Medialitet

Medialitet innebär att varsebli bilder, signaler och budskap på mental och emotionell nivå utan att [kända] fysiska sinnen (ögonens syn, öronens hörsel, tungans smak, näsans lukt, hudens känslighet) är inkopplade och refererar därför till extrasensorisk perception, det vill säga översinnlig varseblivning som också beskrivs under parapsykologi. Den mediala kan således se, höra, känna smak och lukt och fysisk känsel utan att dessa fysiska sinnen är inblandade.

Fenomen som kan hänga samman med medialitet beskrivs också som transpersonella upplevelser och studeras inom transpersonell psykologi.

På engelska kallas en medial person som verkar som medium också för psychic. Flera vetenskapliga studier inom hjärnforskning (neuroscience) har utförts på medier. [1][2][3][4][5]

Bland olika förklaringar till dessa ”översinnliga” förmågor finns ärftlighet och således att man fötts med dem. Andra säger sig ha fått tillgång till sin medialitet i samband med stor anspänning som vid svår sjukdom eller olycka. Kay Fahlstrom arbetar som psykiskt medium och hypnoterapeut och upptäckte att hon fick denna förmåga efter en nära döden upplevelse (NDU). ”Efter att ha överlevt oavsiktlig kolmonoxidförgiftning, blev Kay återfödd som ett medium. Tokiga saker började hända. Hon började få besök från människor som gått över till andra sidan.” [6][7]

Kritik

”Den medeltida inkvisitionens uppståndelse som sekulär variant i modern tid!”
Fenomenet är omgivet av mystik och skepticism och kända medier har blivit utsatta för grovt förtal och förföljelser.
Alla kategorier av människor och yrkesarbetare har sina karaktärsegenskaper, begåvningar och tillkortakommanden. Det finns inom de flesta yrkeskategorier ärliga och fuskare så också bland medier. Men få är så utsatta som inom denna grupp eftersom det finns en internationell organisation CSI (Csicop) som samlar människor som inte tror (nyateister, antihumanister) och som har tagit till uppgift att just avslöja och förfölja alla som utger sig för att ha en tro eller vara mediala. [8]

”Mobbing, förföljelser och terror av oliktänkande och mot människor med ovanliga förmågor och talanger har alltid förekommit men idag är den organiserad och har fått en ateistisk, sekulär, akademisk mask.” [9]

Källor
1) Study Finds the Unexpected in the Brains of Spirit Mediums, Psychology today Länk
2) CIA files: Uri Geller has real powers – Ynetnews Länk
3) Do Psychic Phenomena Exist? Länk
4) So Are Psychics Real or What? Länk
5) SCIENTISTS STUDY PSYCHIC EVIDENCE Länk
6) Ranking San Francisco’s Top Psychics Link
7) Three cases of near death experience: Is it physiology, physics or philosophy? US National Library of Medicine
National Institutes of Health NCBI Link
8) Nyateismen diskvalificerar sig själv, Claphaminsititutet Länk
9) Vår tids inkvisition Länk

Annonser

Livet efter detta, filmen

Livet efter detta, är en amerikansk dramafilm från 2010 regisserad av Clint Eastwood, och producerad av Steven Spielberg. Engelsk originaltitel Hereafter baserad på Peter Morgans manus. IMDb

Historien baseras på vad en nära döden upplevelse (NDU) kan innebära och vilka fenomen och medvetandeförändringar en sådan kan föra med sig.

Filmen tar också upp sociala, mentala och karriärmässiga svårigheter som medialitet kan leda till särskilt för den mediala (psychic) som har att möta en omgivning av trångsynthet och rädsla. Här visar också filmen att skepticism har sitt berättigande på grund av charlataner (falska medier) som utnyttjar människors sökande efter tröst.

Filmen har tre parallella berättelser dels om en pojke, sedan en kvinnlig journalist och så en man som alla påverkats av döden på olika sätt. Mannen George, spelad av Matt Damon, är medial sedan en sjukdom som barn då han upplevde en ndu (nära döden upplevelse) men som fått nog av denna ”gåva” som han istället kom att betrakta som en plåga. Han har flytt en verksamhet som medium för att istället bli fabriksarbetare.

Den franska journalisten Marie, spelad av Cécile de France, är med om en nära-döden-upplevelse i en tsunamikatastrof, som förändrar hennes perspektiv på tillvaron. Hon möter oförståelse hos medarbetare och chefer som betraktar hennes upplevelse som fantasier. – ”Om det vore verklighet så borde väl fler ha upptäckt och skrivit om det!?”

I sitt sökande efter svar finner hon en läkare och forskare som arbetar på hospis. Läkaren tillerkänner henne att upplevelserna är desamma som hon har stött på hos patienter som återupplivats. Denne läkare uppmanar journalisten att utnyttja sitt kändisskap för att visa på en verklighet som många inte vill erkänna eller inte tror på.

Marie återvänder till sin TV-redaktion där hon har tagit initiativ till ett uppdrag att skriva en bok om en känd fransk politiker (Mitterand) men sedan väljer hon istället att skriva boken utifrån sina upplevelser under och efter tsunamin. Hennes uppdragsgivare blir upprörd över att inte få ett resultat som han beställt och förväntat sig men hjälper henne ändå att få boken publicerad. Det rullar igång en händelseutveckling som länkar ihop filmens tre huvudpersoner.

De engelska tvillingbröderna, i de allra första tonåren, lever tillsammans med sin alkoholiserade mor och är under en process av att bli omhändertagna av socialen. När Jason dör i en bilolycka söker Marcus desperat efter kontakt med han själ. Han besöker en bokmässa i London där den kvinnliga journalisten håller ett föredrag om sin bok. Där dyker också George upp som flytt USA.

Dessa tre personers vägar korsas på denna bokmässa och det leder in dem på nya vägar av möjligheter.

Filmen blev Oscarsnominerad för bästa specialeffekter.

Kommentarer

I Wikipedia beskrivs den som en fantasyfilm och förnekar därmed att den skulle kunna ha en verklig bakgrund. Detta går i linje med den historieförfalskande wikipediaguerillan som övervakar Wikipedias artiklar som berör sådana ämnen.

Intervjuer med filmens författare Peter Morgan och kommentarer speglar återhållsamhet från att tillstå att filmen skulle skildra en möjlig verklighet. Några använder begrepp som ”intuitivt skrivande” och att ”det är lätt att lura sig själv”. En kommentar till det är att allt författarskap sker intuitivt. Intuition baseras på erfarenhet, kunskap och kompetens. Inom forskningsvärlden har man studerat intuitionen hos stridspiloter, läkare och schackspelare (Dreyfus) och tagit fram en modell för hur det kan studeras vilket är beskrivet i boken Tolv Sinnen (Börje Peratt 2012). Där refereras också till ett antal framgångsrika författare som tillstår att det fått hjälp av sina ”himmelska makter”.
Fantasi är något helt annat än intuition även om den också kan vägledas av intuition. ”Fantasi hittar på intuition följer en bana av logik.” (Citat, Försök igen, Börje Peratt).

Saida Andersson

Saida Andersson, född 8 oktober 1923 i Älvsbyn i Norbotten, död 14 november 1998 i Boden, var en svensk clairvoyant (klarsyn) som blev känd för sin förmåga att hjälpa jägare hitta bortsprungna hundar. Hon ansågs också ha en prekognitiv kapacitet vilket innebär en förmåga att se in i framtiden. Bland annat siade hon om berlinmurens fall ett år i förväg vilket enligt DN ingen kände till bara veckan innan. [1]

-”Om jag minns rätt var det knappt någon som anade vad som skulle ske ens den 8 november 1989, en dag före murens fall” (Ingrid Elam, DN kultur).

Saida Andersson visade sin förmåga att fjärrskåda och spå vid flera dokumenterade tillfällen. I början av 1990-talet testades en rad synska personer i norsk TV. Saida hade rätt flest gånger, drygt 80 procent. Hon belönades 1988 med guldmedalj av Svenska Jägarförbundet som tack för att hon hjälpt jägare att hitta bortsprungna hundar. Polisen i Boden tappade viktiga nycklar 1996 och frågade till slut Saida om hon kunde hjälpa. Saida angav en speciell bil på en särskild plats, där de också hittades. Saida har också fått rätt när det gäller större framtida händelser, som jordbävningen i San Fransisco 1989 och ”Ny Demokratis” intåg i riksdagen. [2]

Under 1990-talet deltog hon i TV i direktsändning i Café Luleå och gav hjälp att hitta försvunna människor och hjälpa människor att finna sådant de tappat bort. [3]

  • En 23-åring, inneboende hos Ma Oftedal i Stockholm, försvann natten till julafton 1996. Polisen hade sökt i tre dagar när kriminalinspektör Staffan Ahlin kontaktade Saida i Boden som sa att han fanns i Stockholms ström där han också hittades.
  • I tre dygn irrade Astrid Åberg, 72, omkring i de ångermanländska skogarna men hittades vid liv på en plats som Saida angivit 1992.
  • En man i Ockelbo hade varit försvunnen i drygt en vecka 1985. Saida gav detaljerade anvisningar och 78-åringen hittades drunknad i en å.

Saida hade under många år en spalt i veckotidningen Hemmets Journal, där hon gav råd till människor som tappat bort föremål, husdjur eller personer. Hon kunde få 1000 brev i veckan och ytterligare 80-100 brev till bostaden. Bland annat hjälpte hon artister, banktjänstemän, landshövding, riksdagspolitiker, kommunalråd, poliser och flera av landets större företagare.

Förutom att hon ska ha hjälpt människor att hitta smycken, djur och försvunna personer ända in i det sista, förutsåg hon också sin egen död liksom hon gjort det i alla familjemedlemmars fall. Den 14 november 1998 klockan 11 avled Saida Andersson på Bodens sjukhus efter att dagen innan blivit akut sjuk i duschen. Enligt dottern Sol-Brith visste Saida att hon snart skulle dö. [3]

Referenser
1) Ingrid Elam, den 29 oktober 2009 DN kultur
2) Mellvig, Jeanette (1992) ”Saida – mitt liv” Richters 1992 ISBN: 9177072715
3) Saidas hjärta slutade att slå, måndag 16 November 1998, Aftonbladet Länk

Metapsykologi

Metapsykologin har tre betydelseområden.

  1. Ett försök att ta ett övergripande perspektiv på olika psykologiska riktningar.
  2. Ett tidigare begrepp (från 1800-talet) för parapsykologi. Fenomenet ”paranormalt” står för att med ”översinnligt sinne” få information som inte kan uppfångas av kända fysiska sinnen.
  3. Kärnan i Sigmund Freuds definitioner inom den psykoanalytiska teorin. Freud tog avstånd från religion och paranormala förklaringar. [1]

Det tredje betydelseområdet, präglat av Freud, har tillfört begrepp som det omedvetna, överjaget, bortträngning och narcissism. [2]

LÄNK

1) Freud, S. (1940/95) Orientering i psykoanalys. Stockholm: Natur & Kultur.

2) Sigmund Freud Metapsykologi

Extrasensorisk perception

Extrasensorisk perception (ESP) står för varseblivning, oberoende av fem fysiska sinnen. Uttrycket myntades av forskaren J. B. Rhine vid Duke University för att beteckna psykiska förmågor såsom telepati; mottagande av tankar eller känslor, prekognition; kunskap om framtida händelser, och klärvoajans eller remote viewing; klarsyn som rör människor, föremål eller händelser ibland på långa avstånd där fysiska fem sinnen omöjligen har medverkat.

Rupert Sheldrake, Russell Targ, Thomas Nagel, Larry Dossey m fl menar att detta medvetande inte kan besvaras med naturalistiska termer utan att det krävs ett annat ickefysikaliskt förhållningssätt. Förutsättningarna för detta har beskrivits på olika sätt. Börje Peratt har beskrivit det som oberoende sinnen och fann gehör för det 2011 hos Deepak Chopra och

ESP refereras vardagligt till ett sjätte sinne. Det kan också blandas ihop med magkänsla eller intuition. Dessa båda uttryck är föremål för helt andra fenomen såsom när det gäller magkänsla kan det handla om emotionell press eller grupptryck [1] och i fallet intuition rör det erfarenhet och skicklighet [2].

ESP prövas av vetenskapen men debunkers såsom James Randi har uppsåtligt saboterat sådana studier. [3]

Existensen av ESP är således en kontroversiell fråga och trots flera vetenskapliga demonstrationer av ESP motsägs dessa främst av pseudoskeptiker. En sund vetenskaplig skepticism präglar flera seriösa forskningsinsatser såsom det CIA-financierade Stargate project [4].

Parapsykologi undersöker denna möjlighet och vissa experiment som exempelvis ganzfeld har föreslagits som god evidens för ESP.

Referenser

  • ^ Ahlström, Kristoffer (2010). Magkänslans anatomi : om hur vi bör tänka och när vi gör bäst i att låta bli
  • ^ Dreyfus, Stuart and  (1986). Mind over Machine. The Power of Intuition
  • ^ ”Project Alpha”.  
  • ^ ”Stargate Project”.  

Denna text är först publicerad på Wikipedia av Börje Peratt och där gäller licensen Creative Commons erkännande-dela lika 3.0. Det innebär att den är befriad från ©. Författaren/forskaren Börje Peratt kan liksom alla andra sprida den i alla sammanhang utan att hävda copyright även på copyrightskyddade sidor. Det är dock brukligt att referera till upphovsmannen.

Psi

Psi är är första bokstaven i grekiskans psyke (psi).

Psi innebär inom ramen för parapsykologi ett tolkningsfritt namn som hos medvetandeforskning syftar till ett förutsättningslöst studium på fenomen som antingen saknar eller påstås sakna vetenskaplig förklaring.

Psi definieras ibland som en situation där det finns ett samband (en korrelation), mellan en levande organism och omgivningen, som man anser inte kan förklaras med vår nuvarande kunskap om de sensomotoriska kanalerna.

Definitioner och förklaringsmodeller
När det gäller att förklara så kallade paranormala fenomen föreligger flera spår. De flesta filosofiska och redan grekerna sysslande med metafysik. Termen metapsykologi. dök upp under 1800-talet och användes då som begrepp för parapsykologi men begreppet metapsykologi har även andra betydelser se metapsykologi.

I modern tid föreligger olika förklaringar för paranormala fenomen där kvant är ett spår. [1]

En svårighet att förklara de paranormala fenomenen rör hur vetenskapen förhåller sig till de av Aristoteles stipulerade 5 sinnen och hur de ska kunna samverka med något som till synes ligger utanför det spektrat av dessa sinnen.

En definition kan då bli operationell. I enlighet med det nutida naturvetenskapliga paradigmet finns en uppfattning om att sensomotoriska kanalerna inte deltar i paranormala upplevelser. Situationen måste enligt denna definition vara sådan att alla sensormotoriska kanaler (som vi har kunskap om) mellan den levande organismen och den del av omgivningen vi studerar, skulle vara blockerade. Därmed förklaras att psi inte kan vara någon teori, utan en teknisk term för avsaknaden av en teori för sambanden. Mot detta står en rad andra definitioner

Matti Bergström finlandssvensk läkare, professor i fysiologi vid Helsingfors universitet och medlem i finska Vetenskapsakademin gav en förklaring: ”Fantasin frodas mellan kaos och ordning,” Dagens Nyheter 2007-08-16

Svenska medvetandeforskare som Jan Pilotti och Börje Peratt har också presenterat olika modeller som avser att förklara tillgången till information som förutsätter möjligen andra dimensioner, Pilotti [2], och andra sinnen än stipulerade fysiska sinnen, såsom oberoende sinnen, Peratt [Poster TSC 2014][3]

Idag tillerkänner vetenskapen människan minst 8 sinnen. Peratts modell består av 12 sinnen. [4] I detta finns också en protovetenskaplig teori om ett ”oberoende medvetande” som avser att förklara hur Psi kan vara möjligt.

Länkar

1) Brian Miller, Quantum Theory and paranormal psychology, LÄNK

Etzel Cardeña (Author, Editor), John Palmer (Editor), David Marcusson-Clavertz (Editor) Parapsychology: A Handbook for the 21st Century, LÄNK

2) Jan Pilotti. Conscious Spacetime. An outline to experiential monism. In The mysteries of Consciousness. Essays on Spacetime, Evolution and Well-Being.Fredriksson I. ed. McFarland. 2014 Forthcoming

3) Börje Peratt, On the Origin of Consciousness – A Personal Experience on the Interaction of Mind and Body (LINK). Universal Journal of Psychology 4(1): 47 – 62, 2016 http://www.hrpub.org DOI: 10.13189/ ujp.2016.040105

4) Börje Peratt, Tolv Sinnen, 2012, Visam, Länk