Fragging

 

World War II-era U.S. Mk 2 granat (Wkicommons)

Fragging är ett begrepp för att en soldat avsiktligt dödar eller försöker döda en av sina egna, vanligtvis ett befäl eller en överordnad officer. Ordet myntades av amerikanska militären under Vietnamkriget, när sådana lönnmord på egna oftast genomfördes med en granat (fragmenteringsgranat). [1][2] Syftet var att utföra dådet som om det var oavsiktlig eller under strid med fienden.

Det höga antalet fraggingincidenter under Vietnamkrigets senare år anses vara symptomatiskt för krigets impopularitet hos den amerikanska allmänheten och i underordnade soldaters protest mot den hårda disciplinen i USA: s väpnade styrkor.

De första officiellt rapporterade incidenterna av fragging ägde rum i södra Vietnam 1966. Men redan under Lyndon B Johnsons upptrappning av kriget 1963 anses det ha kommit oroväckande rapporter om disciplinära brister och motsvarande lönnmord på egna befäl. Johnson var mot denna upptrappning av kriget men tvingades mer eller mindre av militära rådgivare.

Johnson som efterträtt den mördade John F. Kennedy hade i november 1963 lovat  att – inte medverka till att amerikanska pojkar ska behöva slåss i ett krig som han ansåg borde utkämpas av Asiens män för att skydda deras eget land.

”not committing American boys to fighting a war that I think ought to be fought by the boys of Asia to help protect their own land”.[Palmer 1978, p. 882.]

När Johnson sedan ändå skickade allt fler amerikanska pojkar till Vietnam för att kriga där undergrävdes moralen inte bara bland soldaterna utan bland befolkningen i USA.

Efter Tetoffensiven i januari och februari 1968 blev Vietnamkriget alltmer impopulärt i USA och bland amerikanska soldater i Vietnam. De ökade rasanspänningarna mellan vita och afroamerikanska soldater efter mordet på Martin Luther King i april 1968 anses också ha ökat incidenter som härletts till fragging. [3][4]
1971 deklarerade en överste i amerikanska armén i Försvarsmaktens tidning att ”Förenta staternas militära moral, disciplin och kamplust är med några få undantag lägre och sämre än någonsin.” [5]

Soldater använde ibland icke-dödliga rök- och tårgasgranater för att varna överordnade att de var i fara för att bli fragged om de inte ändrade sitt beteende. [3]: 25,37-42

Enligt författaren George Lepre uppgick det totala antalet kända och misstänkta fall orsakade av fragging med explosiva ämnen, i Vietnam från 1969 till 1972, till kring 900. Denna summa är ofullständig eftersom vissa fall inte rapporterades, och statistik hölls inte före 1969, men flera händelser från 1966 till 1968 är kända och från 1963 omtalade men sannolikt mörkade alternativt hemligstämplade. De flesta offren eller avsedda offer var officerare. Antalet fraggingincidenter ökade 1970 och 1971 trots att antalet amerikansk militärpersonal i Vietnam sjönk. [3]: 44-47 [6]: 155

En tidigare beräkning av författarna Richard A. Gabriel och Paul L. Savage uppskattar att upp till 1 017 fraggingincidenter kan ha ägt rum i Vietnam och orsakade 86 dödsfall och 714 skador främst på amerikanska högre officerare. [7]

Friendly Fire

Fragging kan missförstås som Friendly fire. Vanligtvis när man talar om friendly fire menar man annars insatser med tunga vapen där felaktigt angivna eller felaktigt uppfattade koordinater angetts och projektilerna slår ned bland egna trupper.

Förändring av ledarskap

I början av 1970-talet påbörjade den amerikanska militären en ny utbildning av befälen som beskrevs i termer av Situational leadership, situationsanpassat ledarskap och i Sverige kallas utbildningarna: UGL – Utveckling av Grupp och Ledare.

Förändringen av ledarskap och kraven på disciplin var en viktig faktor som ledde till att USA skapade en helt frivillig militärstyrka och att fragging minskade. Förändringen av utbildningen inleddes i början av 1970-talet och förändringen överfördes till armén 1973. [8][9] Militären modererade några av de tvångsmetoder och den disciplin man tidigare använde för att upprätthålla orderlydnad i militära led. [3]: 183

Källor

1) Military historian examines Vietnam-era fragging cases— including details of many that may never be resolved Archived 2013-12-26 at the Wayback Machine Texas Tech University Press, 16 May 2001
2) ”frag”. Oxford English Dictionary. Oxford University Press.
3) Lepre, George (2011). Fragging: Why U.S. Soldiers Assaulted their Officers in Vietnam. Lubbock: Texas Tech University Press.
4) Brush, Peter (2010). ”The Hard Truth About Fragging”. Historynet.
5) Heinl, Jr., Col. Robert D. (1971), ”The Collapse of the Armed Forces”, Armed Forces Journal, 7 June 1971
6) Levy, Guenter (1978). America in Vietnam. New York: Oxford University Press.
7) Gabriel, Richard A. and Savage, Paul L. (1978), Crisis in Command, New York: Hill & Wang, p. 183
8) ”Military draft system stopped”
. The Bulletin. Bend, Ore. UPI. January 27, 1973. p. 1.
9) ”Military draft ended by Laird”
. The Times-News. Hendersonville, NC. Associated Press. January 27, 1973. p. 1.

Colegio Cesar Chavez

Colegio Cesar Chavez (spanska för ”Cesar Chavez College”) var en amerikansk högskola i Mount Angel, Oregon. Högskolan namngavs efter den mexikanska amerikanska civila rättighetsaktivisten César Chávez och grundades 1973 men lades ned 1983. [1] [2] Högskolan var det första ackrediterade, oberoende fyraåriga Chicano / Latino-högskolan i USA. År 1975 beviljades kandidatstatus från Northwest Association of Schools and Colleges. I sin bok Colegio Cesar Chavez, 1973-1983: En Chicano Struggle för Educational Self-Determination, skriver författaren Carlos Maldonado att Colegio Cesar Chavez var en av de få institutionerna som namngavs efter Cesar Chavez under hans livstid.

  1. Oral History interview about Colegio Cesar Chavez. Oregon State University. 2013
  2. Colegio Cesar Chavez ”Oral History” interview audio file Oregon State University. 2013. Oregon State University. 2013.