Arkeologi

Arkeologi (av grek. archaiologia ”fornkunskap”, av archaios ”urgammal”, ”forntida”), kunskapen om människans förhistoria, alltså den tid där det inte finns skriven text att tillgå. Arkeologi är studiet av djuren och människans materiella kultur, alltså studiet av dess lämningar eller artefakter.

Arkeologiska utgrävningar i Sverige har främst rört bronsåldern och järnåldern där den så kallad Vikingatiden fått stor uppmärksamhet med utgrävningar på ön Birka, på Gotland och i Skåne vid Foteviken och Trelleborg.

Annonser

Moral

Moral är ett begrepp för rättstänkande som ofta anses vara detsamma som etik. Detta rättstänkande anses också förutsätta gränsdragningar genom fostran och inlärning. – Inte förrän man själv blir slagen med spaden i sandlådan förstår man att det gör ont men inte förrän barnet blir bestraffat med att bli av med spaden förstår barnet att beteendet medför ogillande hos föräldern och omgivningen. Moralen utvecklas således genom relationer och omgivningens gillande och ogillande. Barnets psykiska utveckling och förståelse av moral gäller förmågan att uppfatta om handlingar accepteras eller inte.

Jean Piaget (1896-1980) fann att barn i förskoleåldern är övertygade om att regler, föreskrifter och lagar alltid har funnits och att man inte kan ändra på dem.

Forskaren Lawrence Kohlberg har utgått från Piagets tanke om att moraliska omdömen kommer ur individens förmåga att varsebli, förstå och värdera intryck och tillämpat det även på det moraliska tänkandet. I en serie av studier frågade han försökspersonerna vad de tänkte om olika moraliska dilemman.

1. Tidig barndom
Stadium 1. Orientering mot straff och lydnad – barnet undviker straff och hänvisar till makt som värde i sig själv. Moral uppfattas som baserad på själviskt intresse. Goda och onda handlingar bestäms av de fysiska konsekvenser de får i form av straff eller belöning, oavsett av betydelser som människor lägger i dessa konsekvenser.

Stadium 2. Orientering mot nyttovärde – barnet koncentrerar sig på sig själv som mottagare av belöning för rätt handlande. Ett tänkande av ömsesidighet utvecklas: om du gör något för mig så gör jag något för dig.

2. Sen barndom och tidig ungdom
Generellt innebär denna nivå att barnet vill ha beröm och undvika klander och detta bildar grunden för moralen. Lagar och regler betraktas som värden i sig själv.

Stadium 3. Orientering mot hur människor förhåller sig till varandra och upplevelsen av harmoni, jämvikt och att vara godkänd eller ”duktig pojke/duktig flicka” – barnet drivs av beteenden som ger trevlig effekt eller hjälper andra och samtidigt genererar beröm.

Stadium 4. Orientering mot lag och ordning – barnet och den tidiga tonåringen blir noga med att bibehålla en social ordning och vidmakthålla auktoriteten och de strikta reglerna för det sociala livet.

3. Den senare tonåren och framåt
Personer i denna ålder börjar tänka på moral som abstrakta principer. De kan skilja på den egna identifikationen inom en grupp och moraliska principer och moraliska värden i sig som kan förknippas med olika grupper.

Stadium 5. Orientering mot sociala kontrakt, rättslig orientering – tonåringen inser att människor handlar efter olika normer och att det blir viktigt att söka hitta konsensus inom en grupp.

Stadium 6. Orientering mot universella etiska principer – tonåringen börjar sitt sökande efter ett egen informerat samvete och en egen förnuftig övertygelse om vad som är rätt i sig. Moraliskt ansvar blir allt viktigare och en stark betoning på universellt och absolut giltiga normer, på konsistens och logisk hållbarhet.

Referens
Rachels, James: The Elements of Moral Philosophy. 2 uppl. McGraw-Hill, New York 1993.

Etik

Etik (från gr. ethos, ‘etos’, ‘sed’) är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Ibland menar man att etik och moral är samma sak men man kan också hävda att etik är den skriva regeln om ett korrekt uppträdande emedan moral är den oskrivna för: hederlighet och rättsskaffenhet

Public domain

Ett handslag är inom många affärsuppgörelser liktydigt med en bindande överenskommelse. Att bryta en sådan bedöms som bedrägligt förfaringssätt men det är svårt att föra en juridisk process eftersom det inte finns papper på uppgörelsen. I vissa fall gäller ändå ordet men det kan vara svårt att bevisa om ord står mot ord.

Ett vardagligt exempel för moral rör köbildning. Vi vet att vi ska respektera platsen i kön men några av oss försöker ändå tränga sig före det kan betraktas som oetiskt om man bryter den skrivna regeln och det kan ses som omoraliskt, man stjäl en förmån som drabbar andra. Varken etik eller moral är detsamma som lag i juridisk mening och har därför inga formella straffsatser.

Referenser
Grenholm, Carl-Henric, Etisk teori. Kritik av moralen. Lund 2014. ISBN 978-91-44-101781.
Collste, Göran, Inledning till etiken. 3 uppl. Lund 2010. ISBN 978-91-44-05670-8

Rädslans kultur

Den amerikanska sociologen Barry Glassner, menade att rädslakulturen (eller klimat av rädsla) innebär konceptet att förstärka rädsla hos allmänheten för att uppnå politisk makt eller dominera medarbetare och skrämma till lydnad genom känslomässig påverkan, förstärkning av fördomar och tvinga fram accepterande av förhållanden och beteenden som leder till att individen anpassar sig till övergrepp och underordnar sig maktmissbruk.

”Rädslans kultur” har i sådana sammanhang en auktoritär struktur och omfattas av ickehumanistiska värderingar med avsikten att förminska människors frihet, utestänga medmänsklighet och förhindra medborgerliga rättigheter. Det kan leda till mer eller mindre omänskliga förhållanden som undergräver både trygghet, samhälle och demokratin. [1]

Auktoritära förhållande gäller även så kallade ”hederskulturer” som tvingar särskilt kvinnor att efterleva stränga regler för att inte bestraffas och även dödas om de anses bryta mot oskrivna hederslagar.  [2]

Det förekommer också en diskussion om en rädslans kultur som kan drabba journalister och politiker som leder till en ”Tystnadens kultur” och där yttrandefriheten beslås med rädsla för att uttrycka sin mening. Se debattartikel [3]

I vissa fall kan särskilda områden få uttryck för rädslans kultur som beror på koncentration av minoriteter eller grupper av människor med uttalade sociala problem och där både den fysiska och sociala miljön kan tvinga föräldrar från att släppa ut sina barn. [4]

Referenser

1) Petty tyranny in organizations, Ashforth, Blake, Human Relations, Vol. 47, No. 7, 755–778 (1994)

2) Hedersrelaterat våld och förtryck – Kriminalvården PDF

3) En rädslans kultur, om zebrafolket Länk

4) Fridell, Andreas ; Gansmark, Fredrik  (2016) Rädslans kultur: En empirisk studie gällande barns självständiga utomhusvistelse, studie

Dekret

Dekret är ett skriftligt påbud eller rättsakt med rättsverkan som är helt eller till stor del likställd en lag och ibland en direkt order. Engelska Decree.[1]
I regel utfärdas dekretet av en statschef eller en regering. Oftast anses både begrepp och dess metod vara kränkande för såväl demokrati som opposition, då det kan associeras till person eller grupp som i praktiken begår maktövergrepp.
De verkställande order som gjorts av Förenta staternas president, är dekret oftast i meningen av en direkt order. Det avser i praktiken ett ickedemokratiskt och istället auktoritärt beslut.

Referens
1) Executive decree authority, John M. Carey and Matthew Soberg Shugart, Eds., Cambridge University Press, 1998, ISBN 0-521-59722-6

De Galna Mödrarna

Madres de Plaza de Mayo junto a ATE en la Marcha Federal de 2016 en Argentina. Public Domain CC BY-SA 4.0

De galna mödrarna,[1] är smeknamnet för argentinska mammor som under militärdiktaturen (1976-1983) började samlas på Plaza de Mayo i Buenos Aires, Argentina, och skramlade med kastrullock för att protestera mot den argentinska diktaturens bortförande av deras barn och om möjligt att få information om deras öde. [2] Dessa mammor kallades också ”Madres de la Plaza de Mayo” (spanska för Mödrarna av Plaza de Mayo) och de bildade efterhand en förening för att kunna organisera eftersökningen av sina barn och även att ställa ansvariga för bortföranden till svars. Deras kamp ledde till att man lyckades få fram fakta och bevis för vad som hänt flera av dessa försvunna barn. [3]

Motivet för militären var att krossa en vänsterrörelse och påstådda kommunister men i själva verket kunde vem som helst fängslas, torteras och dödas bara man hade den minsta koppling till något oppositionell aktivist och på så sätt försvann även frisörer, butiksbiträden som sålt ett bröd till en aktivist osv.

Många av militären kidnappade och torterade människor avrättades. Bland vidrigheterna över dessa tillvägagångssätt finns militär som erkänt hur man transporterade kidnappade ut över havet i flygplan. Väl en bit ut i havet slängdes de kidnappade i vattnet chanslösa att rädda sig. Link. Det viktigaste för förövarna var att spåren efter dem försvann. Den 16-åriga svenskan Dagmar Hagelin var en som försvann. Link Mödrarna av Plaza de Mayo hade också gravida döttrar som förts bort. [4] Efterföljande polisundersökningar visar att militären lät havande kvinnor vara kvar i fångenskap tills de fött sina barn. Väl efter födseln avrättades kvinnorna. Barnen adopterades bort till ”dugliga” familjer. Närmare 500 barn anses vara ”stulna” från denna tid. Link

I början av 1984 började rättsmedicinska undersökningsgrupper att använda DNA-testning för att identifiera hittade kroppar av ”försvunna”.

Regeringen genomförde en nationell kommission för att samla vittnesmål om de ”försvunna” och hörde hundratals vittnen. År 1985 inleddes åtal mot män som anklagades för brott där flera höga militära officerare åtalades och dömdes. Militären hotade då med en kupp för att förhindra utvidgningen av åtal.
År 1986 fick kongressen genom en lag om den ”slutgiltiga punkten” – ”Ley de Punto Final”, som temporärt förhindrade åtal. Men år 2003 upphävde kongressen lagarna, och år 2005 förklarade den argentinska högsta domstolen Ley de Punto Final icke författningsenliga. Åtal mot krigsförbrytelser återupptogs. Tidigare höga militära och säkerhetsansvariga har åklagats och dömts i nya fall. Bland åtalspunkterna är de stulna nyfödda från de försvunna döttrarna. Den mest framträdande som 2006 åtalades för mord, tortyr och kidnapping var Miguel Etchecolatz. De flesta av Junta-medlemmarna fängslades för brott mot mänskligheten.

Latinamerika har en tragisk historia av brott mot mänskliga rättigheter som efter ”det smutsiga kriget” i Argentina uppmärksammats i forskning och vetenskapliga studier. [5]

Referenser

  1. [1]. Denver University, Case Specific Briefing Paper, ”Mothers of the Plaza de Mayo: First Responders for Human Rights”, 2011. Accessed: May 4, 2015.
  2. [2]. ”Purdue University Press”, article, ”Textual Strategies to Resist Disappearance and the Mothers of Plaza de Mayo”, 2007. Accessed: May 4, 2015.
  3. [3]. ”Gariwo”, article, ”Azucena Villaflor: A Mother of the Plaza de Mayo”. Accessed: May 4, 2015.
  4. Stover, Eric; Timerman, Jacobo; Talbot, Tolby (1982). ”Prisoner without a Name, Cell without a Number”. Human Rights Quarterly. 4 (2): 299. doi:10.2307/762134. ISSN 0275-0392.
  5. 1948-, Meade, Teresa A.,. A history of modern Latin America : 1800 to the present (Second ed.). Chichester, West Sussex. ISBN 9781118772485. OCLC 915135785.

 

 

Hospis

hospis [hɔʹspis] (engelska hospice, av latin hospiʹtium ’gästhem’, ’härbärge’, av hoʹspes ’gäst’), vårdform för svårt sjuka.

Sjukvårdsinrättningar som är särskilt avsedda för vård av patienter i livets slutskede och stöd åt deras anhöriga. Länk KI

Ett hospis i Sverige beskriver verksamheten så här: Målet för vården är att lindra symtom och smärta, inte bara den fysiska och psykiska, utan även den andliga och sociala. Respekt för personens önskemål är grunden för vården, vilken planeras tillsammans med gästen, anhöriga och personalen. Vården innefattar stöd till anhöriga. Länk

Wikipedia har en krass definition: Hospis är en plats där människor som är i livets slutskede får vård. De patienter som finns på ett hospis är i ett skede nära döden och är obotligt sjuka.