Roger Sperry

~ borjeperatt
Roger Wolcott Sperry
Född 20 Augusti, 1913
Hartford, Connecticut, U.S.
Död 17 April, 1994 (ålder 80)
Pasadena, California, U.S.

Roger Wolcott Sperry (1913 – 1994) var en amerikansk neuropsykolog, neurobiolog och nobelpristagare som tillsammans med David Hunter Hubel [1] och Torsten Nils Wiesel, vann Nobelpriset 1981 i fysiologi och medicin för sitt arbete med split-brain (delad hjärna) hjärnforskning.[2][3][4][5][6][7][8][9][10][11] En Review of General Psychology undersökning, publicerad 2002, rankade Sperry som den 44:e mest citerade psykologen under 1900-talet.[12]

Sperry mottog flera utmärkelser under sin livstid, bland annat årets Oscar Scientist of the Year 1972, National Medal of Science 1989, Wolf Prize in Medicine 1979 och Albert Lasker Medical Research Award 1979 och Nobelpriset för medicin / fysiologi 1981 som han delade med David H. Hubel och Torsten N. Wiesel. Sperry tilldelades denna utmärkelse för sitt arbete med ”split-brain” -patienter.

Hjärnan är uppdelad i två hemisfärer, vänstra och högra hjärnhalvan, som är hopkopplade i mitten av en del av hjärnan kallad corpus callosum. Patienter som lider av epilepsi, en sjukdom som orsakar intensiva och ihållande anfall, kunde få färre anfall om corpus callosum delades. Ett anfall börjar i en halva och fortsätter in i den andra halvan. Avskärning av corpus callosum förhindrar att anfallet flyttar från en halva till den andra, vilket både minskar och förhindrar anfall , och gör det möjligt för patienterna att fungera normalt i stället för att lida av kontinuerliga anfall.

Sperry blev först intresserad av ”split-brain” -forskning när han arbetade med ämnet interokulär överföring, som uppstår när ”man lär sig med ett öga hur man löser ett problem och sedan med det ögat täckt och vet det andra ögat, redan hur man löser problemet ”. [13]  Sperry ställde sig frågan: ”Hur kan lärandet med ett öga framträda med användandet av det andra?” [14] Sperry skar nerver i katternas ögon så att vänstra ögat var anslutet till vänstra hjärnhalvan/hemisfären och högra ögat var kopplad till den högra hjärnhalvan; han skar också corpus callosum. Katterna lärdes sedan att skilja en triangel från en fyrkant med det högra ögat täckt. [13] Sedan presenterades katterna inför samma problem med det vänstra ögat täckt. Katterna hade då ingen aning om vad de just hade lärt sig med vänstra ögat då de hade lärt sig att skilja en kvadrat från en triangel med det högra ögat. Beroende på vilket öga som täcktes skulle katterna antingen skilja ett kvadrat från en triangel eller en triangel från en kvadrat, vilket visar att vänster och höger hemisfär lärde sig och kom ihåg det som två olika händelser. Detta ledde Sperry till att tro att den vänstra och högra hemisfären fungerar separat när de inte är anslutna via corpus callosum.

Sperrys forskning med ”split-brain” -katter bidrog till att upptäcka att skärning av corpus callosum är en mycket effektiv behandling för patienter som lider av epilepsi. Man fann från början, efter att patienterna återhämtade sig från operationen, inga tecken på att operationen orsakade några förändringar i deras beteende eller funktion. Denna observation ledde till frågan: Om operationen inte hade någon effekt på någon del av patientens normala funktion, vad är syftet med corpus callosum? Var det helt enkelt för att hjärnans båda sidor inte skulle kollapsa, som Karl Lashley skämtsamt uttryckte det? Sperry blev ombedd att utveckla en serie test som utfördes på patienter med ”split-brain” för att bestämma om operationen orsakade förändringar i patientens funktion eller ej. Man fann bevis på detta utanför laboratoriet när en patient rapporterade att, ”medan deras vänstra hand knäpper upp  skjortan, kunde den högra handen följa med bakom och knäppa igen den.” [15]

Upptäckten av att ord och tal främst behandlas i vänstra hjärnhalvan

Sperry uppmanade flera av sina ”split-brain” -patienter att arbeta med sin doktorand Michael Gazzaniga för att frivilligt delta i en studie för att avgöra om operationen påverkat deras funktion. Dessa test var utformade för att undersöka patienternas språk, syn och motoriska färdigheter. När en person tittar på något i det vänstra visuella fältet (det är på vänster sida av kroppen), reser informationen till höger hemisfär i hjärnan och vice versa. I den första testserien skulle Sperry presentera ett ord till antingen vänster eller höger visuella fält under en kort tidsperiod. Om ordet visades till det högra visuella fältet togs det emot av vänstra hemisfären och då kunde patienten benämna och rapportera ordet. Om ordet visades till det vänstra visuella fältet, vilket betyder att den högra hemisfären skulle behandla det, kunde patienten inte benämna eller rapportera att man såg ordet. Detta ledde Sperry till att tro att endast vänstra sidan av hjärnan kunde formulera ord. Men i ett uppföljningsexperiment upptäckte Sperry att högra hjärnhalvan har vissa språkförmågor. I detta experiment hade patienterna sina vänstra händer placerade  i ett fack full av föremål placerade under en skärm så att patienten inte skulle kunna se föremålen. Därefter visades ett ord på patientens vänstra visuella fält, vilket då behandlas av höger sida av hjärnan. Detta ord beskrev ett av föremålen i en låda till vänster framför patienten, så patientens vänstra hand tog upp objektet som motsvarade ordet. När deltagande patienter tillfrågades om ordet och föremålet i deras hand hävdade de att de inte hade sett ordet och hade ingen aning om varför de höll föremålet. Den högra sidan av hjärnan hade erkänt ordet och berättat för vänstra handen att hämta föremålet, men eftersom hjärnans högra sida inte kunde tala och den vänstra sidan av hjärnan inte hade sett ordet kunde patienterna inte uttrycka vad de hade sett.

I en annan serie försök som undersökte hur de olika hjärnhalvorna var specialiserade genom lateraliseringen av språket i vänster och höger hemisfär, presenterade Sperry ett objekt mot det vänstra visuella fältet och ett annat objekt mot ”split-brain” patienternas högra synfält. Patientens vänstra hand placerades bakom en skiljevägg och sedan blev patienten ombedd att rita med sin vänstra hand vad de hade förevisats. Patienterna skulle således rita vad de hade sett i sitt vänstra visuella fält, men när de tillfrågades vad de hade ritat skulle de beskriva vad som hade förevisat för deras högra visningsfält. Dessa tester visade att när corpus callosum avskiljs bryts  sambandet mellan vänstra och högra hemisfären, vilket gör att de inte kan kommunicera med varandra. Inte bara kan de inte kommunicera med varandra, men även utan corpus callosum som förbinder dem har ena hemisfären ingen aning om att den andra hemisfären ens existerar. (Se exempel då patient vars vänster hand knäpper upp skjortan emedan höger hand följer efter och knäpper igen skjortan [15])

De experiment som Sperry utförde fokuserade på fyra huvudidéer som också kallades ”turnarounds”: potentialutjämning , split brain studier, nervregeneration och plasticitet och medvetandets psykologi. [16]

Referenser

  1. Shatz, C. J. (2013). ”David Hunter Hubel”. Nature. 502 (7473): 625. doi:10.1038/502625a. PMID 24172972.
  2. Voneida, T. J. (1997). ”Roger Wolcott Sperry. 20 August 1913–17 April 1994: Elected For.Mem.R.S. 1976”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society. 43: 463–470. doi:10.1098/rsbm.1997.0025.
  3. Miller, J. G. (1994). ”Roger Wolcott Sperry. Born August 20, 1913—died April 17, 1994”. Behavioral science. 39 (4): 265–267. PMID 7980367.
  4. Trevarthen, C. (1994). ”Roger W. Sperry (1913–1994)”. Trends in Neurosciences. 17 (10): 402–404. doi:10.1016/0166-2236(94)90012-4. PMID 7530876.
  5. Hubel, D. (1994). ”Roger W. Sperry (1913–1994)”. Nature. 369 (6477): 186. doi:10.1038/369186a0. PMID 8183336.
  6. Bogen, J. E. (1999). ”Roger Wolcott Sperry (20 August 1913-17 April 1994)”. Proceedings of the American Philosophical Society. 143 (3): 491–500. PMID 11624452.
  7. ”Roger Wolcott Sperry”. Nobelprize.org. 1997-07-23. Retrieved 2015-11-11.
  8. ”Roger W. Sperry – Biographical”. Nobel.se. Retrieved 2015-11-11.
  9. ”A Science Odyssey: People and Discoveries: Roger Sperry”. Pbs.org. Retrieved 2015-11-11.
  10. Humankind Advancing, Vol.5, No.1 January 21994 Special Issue on Roger Sperry Archived July 27, 2007, at the Wayback Machine.
  11. Sperry, Roger Wolcott (1987). ”The science-values relation: impact of the consciosness relation” in Religion, Science, and the Search for Wisdom. Proceedings of a Conference on September 1986, Bishops’ Committee on Human Values National Conference of Catholic Bishops.
  12. Haggbloom, Steven J.; Warnick, Jason E.; Jones, Vinessa K.; Yarbrough, Gary L.; Russell, Tenea M.; Borecky, Chris M.; McGahhey, Reagan; et al. (2002). ”The 100 most eminent psychologists of the 20th century”. Review of General Psychology. 6 (2): 139–152. doi:10.1037/1089-2680.6.2.139.
  13. Voneida, Theodore. ”Roger Walcott Sperry”. nap.edu. Archived from the original on 9 May 2013. Retrieved 9 May 2013.
  14. Bogen, Joseph. ”Roger Walcott Sperry”. Archived from the original on 9 May 2013. Retrieved 1 April 2013.
  15. Mook, Douglas (2004). Classic Experiments in Psychology. Westport, CT: Greenwood Press. p. 67. ISBN 0313318212.
  16. Kimble, Gregor A. and Wertheimer, Michael (eds.) (2000). Portraits of Pioneers in psychology, vol. 4. ISBN 0805838546

Publicerad av borjeperatt

Börje Peratt born in Sweden 1949, producer, writer, filmmaker, director, composer and human scientist received his professional education at The Dramatic Institute, Stockholm (1975). Master degree in Education and a Bachelor in Psychology (Stockholm University). Background in Swedish Public Broadcast Radio and Swedish Public Broadcast Television. Scientific project "On Origin of Consciousness" is published in three books. Invented a Life Compass and teaches Leadership.

Lämna en kommentar