Självsuggestion

Självsuggestion är en metod utvecklad av Émile Coué. Tillämpningen av hans mantra-liknande medvetna autosuggestion, ”Varje dag, på alla sätt blir jag bättre och bättre” kallas Couéism eller Coué metoden. Couémetoden fokuserade på en rutinmässig upprepning av detta uttryck enligt en specificerad ritual – helst så många som tjugo gånger om dagen, och speciellt i början och i slutet av varje dag.

Tekniken har fått stor spridning och utvecklats i flera riktningar.

Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre!

Coué identifierade två typer av självsuggestion: (i) den avsiktliga, ”reflekterande suggestion” som gjordes som en medveten ansträngning, och (ii) den omedvetna ”spontana suggestionen”, som är ett ”naturligt fenomen i vårt mentala liv … som äger rum utan medveten ansträngning [och har sin effekt] med en intensitet som är proportionell mot vår uppmärksamhet ”(Charles Baudouin, 1920, s. 33-34).[1] Baudouin identifierade tre olika källor till spontan suggestion:

A. Exempel som tillhör den representativa domänen (känslor, mentala bilder, drömmar, visioner, minnen, åsikter och alla intellektuella fenomen);
B. Exempel som tillhör den affektiva domänen (glädje eller sorg, känslor, tendenser, lustar);
C. Exempel som hör till den aktiva eller motoriska domänen (handlingar, önskningar, gester, rörelser i periferin eller i kroppens inre, funktionella eller organiska modifieringar)

Den avsiktliga reflekterande självsuggestionen innebär ett medvetet arbete. Och det har utvecklats flera tekniker för det.

Spridning

Feldenkraismetoden
Moshe Feldenkrais kom i kontakt med Èmile Coués’ bok Autosuggestion under ungdomsåren i Tel Aviv och i samband med sin svåra knäskada. Han blev så begeistrad av vad han kom i kontakt med att han översatte boken till hebreiska 1929-30 för att ge ut den två gånger, först på förlaget Binah (förstånd), sedan en gång till 1977 på broderns bokförlag Alef. Boken finns att ladda ner i sin helhet Länk[+]

MF kompletterade boken med två kapitel, ”The unconscious as executor” och ”Last in deed, first in thought”, som ska ses som ett frö till det som senare kom att utvecklas till feldenkraismetoden. (Länk)

Hypnos och självhypnos
Hypnos som utförs av läkare/vårdpersonal kallas klinisk hypnos och den som blir hypnotiserad är subjektet. I klinisk hypnos kan man även lära sig självhypnos. I självhypnos är subjektet och hypnotisören samma person. Sådan teknik är direkt länkad till Coué och hans syfte var att preparera psyket på ett sätt som göra att patienten får en god (bättre) respons på insatt läkemedel.

Hypnoterapi är en specifik disciplin inom psykoterapi som hanterar en persons undermedvetna sinne för att göra betydande förändringar av ens tankar, sinnesstämning, mål, karaktär och minne. Eftersom det undermedvetna inte är under frivillig kontroll av subjektet eller personen så anses hypnoterapi vara väldigt effektivt för att skapa mentala eller psykologiska förändringar hos en person som hans medvetna sinne eller tankeprocess inte kan uppnå. Denna problematik tar också Coué upp och menar att den medvetna viljekraften och skepticism förhindrar effekten av självsuggestion, därför krävs träning och uthållighet och inte sällan en terapeut som vägleder och medverkar till att ”släppa kontrollen” och öppna ”kungsleden”. [Not] till det undermedvetna.

Coués teorier spreds till USA och flera kända amerikaner antog hans idéer och metoder, som Maxwell Maltz, Napoleon Hill, Norman Vincent Peale, Robert H. Schuller och W. Clement Stone.

Mental träning är en metod som också utvecklats på olika sätt och med olika tekniker. Här kallar man ibland ordformuleringarna affirmationer och man arbetar med målbilder.

Mindfulness som meditationsteknik kan också ha beröringspunkter med självsuggestion.

Källa
1) Charles Baudouin (1919) Suggestion and autosuggestion: a psychological and pedagogical study based upon the investigations made by the new Nancy school. Translated by Eden and Cedar Paul, 1920.

Not
”Drömmen är kungsleden till det undermedvetna” var Sigmund Freuds uttryck för att under psykoanalys få tillgång till drömmar som han ansåg gav värdefull tillgång till det undermedvetna. (DrömtydningDie Traumdeutung, 1900)

Annonser

2 reaktioner till “Självsuggestion

  1. Visst är det väl herr Coué som Ernst Rolf parafraserar när han sjunger ”Bättre och bättre dag för dag”. Hyllar han, ironiserar heller skojar han med Coué´s teori? Svårt att veta 2018 hur det uppfattades då det skrevs och sjöngs.
    Humor är ju en färskvara.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s