Salutogenes – hälsans ursprung

Antonovskys ”Sence of Coherense” (SOC) översätts ofta till ”Känsla av sammanhang” men här istället med ”Betydelse av sammanhang” (BAS) då begreppet omfattar mer än känsla./ BP

Salutogenes betyder hälsans ursprung (latin salus, hälsa och grekiska genesis, ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).

Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Antonovskys hade kommit fram till att människans upplevelse/uppfattning av sin hälsa-ohälsa påverkades på avgörande sätt av ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Viktiga faktorer är samhörighet och meningsfullhet. Upplevelse av förmåga och uppfattning om rimlig kontroll som ger trygghet. Men också uppfinningsrikedom, mod, välbefinnande och tacksamhet. Dessa faktorer har studerats av en rad forskare och deras efternamn kan man se i bilden ovan efter varje faktor. Faktorerna är strukturerade enligt Livskompassen (Peratt) vilket förenklat innebär att logik och tankar är till vänster och upplevelser och känslor är till höger.

Det rådande perspektivet i sjukvården kretsar kring patogenes, det vill säga hur och varför sjukdomar uppkommer. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som gör att man är vid god hälsa. Tonvikten läggs på hälsobringande faktorer.

Exempel på arbete med ungdomsvård

Antonovsky var gästforskare vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och inspirerade till att utveckla arbetet vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i en mer salutogen inriktning.[3]

Tidigare arbetade man i Lund utifrån ett patologiskt och problemorienterat perspektiv. Detta innebar att man fokuserade på det avvikande beteendet. I observationer och bemötande utgick man oftast från vad som inte fungerade. Dialogen med ungdomarna blev då negativt laddad och destruktiv för både ungdomar och personal.

Ungdomarna visste ganska väl vilka brister de hade och vad de inte kunde. Det bekräftades också genom observationer, samtal och tester.

Ungdomarna var inte själva  medvetna om sina talanger och förmågor eller visste vilket socialt stöd som fanns i deras närhet. Detta gjorde att ungdomarnas bilder av sig själva inte var speciellt nyanserade, vilket i sin tur ledde till att de ofta agerade med en negativ förväntan både på sig själva och på sin omgivning. Detta leder enligt systemteori (som ser mer till cirkulära orsakssammanhang än linjära) till att både omgivning och ungdomar får negativa förväntningar på varandra.

Insikten om det salutogena perspektivet och fokuseringen på olika ”hälsobringande” faktorer innebar möjligheter att koncentrera sig på ungdomarnas resurser. Ganska snabbt insåg behandlingspersonalen den positiva effekten av det salutogena synsättet. Eftersom ungdomarna ständigt fick nya positiva bilder av sig själva ändrades deras attityder både till sig själva och sin omgivning. Interaktionen med vuxna blev mer positiv, vilket gjorde att de blev mer mottagliga för förändringar.

Det centrala begreppet i den salutogena modellen är en betydelse av sammanhang (man använder här ”känsla av sammanhang” och KASAM) som innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Ingrid Claezon definierar i sin bok ”Mot alla odds” [4] dessa komponenter som:

”Begriplighet syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara, det vill säga är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning krävs det att den i alla fall ska gå att ordna och förklara.” ”Hanterbarhet handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll, vare sig det är egna eller andras, som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna”. ”Meningsfullhet är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig, värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAMs motivationskomponent. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet.”

Kritik av översättning av Sense of Coherense (SOC) till Känsla av sammanhang och akronymen KASAM

Peratt föreslår och har myntat ”Betydelse av sammanhang” (BAS) eftersom ”Känsla av sammanhang” begränsar Antonovskys begrepp till emotioner och dessutom med en meningslös förkortning som ser ut som en akronym (KASAM) som inte förmedlar något av begreppets innebörd.
Ju starkare Betydelse av sammanhang -BAS- desto bättre förmåga att hantera problemsituationer. Social kompetens, självförtroende, integritet och hur man hanterar stress (coping) med begriplighet, dvs logik, är också centrala för en BAS.

Historik

Antonovsky publicerade den salutogena modellen i Health, Stress and Coping år 1979. [2] Han utförde en undersökning på en grupp israeliska kvinnor där han fann att de judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger hade en förmåga att bevara sin hälsa trots alla de fasor som de hade genomlidit och på ett bättre sätt än kontrollgruppen av kvinnor som levt ett mer normalt liv.

Antonovsky intresserade sig mer för vad som gör/håller en individ i ett frisk/hälsosamt tillstånd, trots olika typer av kriser under sin livstid. ”Varför klarar vissa människor att hantera stress och lidande bättre än andra?” Hans resultat visade att kvinnor som hade utvecklat betydelse av sammanhang, byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar också hade gjort dem uthålliga och fysiskt och psykisk starka.

Begriplighet, hanterbarhet meningsfullhet och delaktighet
Med begriplighet menar man att tillvaron är meningsfull och har ett sammanhang. Förmågan att hantera krav och kriser innebär att kunna se lösningar för att inte bli offer för omständigheter.

Delaktighet innebär att individer ingår i ett positivt sammanhang. Meningsfullheten genererar motivation, vilket i sin tur resulterar i ett engagemang. Det ger styrka att handskas med problematik och klara av nödvändig förändring. Förmågan att hantera och lyckas med knepiga situationer ”programmerar” människan att klara av att möta svåra händelser använda sitt intellekt för att finna nya vägar och sätt, ha förmåga till att disciplinera sitt sinne och skapa lugn och samtidigt bibehålla sin moral och integritet. Här är barndomens framgångar och misslyckanden viktiga. [5]

I händelse av sjukdom fokuserar det salutogena perspektivet på tre grundläggande aspekter: problemlösning, generella motståndsresurser (GMR) och ”Betydelse av sammanhang” (BAS). Generella motståndsresurser, GMR, är biologiska, materiella och psykosociala faktorer som ger styrka att hantera stress och hotbilder. Exempel på Generella motståndsresurser kan vara socialt stöd, kunskap, intelligens, en stark jagkänsla osv. Generella motståndsresurser har stor betydelse för upplevelsen av sammanhang. En människa med en stark BAS är självständig och kapabel att framgångsrikt hantera krissituationer.

Antonovsky anser att den mänskliga tillvaron är kantad av pressande krav (stressorer) och att de flesta människor klarar sig relativt väl trots en hög belastning av press vilket gör att stress inte behöver utlösas. Dessutom menar Antonovsky att det inte räcker med att främja hälsa endast genom att klara press och undvika stress. Det handlar om människans förmåga att hantera med- och motgångar och att finna lösningar som innebär att göra det bästa av tillvaron.

Förverkliga dig själv filosofier och litteratur

Ett litet urval av litteratur på temat att lyckas och att förverkliga sig själv är:

  • Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning : om kommunikation människor emellan – Carnegie Länk
  • Tänk rätt bli framgångsrik – Napoleon Hill Länk
  • Coacha Unga med Livskompassen – Börje Peratt Länk
  • Bäst när det gäller – Willi Railo Länk
  • Lars-Eric Uneståhl – Mental träning stort antal böcker Länk

Referenser:
1. Antonovsky, A. Health, stress, coping. San Fransisco: Jossey Bass. 1979.
2 . Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 1991.
3. Det salutogena perspektivet lägger tonvikt vid friskfaktorer, Vårdfokus nr 6, 1997-6. Länk
4. Claezon, I. Mot alla odds. Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin uppväxt.  Stockholm: Mareld. 1996.
5. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up of the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 244, 1–11. 1994.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s