Trägudars Land – filmprojekt

Trägudars Land är en romantrilogi av författaren Jan Fridegård.

Producent Börje Peratt har tillägnat sig alla rättigheter och driver ett filmprojekt internationellt med titeln Land of Wooden Gods (LoWG) Länk. Sedan 2002 är det bolagiserat i Draupner Film.

Jan Fridegård – Ordkonstnären (SVT 2002) är en dokumentär av Börje Peratt som ingår i filmprojektet.

Postern är från inspelningen 1999 av ”Barnet från havet”.  ”Child from the SeaYoutube.

2017 spelades en andra pilot in som släpptes i januari 2018. Länk Trailer.

Peratts långfilmsmanus är översatt till engelska av Karen Lundgren under titel ”Land of Wooden Gods” kring 2010. Manuset är dock sedan dess omskrivet och reviderat och 2019 skickat till ett antal pilot och manuskriptfestivaler där det har har rönt positivt gensvar och blivit prisbelönad. Se Länk Filmens Projektsida

Börje Peratt på IMDb

 

Annonser

Draupner Film

Draupner Film, filmbolag grundat år 2000 för att bolagisera långfilmsprojektet Trägudars Land.
Alla filmrättigheter överfördes då från Njordfilm, Filmbolaget Moviemakers och Manus AV-produktion AB.
Draupner Film ägs av Ritva och Börje Peratt.

2010 tillfördes Draupner Film ytterligare ett projekt ”John Bauer och bergakungen” om den i början av 1900-talet världsberömda sagokonstnären John Bauer, född 4 juni 1882 i Jönköping, Småland, död 20 november 1918 på Vättern.

Länkar
Draupner Film
Peratt Hemsida

Trägudars land

Trägudars land är en romantrilogi skriven av Uppsalaförfattaren Jan Fridegård född 14 juni 1897 i Enköpings-Näs i Uppland, död 8 september 1968 i Uppsala.

Om boken

Så här skriver Bibliotekarie Margareta:
– Ett bra sätt att lära sig förstå ett historiskt skeende är att läsa skönlitteratur. Särskilt sådana böcker som ger en känsla av nedstigning i ett århundrade och där berättelsen liksom kastar ett förklarande ljus över en epok.

En sådan bok är Trägudars land av Jan Fridegård.

Fridegård föddes i en statarfamilj som barn nummer sex i en syskonskara av sju. Hans pappa var statare och ladugårdsförman på en herrgård i Enköpingstrakten.

Som statare tillhörde man det allra fattigaste skiktet av befolkningen med små möjligheter att förbättra sin tillvaro. Att Fridegård hämtade näring i sitt författarskap från det liv han såg sina föräldrar leva och själv var en del av är klart. Hans självbiografiska romaner beskriver utsatta lantarbetares villkor och säkert drog Fridegård historiska paralleller mellan träldomens Sverige och det statarliv som han kände väl.

Romanen Trägudars land är en av de stora klassikerna i svensk litteratur och den första delen i serien om trälen Holme. Tiden är vikingatid, kanske 800-900- talet. Genom att i inledningen beskriva boplatsen får man genast den sociala strukturen klart för sig. Trälarnas hus är så små att de måste krypa in i dem, medan huvudbyggnaden har salar med långbord, där kämparna och hövdingen sitter och smörjer kråset. Även bland trälarna finnes det en social rangordning och en skicklig hantverkare bland dem kunde få uppehålla sig i huvudbyggnaden, dock nere vid dörren.

Trälinnan Ausi har just fött en dotter och det är hövdingens rätt att avgöra om barnet skall få leva eller dö. Full av ängslan bär hon fram det och lägger flickan vid hövdingens fötter. Men hövdingen visar ingen nåd och befaller att barnet skall sättas ut i skogen…

Jan Fridegård har en förmåga att levandegöra historien genom att beskriva den tidens människor så att de känns psykologiskt trovärdiga. Holme själv utmålas som en osentimental och inte särskilt ömsint person, med siktet inställt på sin och de sinas överlevnad. Och för att klara sig i ett sådant underläge och i en sådan tid är det just de egenskaperna som krävs. Läs vidare LÄNK

Länkar till flera regissörer som har försökt filmatisera verket
1) Trägudars Land – Filmprojekt Länk
2) Sveriges Radioartikel Länk