Livskompassmodellen (Peratt)


Livskompassen – Peratt, av Börje Peratt, fick sin pedagogiska form i spel utgivna 1973 och 1974 och hade – det fria valets –  olika hinder och möjligheter som utgångspunkt. [1]

Livskompassen har sitt upphov i arbete som lärare i mediekunskap (konst, teater, film) där Börje tillsammans med sina elever gjorde en film, ”Överdos” (1972) som visades på Stockholms Kulturhus i syfte att diskutera vad som kan leda in på drogmissbruk och hur det kan förhindras. [2] Här prövades i rollspel olika sätt att se på tillvaron, konflikter och relationer.

I samband med yrkesutbildning i produktion av TV, film, teater, radio på Dramatiska Institutet (1974-75) gjordes även en dansmusikal ”Resa i tiden” [3] där kroppsspråket utforskades i rollframställningar och där rollens fysiska uppträdande, utan dialog, fick förmedla en historia. Börje fann att elever som vanligtvis kunde vara återhållna, blyga och tysta i och med uppträdande på en scen kunde förvandlas till utåtriktade och kraftfulla.

En 13-årig ung delegat till X-Factor är ett nutida exempel på sådan förändring, se videon.

Sådana personliga scenförändringar slår möjligen undan benen för den jungianska typologins bestämda indelning av personlighetstyper.

Börje kom till Sveriges Radio som frilansande journalist 1976 och vikarierande producent 1978 och till SVT som regissör 1979 och producent från 1985 och flera år framåt. Vid sidan av Public Service produktioner arbetade han fram texter tänkta för teater som kombinerade teoretiska förutsättningar och upplevelser av en Livskompass.

Ett centralt arbete blev monologen ”Kaninen och Rovdjuret” [4], premiär på Stockholms Konserthus med Ernst Hugo Järegård (1978).[5]

På uppdrag av Svenska Röda Korset tog också Ritva Peratt och Börje fram en studiehandledning i konfliktlösning och mot mobbning i skolan (1979-). [6][7]

I samband med detta väckte Anita Klum, då vid Röda korset, senare vid Amnesty, tanken om att studiehandledningen för Kaninen & Rovdjuret gav intryck av en Livskompass.

Uppdelningen av en logisk och emotionell sida skulle kunna jämföras med Jungs typologi baserad på tanke och känsla men den stora skillnaden är att Livskompassen är ingen typologi, snarare visar den hur människan ofta byter position och prioriterar olika beroende på en mängd faktorer såsom situation, krav, påverkan utifrån, relationer, förändring av tillstånd, droger, hälsa, hunger, fysiskt tillstånd, hot, tävling osv.

Vid skapandet av de olika riktningarna i Livskompassen (kring 1970) hamnade logik och tankar på vänster sida och emotioner/känslor på den högra sidan. [8] Detta visade sig senare stämma med hur den mänskliga hjärnan fungerar och för vilket Roger Sperry erhöll Nobelpriset 1981. Hjärnan behöver båda sidor för att komma fram till en helhetsuppfattning och upplevelse. Obalans i detta kan medföra ytterligheter såsom av omgivningen tolkad som begränsad social kompetens och ”okänslighet” alternativt å andra sidan överdriven emotionell reaktion. Passusen ”av omgivningen tolkad” är viktig eftersom den kanske inte alls stämmer in på det aktuella objektets egen inre värld. Någon kan till det yttre framstå som cool och opåverkad men kan inom sig kämpa med att kontrollera såväl stress som stora känslor.

1986 tillfördes Livskompassen en ny namnindelning med nya arketyper och fick sin slutgiltiga utformning i samband med en utbildning för Växeltelefonister på Stockholms Universitet. [9]

Hinder som drivkraft
Nyskapandets svåraste motståndare är Försvararen. Samtidigt kan man säga att Försvararen är nyskapandets kvalitetsgranskare. Men om det är ett byråkrattänkande som ska pröva något nytt så innebär det ett motsatsförhållande. En administratör har kanske inte förmågan att ställa in siktet på det som komma skall utan är mer mentalt styrd av att förvalta det som är. Att inte se möjligheterna och ana vad som kan komma är kanske att sakna fantasi. Eller vara fast rotad i det som är. Det som ligger utanför den nuvarande verkligheten kanske skrämmer och då är det tryggare att bara acceptera nuet. Utanför boxen av de tankebegränsande ramarna ligger framtiden. Den som inte är beredd eller som saknar visionärt tänkande riskerar att bli kvar i det förgångna. Så sent som 1997 ansåg en dåvarande svensk kommunikationsminister att -”Internet var en övergående fluga”. [10]

Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat när en studie visade att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990). [9] Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att nå uppsatta mål ett program som först genomfördes på idrottslag, [11] sedan på storföretag [12] och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.
1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. [13] Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten. Det gav upphov till  Livskompassbaserat lärande och Livskompassbaserat ledarskap. [14]

2002 gjordes Bella & Real en internationellt framgångsrik kortfilm och 2005 började långfilmen på samma tema produceras. Samtliga manus framtagna utifrån Livskompassen. 2009 skapade Börje Peratt konceptet ”Fred börjar hemma” med premiär i februari 2010. I samband med det gjordes även en video ”Livskompassen på scen”

Källor
1) Peratt, Börje ”Bilda Regering” (Spelet som får dig att förstå demokratins spelregler) År 1973. Artnr 47-02613-8, Liber Läromedel
Biografisk artikel på personlig hemsida.
2) Att coacha unga genom svår problematik med filmproduktion,
3) Resa i Tiden, Svensk Mediedatabas
4) Wikipedia, Libris
5) https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/1979/01/17/kaninen-rovdjuret-studiehandledning/
6) Skövde Nyheter, ”Prinsessan Christina i Skaraborg: Nu jobbar hon mot mobbing!” 6 okt 1979
7) Skövde Nyheter Falköping. Leif Waltersson ”RK-aktion mot mobbning. Humanitet kräver övning”, 6 okt 1979
8) Perattdifferentialen en brobyggande teori C-Uppsats i psykologi framlagd vid Stockholms Universitet 1998 (På uppmaning av handledare användes inte begreppet Livskompassen i titeln)
9) Nenzén, B. (1990) Massage och samtal lindrade nackbesvär. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
10) Peratt B (2011) Succébo sid 162
11) Peratt, B. (1994/95) Vänd minus till plus. Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag. B-studie, Psykologiska Institutionen, (SU)
12) Språngbrädan – Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowen, K. 1997.
13) Peratt, Börje (1998). Individutveckling och teambuilding: en jämförande utvärdering av två fallstudier där Visam-programmet ”Språngbrädan” implementerats. Uppsats för magisterkurs, 1998. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen. Libris 2559541 ISBN 99-3256685-3
14) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s