Tankens kraft

Tankens kraft eller Mind Power är ett uttryck för att en formulerad tanke gör avtryck i ett universellt medvetande som eftersträvar dess förverkligande. Därav uttrycket ”Var vaksam på dina tankar för de kanske förverkligas”.

Redan Buddha formulerade att:

  • ”Vi är vad vi tänker.”
  • ”Allt som vi är uppstår med våra tankar.”
  • ”Med våra tankar gör vi världen. ”
  • ”Vad vi tänker blir vi.”

Var noga med vad du tänker. Dina tankar kontrollerar din framtid.

Du kommer aldrig nå längre i livet än tankarna i ditt sinne. Därför är det viktigt att föda ditt sinne med bara rätt idéer.

Om du börjar tro på något så kommer det att hända. Det spelar ingen roll om din tanke är bra eller dålig, det kommer att hända om du tror att det kommer att hända.

Visualisera och det händer!

När du bestämt vad du önskar och vill, börja mata ditt sinne med sådana bilder. Du kan komma att bli förvånad över hur snabbt det kommer att hända.

Visualisera klart i ditt sinne det goda som du önskar.
Se dig själv, göra och ha det.
Acceptera det i ditt sinne och det kommer att komma in i ditt liv.
Som Flip Wilson sa, ”Vad du ser är vad du får.”

Källor
Napoleon Hill, Tänk rätt bli framgångsrik LINK
Dale Carneige, Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning LINK
Deepak Chopra:  Livets sju andliga lagar
Mind over matter Cases Länk

 

Annonser

Självsuggestion

Självsuggestion är en metod utvecklad av Émile Coué. Tillämpningen av hans mantra-liknande medvetna autosuggestion, ”Varje dag, på alla sätt blir jag bättre och bättre” kallas Couéism eller Coué metoden. Couémetoden fokuserade på en rutinmässig upprepning av detta uttryck enligt en specificerad ritual – helst så många som tjugo gånger om dagen, och speciellt i början och i slutet av varje dag.

Tekniken har fått stor spridning och utvecklats i flera riktningar.

Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre!

Coué identifierade två typer av självsuggestion: (i) den avsiktliga, ”reflekterande suggestion” som gjordes som en medveten ansträngning, och (ii) den omedvetna ”spontana suggestionen”, som är ett ”naturligt fenomen i vårt mentala liv … som äger rum utan medveten ansträngning [och har sin effekt] med en intensitet som är proportionell mot vår uppmärksamhet ”(Charles Baudouin, 1920, s. 33-34).[1] Baudouin identifierade tre olika källor till spontan suggestion:

A. Exempel som tillhör den representativa domänen (känslor, mentala bilder, drömmar, visioner, minnen, åsikter och alla intellektuella fenomen);
B. Exempel som tillhör den affektiva domänen (glädje eller sorg, känslor, tendenser, lustar);
C. Exempel som hör till den aktiva eller motoriska domänen (handlingar, önskningar, gester, rörelser i periferin eller i kroppens inre, funktionella eller organiska modifieringar)

Den avsiktliga reflekterande självsuggestionen innebär ett medvetet arbete. Och det har utvecklats flera tekniker för det.

Spridning

Feldenkraismetoden
Moshe Feldenkrais kom i kontakt med Èmile Coués’ bok Autosuggestion under ungdomsåren i Tel Aviv och i samband med sin svåra knäskada. Han blev så begeistrad av vad han kom i kontakt med att han översatte boken till hebreiska 1929-30 för att ge ut den två gånger, först på förlaget Binah (förstånd), sedan en gång till 1977 på broderns bokförlag Alef. Boken finns att ladda ner i sin helhet Länk[+]

MF kompletterade boken med två kapitel, ”The unconscious as executor” och ”Last in deed, first in thought”, som ska ses som ett frö till det som senare kom att utvecklas till feldenkraismetoden. (Länk)

Hypnos och självhypnos
Hypnos som utförs av läkare/vårdpersonal kallas klinisk hypnos och den som blir hypnotiserad är subjektet. I klinisk hypnos kan man även lära sig självhypnos. I självhypnos är subjektet och hypnotisören samma person. Sådan teknik är direkt länkad till Coué och hans syfte var att preparera psyket på ett sätt som göra att patienten får en god (bättre) respons på insatt läkemedel.

Hypnoterapi är en specifik disciplin inom psykoterapi som hanterar en persons undermedvetna sinne för att göra betydande förändringar av ens tankar, sinnesstämning, mål, karaktär och minne. Eftersom det undermedvetna inte är under frivillig kontroll av subjektet eller personen så anses hypnoterapi vara väldigt effektivt för att skapa mentala eller psykologiska förändringar hos en person som hans medvetna sinne eller tankeprocess inte kan uppnå. Denna problematik tar också Coué upp och menar att den medvetna viljekraften och skepticism förhindrar effekten av självsuggestion, därför krävs träning och uthållighet och inte sällan en terapeut som vägleder och medverkar till att ”släppa kontrollen” och öppna ”kungsleden”. [Not] till det undermedvetna.

Coués teorier spreds till USA och flera kända amerikaner antog hans idéer och metoder, som Maxwell Maltz, Napoleon Hill, Norman Vincent Peale, Robert H. Schuller och W. Clement Stone.

Mental träning är en metod som också utvecklats på olika sätt och med olika tekniker. Här kallar man ibland ordformuleringarna affirmationer och man arbetar med målbilder.

Mindfulness som meditationsteknik kan också ha beröringspunkter med självsuggestion.

Källa
1) Charles Baudouin (1919) Suggestion and autosuggestion: a psychological and pedagogical study based upon the investigations made by the new Nancy school. Translated by Eden and Cedar Paul, 1920.

Not
”Drömmen är kungsleden till det undermedvetna” var Sigmund Freuds uttryck för att under psykoanalys få tillgång till drömmar som han ansåg gav värdefull tillgång till det undermedvetna. (DrömtydningDie Traumdeutung, 1900)

Affirmation

Affirmation betyder ‘försäkran’, av affi´rmo ‘försäkra’ vilket också betyder ‘befästa’ eller ‘bekräfta’. Begreppet har kommit att stå för en medveten teknik att söka frambringa framgång genom att formulera en positiv fras eller sats som är tänkt att upprepas i tal, tanke eller skrift. Här kan även målbild ingå (foto eller tecknad). Syftet är att utövaren skall förändra sitt tänkande i önskad riktning och därmed förbättra sin livsinriktning och sina omständigheter.

Den grundläggande idén bakom användning av affirmationer är att varje människa skapar sin egen verklighet. Genom sina tankar anses man dra till sig vissa typer av omständigheter. I de mer extrema formerna anses man även kunna förändra sin materiella verklighet, exempelvis genom att affirmera sig till välfärd och lycka.