Livskompassbaserat ledarskap

Livskompassbaserat Ledarskap bygger på förmågan att kunna välja gynnsam kommunikation och för såväl medarbetare som uppdrag ett framgångsrikt agerande. Det kan finnas en talang för detta men olika personutvecklande utbildningar anses vara viktigt för att få en bredd i sitt ledarskap. I detta är kunskap och träning i Livskompassbaserat lärande en väg.

Utvecklingsnivåer

De 3 utvecklingsnivåerna inom Livskompassbaserat Ledarskap representerar i steg 1: Jaget, steg 2: Gruppen, Steg 3 Ledarskapet

Jaget

För att kunna leda andra måste man kunna leda sig själv. I detta ingår insikter om hur man hanterar och agerar i olika situationer och inför olika personer och medarbetare. Genom insikter om hur olika vi människor är och hur olika vi bedömer, förstår och upplever världen kan det ge en ökad förståelse inte bara för andra utan även för sig själv.

Gruppen

För att kunna leda en grupp måste man själv kunna fungera i olika typer av grupper och förstå den dynamik som utvecklas i grupper beroende på främst situation men också på deltagare. Förstå betydelsen av förändringar inom gruppen beroende på vilka som kommer till och vilka som lämnar men också beroende på krav, kompetens och resurser.

Ledaren

Ledarskapet genomgår olika faser och mognadsprocesser men här finns också det rigida ledarskapet som oftast har sitt motiv i makt och behov av självhävdande. Det kan härstamma från den Mörka Triaden. En ledare som i grunden verkar för allas bästa kan ha nedanstående utvecklingsprocess (U).

  • U1 – Låg kompetens/högt engagemang. Den entusiastiske, men oerfarne. Entusiastisk och ivrig att lära men har låg om ens någon erfarenhet.
  • U2 – Låg till viss kompetens/lågt engagemang. Den besvikne och passive. Besviken, frustrerad.
  • U3 – Måttlig till hög kompetens/varierande engagemang. Den skicklige, men försiktige. Osäker på sin egen kompetens.
  • U4 – Hög kompetens/högt engagemang. Den självständige och resultatinriktade. Självgående.

Den situationsanpassade ledarens tre färdigheter

  1. Diagnos – att bedöma en medarbetares behov av instruktion och stöd (utvecklingsnivå)
  2. Flexibilitet – att ledigt använda sig av flera olika ledarstilar
  3. Partnerskap för prestation – att nå överenskommelser om vad ledaren och individen behöver från varandra när de arbetar tillsammans.

Att välja den lämpligaste ledarstilen

Ledarstil är de beteenden en ledare använder gentemot andra under längre tid så som de upplever det. Det finns två grundläggande ledarbeteenden: instruktivt beteende och stödjande beteende (S). De olika ledarstilarna matchar de olika utvecklingsnivåerna.

  • S1 – Instruerande. Mycket instruktivt och lite stödjande beteende. Visar och berättar hur.
  • S2 – Coachande. Mycket instruktivt och mycket stödjande beteende. Förklarar varför, uppmuntrar.
  • S3 – Stödjande. Lite instruktivt och mycket stödjande beteende. Fattar gemensamt beslut, uppmuntrar.
  • S4 – Delegerande. Lite instruktivt och lite stödjande beteende. Tillåter självbestämmande och tillhandahåller resurser.

Referenser

1) Alphonse, E. (2005) Nu kan jag ge kritik på ett konstruktivt sätt. PDF Kurs: ”Livskompassen för gruppledare”. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA)
2) Språngbrädan 1990-2000. Länk 1
3) Filosofin bakom Språngbrädan som coaching- och träningsprogram. Länk
4) Livskompassen för Gruppledare, så började det. Länk
5) Anmälan till Gruppledarutbildning TYA. Steg 1. Steg 2. Steg 3
6) Peratt, Börje (2008). Coacha unga: med livskompassen. Enebyberg: Visam. Libris 11297455. ISBN 9789197788007
7) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5
8) Peratt Börje (1981) Spara bränsle – hur då? (1981) Transportrådet, NTF, TYA Svensk Mediedatabas
9) Peratt Börje (1983) Förtroende? : att forma en pluton Försvarets läromedelscentral, Börje Peratt på Svensk Mediedatabas
10) Peratt Börje (1986) Den nya förarrollen. Transportrådet, NTF, TYA, STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund)Svensk Mediedatabas
11) Kaninen och rovdjuret: en monolog om rädsla och aggressivitet. Svenska Röda Korset. Libris 2835272 Studiehandledning (1981) Libris 264195
12) Insatser och fallbeskrivningar Coacha med Peratt Livskompassen.
13) Bill Rehn (2006) ”Åt vilket håll pekar din livskompass”, TYA-NYTT nr 4 2006, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Länk
14) Lotta Lorentzon (2013) Gruppen som pedagogiskt verktyg – En studie om gruppstorlekens pedagogiska betydelse i undervisningen. Stockholms Universitet.
15) Litteraturreferens från Lotta Lorentzon (2013): Dykema-Engblade, A. A., Meisenhelder, H. M., Hogg, M. A., Tindale, R. S. (2001). Shared cognitions in small groups. M. Hogg, R. S. Tindale (red.) (2001). Blackwell handbook of social psychology [Elektronisk resurs]. : group processes, 1-30. Malden, MA: Blackwell Publishers.
Fredriksson , P., Oosterbeek, H. & Öckert, B. (2012). Mindre klasser i skolan ger bättre resultat och högre lön. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Uppsala: IFAU.
Hinsz, V. B. (1990). Cognitive and consensus processes in group recognition memory performance. Journal of Personality and social psychology, 59 (4), 705-718.
16) Fred börjar hemma Utvärdering Länk1 Facebook event Örebro Universitet Länk2
17) Peratt, B. (1998). ”Individutveckling och teambuilding”. D-studie, Pedagogiska Institutionen, (Stockholms Universitet).
18) Peratt, B. (1994/95). ”Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag”. B-studie, Psykologiska Institutionen, (Stockholms Universitet).
19) Gänger, Hasse (1994) ”…och Peratts pedagogik gick hem”. Hammarbyiten (klubbtidning) Länk
20) Carlson, Mattias: ”Psykolog har löst gåtan AIK”, 28 januari 1998, Expressen Länk
21) Utbildning för fotbollsdomare. Länk
22) Lowén, K. (1997). Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowén.
23) Nenzén, B. (1990) ”Massage och samtal lindrade nackbesvär”. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
24) Peratt, B. (1998). Perattdifferentialen. C-uppsats på Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Utgiven av Visam A, Enebyberg
25) Peratt, B (2011). Succébo: fröet till framgång. Enebyberg: Visam. Libris 12158205. ISBN 978-91-977880-1-4
26) TYA utvärdering: Formulär. Presentation av utvärdering (Statistik i cirklar). Kommentarer från deltagare som gått alla tre kurssteg. Se bifogade filer nedan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s