Livskompassen – Peratt, av Börje Peratt, fick sin pedagogiska form i spel utgivna 1973 och 1974 och hade – det fria valets – olika hinder och möjligheter som utgångspunkt. [1]
Teori och metod
Livskompassbaserat lärande är empiriskt utrett och presenterat i flera böcker och program.
Coacha Unga med Livskompassen är en ”hands on” manual för praktisk och konkret insats på de områden och i de slags vardagliga situationer som kan dyka upp. Professor Matti Bergström (Finska vetenskapsakademin) är känd för många böcker på temat barnets kreativitet och behov för att utvecklas på bästa sätt.
Matti Bergström har läst Coacha Unga och givit en per review samtidigt som han skrivit ett genomtänkt utlåtande om innehåll och hur boken kan användas.
Mångt och mycket stämmer överens med hjärnforskning. (Matti Bergström)
”Livskompassen för Gruppledare” är en studiebok för ledare som deltar i kurser arrangerade av TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.
Empiri från ca 100 kurser under tio år visar att utbildning i Livskompassen inte bara kan underlätta samverkan i jobbet utan också hur man fungerar på fritiden.
Oberoende utvärderingar ger en tydlig indikation på att en insats med Livskompassen kan ha särskiljande positiva resultat.
Interna enkäter av kursdeltagare från varje kurs ger också ett ensidigt positivt utfall.*(Länk)
”Succébo – Fröet till framgång” är den första delen i forskningsprojektet ”Om Medvetandets Uppkomst” och en vetenskaplig studie där Livskompassen förklaras biologiskt, genom hur hjärna fungerar och pedagogiskt/terapeutiskt utifrån Jungliknande arketyper. Här belyses också att Livskompassen baseras på en eklektisk teori grundad i de fyra stora psykologiska skolorna såsom, 1) psykoanalysen och den psykodynamiska teorin, 2) Behaviorism som kom att uvecklas till 3) Kognitiva Beteende Teori och slutligen 4) Humanistisk Psykologi (Maslow mfl).
Fyra olika perspektiv ger alla giltiga svar utifrån de frågeställningar som man tar upp. Dessa olika perspektiv kan också betraktas som fyra olika livsintelligenser som kan förklara varför olika perspektiv kan ge så olika svar.
Kognitiv beteendeterapi handlar mycket om sinnen, varseblivning och hur vi tolkar intryck. Intelligensen för detta perspektiv har jag namngivit EXPLORATIV IQ.
Intellektuell kunskapsbildning sker sedan via den typ av intelligens som jag benämner MANAGEMENT IQ. Detta är också främst området för psykodynamiska teoribildningar.
Båda dessa intelligenser (Explorative och Management) betraktas i allmänhet som rationella och logiska. Även om det i praktiken visar sig att man inte fungerar rationellt så är ändå individens slutsatser logiska för individen.
På den emotionella (högra sidan av hjärnan) har jag pedagogiskt placerat POWER POTENTIAL (PQ) och denna intelligens rör överlevnad och prestation. Energin hämtas sannolikt från reptilhjärnan. Detta är behaviorismens område. Här finns målmedvetenheten som kan betingas.
På denna emotionella sida finns också behaviorismens motsats humanistisk psykologi. I grunden utgår den från villkorslös kärlek, kommunikation, empati och social kompetens. Detta handlar således om EQ.
Här finns också gränsöverskridande teoribildningar som hämtar sin metod både från psykodynamiken och den humanistiska psykologin såsom ”Objektrelationsteori”.
I boken Succébo är det sammanfattat på följande sätt.
En eklektisk psykologi
”Att skapa sig själv är att formulera sig i en så inspirerande idé att alla inre krafter samverkar till visionens utveckling och förverkligande.
En eklektisk psykologi betyder att man tar element från olika teorier och låter dem bilda en helhet som öppnar dörrarna till nya insikter och slutsatser. De fyra stora psykologiska skolorna har olika perspektiv som porträtterar människans psyke och beteenden på olika sätt. Olika frågor ger naturligtvis olika slags svar. Är människan offer för uppväxtens påverkan och är då Freuds psykoanalys en väg till att förstå sig själv? Eller bär hon på en drift att förverkliga sig och nå Individuation enligt Jung?
Är livet som behaviorismen påstår en själlös jakt på belöningar och en process av stimuli och respons? Något som reklamen utnyttjar genom att inpränta varumärken och locka konsumenter. Styrs människan enligt kognitivismens teori av en utvecklingskurva där sökande efter kunskap pejlar in möjliga vägar till insikt? Inspireras människan enligt humanismens filosofi att utmana och pröva sina talanger där lyckan och ansvaret ligger i våra egna händer? Inom psykologin söks förklaringar till beteendet i barndomens upplevelser, i intelligensen eller i unika förmågor. Ju mer naturvetenskaplig attityd desto mer uppdelade förklaringar. Kurt Goldstein som myntade ”self-actualization” (självförverkligande), menar att människan är odelbar och kan endast förstås utifrån ett helhetstänkande där man också tar hänsyn till den omgivande miljön. Då är alla sidor olika delar av helheten och måste förstås utifrån hur de samspelar. Det ena kan inte utesluta det andra.”
Historik
Livskompassen har utformats under arbete som vikarierande lärare från 1969 och som ett sätt att kunna kommunicera med barn på ett lättfattligt sätt.
Den fick ytterligare en möjlighet att utvecklas som lärare i mediekunskap (konst, teater, film) tillsammans med elever i en film, ”Överdos” (1972) som visades på Stockholms Kulturhus i syfte att diskutera vad som kan leda in på drogmissbruk och hur det kan förhindras. [2] Här prövades i rollspel olika sätt att se på tillvaron, konflikter och relationer.
I samband med yrkesutbildning i produktion av TV, film, teater, radio på Dramatiska Institutet (1974-75) gjordes även en dansmusikal ”Resa i tiden” [3] där kroppsspråket utforskades i rollframställningar och där rollens fysiska uppträdande, utan dialog, fick förmedla en historia. Börje fann att elever som vanligtvis kunde vara återhållna, blyga och tysta i och med uppträdande på en scen kunde förvandlas till utåtriktade och kraftfulla.
En 13-årig ung delegat till X-Factor är ett nutida exempel på sådan förändring, se videon.
Sådana personliga scenförändringar slår möjligen undan benen för den jungianska typologins bestämda indelning av personlighetstyper.
Börje kom till Sveriges Radio som frilansande journalist 1976 och vikarierande producent 1978 och till SVT som regissör 1979 och producent från 1985 och flera år framåt. Vid sidan av Public Service produktioner arbetade han fram texter tänkta för teater som kombinerade teoretiska förutsättningar och upplevelser av en Livskompass.
Ett centralt arbete blev monologen ”Kaninen och Rovdjuret” [4], premiär på Stockholms Konserthus med Ernst Hugo Järegård (1978).[5]
På uppdrag av Svenska Röda Korset tog också Ritva Peratt och Börje fram en studiehandledning i konfliktlösning och mot mobbning i skolan (1979-). [6][7]
I samband med detta väckte Anita Klum, då vid Röda korset, senare vid Amnesty, tanken om att studiehandledningen för Kaninen & Rovdjuret gav intryck av en Livskompass.
Uppdelningen av en logisk och emotionell sida skulle kunna jämföras med Jungs typologi baserad på tanke och känsla men den stora skillnaden är att Livskompassen är ingen typologi, snarare visar den hur människan ofta byter position och prioriterar olika beroende på en mängd faktorer såsom situation, krav, påverkan utifrån, relationer, förändring av tillstånd, droger, hälsa, hunger, fysiskt tillstånd, hot, tävling osv.
Vid skapandet av de olika riktningarna i Livskompassen (kring 1970) hamnade logik och tankar på vänster sida och emotioner/känslor på den högra sidan. [8] Detta visade sig senare stämma med hur den mänskliga hjärnan fungerar och för vilket Roger Sperry erhöll Nobelpriset 1981. Hjärnan behöver båda sidor för att komma fram till en helhetsuppfattning och upplevelse. Obalans i detta kan medföra ytterligheter såsom av omgivningen tolkad som begränsad social kompetens och ”okänslighet” alternativt å andra sidan överdriven emotionell reaktion. Passusen ”av omgivningen tolkad” är viktig eftersom den kanske inte alls stämmer in på det aktuella objektets egen inre värld. Någon kan till det yttre framstå som cool och opåverkad men kan inom sig kämpa med att kontrollera såväl stress som stora känslor.
1986 tillfördes Livskompassen en ny namnindelning med nya arketyper och fick sin slutgiltiga utformning i samband med en utbildning för Växeltelefonister på Stockholms Universitet. [9]
Hinder som drivkraft
Nyskapandets svåraste motståndare är Försvararen. Samtidigt kan man säga att Försvararen är nyskapandets kvalitetsgranskare. Men om det är ett byråkrattänkande som ska pröva något nytt så innebär det ett motsatsförhållande. En administratör har kanske inte förmågan att ställa in siktet på det som komma skall utan är mer mentalt styrd av att förvalta det som är. Att inte se möjligheterna och ana vad som kan komma är kanske att sakna fantasi. Eller vara fast rotad i det som är. Det som ligger utanför den nuvarande verkligheten kanske skrämmer och då är det tryggare att bara acceptera nuet. Utanför boxen av de tankebegränsande ramarna ligger framtiden. Den som inte är beredd eller som saknar visionärt tänkande riskerar att bli kvar i det förgångna. Så sent som 1997 ansåg en dåvarande svensk kommunikationsminister att -”Internet var en övergående fluga”. [10]
Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat när en studie visade att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990). [9] Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att få individer och grupper att nå uppsatta mål, ett program som först genomfördes på idrottslag, [11] sedan på storföretag [12] och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.
1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. [13] Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten. Det gav upphov till Livskompassbaserat lärande och Livskompassbaserat ledarskap. [14]
2002 gjordes Bella & Real en internationellt framgångsrik kortfilm och 2005 började långfilmen på samma tema produceras. Samtliga manus framtagna utifrån Livskompassen. 2009 skapade Börje Peratt konceptet ”Fred börjar hemma” med premiär i februari 2010. I samband med det gjordes även en video ”Livskompassen på scen”
Källor
1) Peratt, Börje ”Bilda Regering” (Spelet som får dig att förstå demokratins spelregler) År 1973. Artnr 47-02613-8, Liber Läromedel
Biografisk artikel på personlig hemsida.
2) Att coacha unga genom svår problematik med filmproduktion,
3) Resa i Tiden, Svensk Mediedatabas
4) Wikipedia, Libris
5) https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/1979/01/17/kaninen-rovdjuret-studiehandledning/
6) Skövde Nyheter, ”Prinsessan Christina i Skaraborg: Nu jobbar hon mot mobbing!” 6 okt 1979
7) Skövde Nyheter Falköping. Leif Waltersson ”RK-aktion mot mobbning. Humanitet kräver övning”, 6 okt 1979
8) Perattdifferentialen en brobyggande teori C-Uppsats i psykologi framlagd vid Stockholms Universitet 1998 (På uppmaning av handledare användes inte begreppet Livskompassen i titeln)
9) Nenzén, B. (1990) Massage och samtal lindrade nackbesvär. Meddelandet, 3, 8-9. Arbetarskyddsnämndens tidning.
10) Peratt B (2011) Succébo sid 162
11) Peratt, B. (1994/95) Vänd minus till plus. Självförtroende och samspelsträning i ett hockeylag. B-studie, Psykologiska Institutionen, (SU)
12) Språngbrädan – Utredning om 7 enheter på Enator Medical. Malmö: Lowen, K. 1997.
13) Peratt, Börje (1998). Individutveckling och teambuilding: en jämförande utvärdering av två fallstudier där Visam-programmet ”Språngbrädan” implementerats. Uppsats för magisterkurs, 1998. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen. Libris 2559541 ISBN 99-3256685-3
14) Peratt, Börje (2005). Livskompassen och gruppledarskap. [Solna]: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Libris 10932403. ISBN 91-88233-37-5
Vetamera 