vilket ligger till grund för mänskliga rättigheter. Humanismen menar att den enskilda individen själv får ta ställning i frågor som rör ideologi och trosuppfattning. Humanismen är på det sättet odogmatisk

II: Till stöd för en global människo- och samhällsutvecklande humanism

De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. Mänskliga rättigheter utgår från visionen om människan som en fri, rättvis och empatisk varelse. Humanismens ambition är att lösa missförstånd, motsättningar och konflikter utifrån respekt och dialog.

III: En holistisk Humanism

Den traditionella humanismen erbjuder helhetssyn och accepterar att holismen är större än de sammansatta enskilda delarna. Detta bör avspegla sig i alla sammanhang.

IV: Livet och miljön går före utvinning och kommersiella intressen

Humanismen ser alla levande varelser som värdefulla och menar att allt levande ska respekteras. Tekniken och vetenskapen ska komma till människans, djurens, naturens och miljöns tjänst inte tvärtom. Humanismen sätter människan före tekniken och anser att naturens värden, miljön där hon ska leva är viktigare än ekonomiska vinster och kortsiktiga tekniska lösningar.

V: Vetenskap och kunskapsbildning

Vetenskap är en mänsklig verksamhet som sker i ett historiskt sammanhang. Öppenhet för omprövning är därför vetenskapens grund. Vägen till kunskapsbildning omfattar alla vetenskapliga metoder utan annan än etisk begränsning. Vetenskapen bör därför vara värderingsfri och ska anstränga sig att redovisa vad som är uppenbarade fakta, tolkningar, hypoteser och tro.

VI: Människans medvetande och psykologi

Humanistisk psykologi utgår från människans existentiella frågeställningar som kan röra moral, livsåskådning, andlighet och trosuppfattning. Alla existentiella frågeställningar är rimliga att få pröva och diskutera. Alla vedertagna uppfattningar om psyket ska kunna prövas och ifrågasättas. För att vidga kunskap om medvetandet och människans psykologi är det angeläget att utveckla resurser till forskning på varseblivning utanför rådande psykologiska paradigm.

VII: Samhällets grund

Ett samhälle vilar på förmågan att samarbeta och följa överenskomna regler. Här får fostran, utbildning och omsorg avgörande betydelse för såväl moral som medkänsla. En humanistisk skola har som ambition att ge den enskilda individen goda förutsättningarna för att utvecklas. Både för att ta tillvara på sin begåvning, utveckla en förståelse och respekt för sig själv och sin omgivning. En humanistisk omsorg betonar medmänsklighet och ser god vård som en självklar möjlighet för alla.

VIII: Kultur

Kulturella yttringar som text, musik, drama, bild, och dans är av stor betydelse för gestaltning av människan, hennes konflikter, emotioner och visioner. Kultur kan uppenbara orättvisor och kränkningar, bygga broar, hela, skapa identitet, uttrycka spänning och sorg, väcka kärlek och skänka glädje. Kultur visar oss vilka vi är. En humanistisk kultur ger frihet åt både nyskapande och tradition. De särskilda omständigheter som rör kreativt skapande och innovationer innebär respekt för upphovsmannens och utförarens rättigheter.

IX: Sociala relationer

Relationer bygger på frivillighet med respekt för individen och dennes behov även av enskildhet. Likvärdighet, jämställdhet och rättvisa är grundläggande värderingar. Mobbing, övergrepp, kränkningar, förföljelse, utnyttjande, in- eller utestängning är oacceptabla i ett samhälle med humanismens värderingar.

X: Humanism, val och ställningstagande

I den stund människans rätt till sitt eget liv riskerar att omintetgöras äger människan rätt till att vidta åtgärder för att förändra och förbättra omständigheterna och påverka situationen oavsett det rör hot mot mänskliga rättigheterna, livet eller miljön som sådan. Humanism & Kunskap vill både moraliskt och via opinionsbildning, utbildning och aktiviteter medverka till att sprida humanismens värdegrund och andemening som den presenteras här.

Ladda ner värdegrund som PDF

Personer som medverkat till att ta fram och som signerat värdegrunden

Uppdaterat 23 april 2012

Peder Thalén, professor
Lars Bern, tekn. dr, författare
Håkan Bjerking, regissör, filmproducent
Camilla Persson, författare
Robert Hahn, läkare, forskare
Sara Duppils, universitetsadjunkt
Edgar Müller, managementkonsult
Sanna Ehdin, immunolog, författare
Zarah Öberg, näringsexpert, journalist
Marie-Louise Thorman, personalvetare, terapeut
Ulrika Karner, administratör
Viktoria Kerttu, koordinator, informatör
Terry Evans, utbildare, spiritualistiskt medium
Jan Pilotti, ungdomspsykiater
Sanja R. Juric, fil. mag organisationskonsult
Bertil Wosk, näringsterapeut
Ulf Lönnberg, skribent
Yvonne Svahn
Torbjörn Sassersson, fil. kand, redaktör
Ritva Peratt, ekonomichef
Börje Peratt, fil. mag, producent
Anders Grönros, regissör

Annonser

Humanism Manifesto [1]

1933 publicerades Humanist Manifesto. Den kristna rörelsen Unitarianismen ville klargöra skiljelinjen mellan tro och vetande – vad som hör till religionens sfär och vetenskapens sfär. De kallade sig själva för ”religiösa humanister”. Rörelsen skulle verka för samförstånd, inte splittring.

Här presenteras en grov översättning av det manifest som togs fram av Roy Wood Sellars och den unitaristiska prästen Raymond B. Bragg. Det undertecknades 1933 av 34 framstående frisinnade personer såsom bland annat John Dewey.

”Manifestet är en produkt av flera hjärnor. Det var avsett att representera en utveckling av flera synvinklar, inte en ny religion. Om alla de som har undertecknat skulle ha skrivit sina enskilda formuleringar, så hade teserna förklarats med olika termer. Betydelsen av dokumentet är att mer än trettio män har kommit till en generell överenskommelse om slutgiltiga frågor och att dessa män utan tvekan representerar ett stort antal som vill skapa en ny filosofi av den moderna världens samlade kunskap.”

– Raymond B. Bragg (Unitarisk präst, 1933)

INLEDANDE TEXT

”Det är dags för ett brett erkännande av de radikala förändringarna när det rör religiösa övertygelser i den moderna världen. Tiden är förbi för enbart en smärre översyn av traditionella attityder. Vetenskap och ekonomiska förändringar har bringat oordning i de gamla föreställningar. Religioner världen över måste komma till rätta med de nya förhållanden som skapats av en omfattande ökad kunskap och erfarenhet.

Inom alla områden av mänsklig aktivitet sker nu en avgörande förändring i riktning mot en uppriktig och tydlig humanism. För att religiös humanism ska förstås bättre önskar vi, undertecknarna, betona vissa faktapåståenden som vi menar att vår samtid fört fram och som vi förväntar oss ska bli erkända. (Det står inte exakt så men det är andemeningen)

Det finns en stor risk för en slutlig, och ödesdiger, identifiering av ordet religion med doktriner och metoder som har förlorat sin betydelse och som är oförmögna att lösa de problem som människan har att hantera i det tjugonde århundradet.

Religioner har alltid varit medel för att realisera de högsta värdena av livet.

Deras syfte har åstadkommits genom tolkning av den totala omgivande situationen (teologi eller världsbild), känslan av värden som följer (mål eller ideal) och teknik (kulten), som inrättades för att förverkliga ett tillfredsställande liv.

En förändring i någon av dessa faktorer leder till förändring av de yttre formerna av religion. Detta faktum förklarar hur religioner visar upp en mångfald av förändringar genom århundradena. Men genom alla förändringar förblir religionen i sig konstant i sin strävan att efterfölja laglydiga värderingar, vilket utgör en oskiljbar funktion av mänskligt liv.

Dagens människa har större insikt om universum, förståelse för vetenskapen potential, och en djupare uppskattning av medmänsklighet och människokärlek (eg broderskap i ursprunglig text), vilket har skapat ett läge som kräver en ny förklaring av religionens metoder och syften. En sådan viktig, orädd och ärlig religion kan tillhandahålla lämpliga sociala mål och ge stöd för personliga tillfredsställelser som för många människor kan tyckas innebära en fullständig brytning med det förflutna. Även om vår tidsålder inte står i skuld till de traditionella religionerna, är det ändå uppenbart att den religion som hoppas på att vara en syntes och dynamisk kraft för idag, måste utformas för behoven i denna tidsålder.

Att idag upprätta en sådan religion är av nödvändighet. Det är ett ansvar som vilar på denna generation.”

TESERNA (15 st)

”Vi försäkrar härmed följande:

1: Religiösa humanister betraktar universum som självexisterande och inte skapad.

2: Humanism tror att människan är en del av naturen och att hon har uppstått som ett resultat av en kontinuerlig process.

3: En organisk syn på livet innebär att humanister avfärdar den traditionella dualism som håller isär sinnet från kroppen.

4: Humanism är medveten om att människans religiösa kultur och civilisation, vilket tydligt visas av antropologi och historia, är resultatet av en gradvis utveckling på grund av interaktionen med den naturliga miljö och med det sociala arvet. Den som föds i en viss kultur formas till stor del av den kulturen.

5: Denna text är ändrad av IHEU/CSICOP och här är den ursprungliga: Humanismen hävdar att universums natur kan skildras och förklaras av modern vetenskap men också av mångtusenårig kunskap nedskriven i olika föreställningar om universum. Uppenbarligen förnekar inte humanism möjligheten att realiteter som ännu är oupptäckta. Ett sätt att fastställa förekomsten och värdet av all verklighet är med hjälp av forskning och vetenskapliga metoder.

6: Denna text är ändrad av IHEU/CSICOP och här är den ursprungliga: Vi är övertygade om att det finns en mångfald av synsätt såväl inom vetenskap som inom andra kunskapsträd.

7: Religion består av de åtgärder, ändamål och erfarenheter som är mänskligt betydelsefulla. Inget mänskligt är främmande för det religiösa. Det innefattar arbete, konst, vetenskap, filosofi, kärlek, vänskap, rekreation – allt som är i grader uttryck för intelligent tillfredsställelse av människans liv. Skillnaden mellan det heliga och det världsliga kan inte längre upprätthållas.

8: Religiös humanism anser att förverkligande av människans personlighet är målet för människans liv och hon söker utveckling och självförverkligande i alla sina handlingar här och nu. Detta är förklaringen till den humanistiska sociala passionen.

9: I stället för de gamla attityderna är gudstjänst och bön humanistiska uttryck som ger religiösa känslor i en ökad känsla av personligt liv och i ett samarbete för att främja socialt välbefinnande.

10: Härav följer att det inte blir några unika religiösa känslor och attityder av det slag som hittills i samband med tron på det övernaturliga.

11: Människan lär sig möta kriser i livet när det gäller kunskap om vad som är naturligt och sannolikt. Rimliga mänskliga attityder kommer att främjas genom utbildning och stödjas av anpassning. Vi antar att humanismen kommer att bredda vägen för social och mental hygien och motverka sentimentala och overkligt förhoppningar och önsketänkande.

12: Tron på att religionen måste arbeta mer och mer för livsglädje, uppmanar religiösa humanister till att främja det kreativa hos människan och uppmuntra till insatser som bidrar till tillfredsställelse i livet.

13: Religiös humanism hävdar att alla organisationer och institutioner finns för att uppfylla människors liv. Den intelligenta utvärderingen, innebär transformation, kontroll och ledning av sådana sammanslutningar och institutioner med syfte att förbättra människors liv. Syftet och programmet är humanism. Visst religiösa institutioner, deras rituella former, kyrkliga metoder och gemensamma aktiviteter måste så snabbt som möjligt beredas tillfälle till sådan förändring att man kan fungera effektivt i den moderna världen.

14: Humanister är fast övertygade om att nuvarande tillgreppsbrott och resultat motiverade samhället har visat sig vara otillräckliga och att en radikal förändring i metoder, kontroller och motiv skall väckas. En socialiserad och kooperativa ekonomiska ordningen måste upprättas på det att en rättvis fördelning av medlen för livet blir möjlig. Målet med humanism är ett fritt och universellt samhälle där människor frivilligt och förnuftigt samarbetar för det gemensamma bästa. Humanister kräver ett jämnt fördelat liv i en jämnt fördelad värld.

15: Vi påstår att humanismen kommer att: (a) bekräfta liv hellre än att förneka det, (b) söka för att få fram möjligheterna i livet, inte fly från dem, och (c) sträva efter att skapa förutsättningar för ett tillfredsställande liv för alla, inte bara för ett fåtal. Denna positiva moral och avsikt kommer att vägleda humanism, från detta perspektiv, ge den inriktning, de tekniker och insatser som gör att humanismens värld kommer att flöda.

AVSLUT

”Så står teserna för religiösa humanism. Även om vi anser att de religiösa former och idéer från våra fäders inte längre är tillräckliga, är strävan efter det goda livet fortfarande en central uppgift för mänskligheten. Människan är äntligen medveten om att hon ensam är ansvarig för genomförandet av sina drömmar, att hon inom sig har makten över sina prestationer. Hon måste sätta intelligens och vilja för uppgiften.”

KOMMENTARER

Punkt  1: Ett sådant ställningstagande förutsätter att universum alltid har existerat. Eftersom vi inte kan förklara vare sig slut eller början utom Big Bang som också måste ha föregåtts så kan vi inte fastställa vad som är självexisterande och skapat.

Punkt 6: I Paul Kurtz förändring till nya manifest blev resultaten ATEISM, NATURALISM och NYATEISM

Punkt 8: Den humanistiska psykologin som Abraham Maslow, Carl Rogers med flera kom att utveckla under 1960-talet omfattar samma grundsyn dock utan religiös inblandning.

ANTIHUMANISTISKA ALTERNATIVA MANIFESTOS AV PAUL KURTZ

1973 ändrades innehållet av Paul Kurtz till den ateistiska och rasistiska rörelse det idag är.

Det ursprungliga manifestet kom att ligga till grund för påföljande versioner av Humanist manifesto vilket i sin tur bildat värdegrund för den antihumanistiska och nyateistiska Internationella Humanistunionen (IHEU).

Humanist Manifesto fick tillägGet nr 1 av IHEU. Ursprunget var inte tänkt att förändras i den riktning som IHEU tog.

Det av unitarianismen inspirerade humanistiska manifestet kapades och förvanskades av Internationella Humanistunionen, IHEU med Humanist Manifesto II och sedan Amsterdamdeklarationen. De påföljande manifesten har sin utgångspunkt från antihumanism och ateism och naturalisternas materialism – allt i världen kan förklaras naturligt och de anses att det inte finns någon Gud, någon själ eller andlig andra sida, något övernaturligt eller metafysiskt.

ÅTERTAGANDE AV HUMANISTISKA MANIFEST

Manifeste pour un humanisme contemporain (2012)

Föreningen Humanism och Kunskaps Humanism Manifesto 2012.
Humanistiska Manifestet Stockholmsdeklarationen 2012

Föreningen Kulturnätet


Föreningen Kulturnätet/Cultnet, (FK) formerades sommaren 1999 efter filmatiseringen av ”Barnet från havet” (Se Urval av projekt) och stadgarna antogs formellt den 3 december 2001.

FK / Cultnet har till syfte att levandegöra det nordiska kulturarvet och stimulera möten mellan olika kulturer samt att medverka till att förverkliga visioner där ideellt engagemang är nödvändigt. Det innebär att kombinera proffs och amatörer och därmed följer ett moment av kunskapsbildning.

FK är politiskt och religiöst oberoende men står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

FK har även administrerat andra föreningar såsom Föreningen Humanism & Kunskap samt Föreningen Coacha Unga.

Urval av projekt